onsdag, juli 07, 2010

Träning vs. träning, och så lite Elsa...

Det fanns en tid, gissar att det var för fyra år sen nu, då jag löptränade med ett bestämt mål. Jag skulle springa Vårruset på högst 25 minuter och sedan Tjejmilen på högst 50 minuter. Med hjälp av dåvarande PT:n Fredrich och en stor portion beslutsamhet tränade jag stenhårt och konsekvent för att bli en snabb löpare. Tre gånger i veckan, utan undantag, med långpass, intervalljävlar och tempoträning. Jag sprang i hyfsad fart när jag var ute, mellan 5:00 och 5:15 per minut, men på Vårruset stod hjärnspökena i vägen och jag slutade på ungefär 27 minuter efter att ha promenerat flera gånger. Kände mig värdelös och besviken.

Nu för tiden är det verkligen en helt annan nivå på min träning, och jag kan_inte_förstå hur jag kunde känna mig så långsam och otränad tidigare, när jag egentligen sprang så jäkla snabbt! Nu joggar jag ju mer för motionens och den psykiska hälsans skull, men ändå ganska regelbundet. Och långsamt! Igår snittade jag 06:34 per kilometer hem från jobbet och då var jag ändå rekordsnabb. Kände mig väldigt nöjd med det. Samtidigt sitter det ett litet, litet spöke i mitt huvud som påminner om att allt över 6 minuter per kilometer suger. En kvarleva sen fyra år som jag kämpar mot varje gång jag springer. Det spöket ska dö! Oavsett tempo, längd eller inställning så är all träning bra träning. Och spöket borde ersättas av en liten god fe som uppmuntrar mig istället! Fan!

Och så Elsa. Hon har börjat löpa nu. Och har uppenbarligen också spöken i huvudet plötsligt. Skäller argt på allt som rör sig, är kärlekstörstande och ojämn.Trött och pigg. På och av.Men hon gillar sin nya säng på jobbet i alla fall.

1 kommentar:

Katarina sa...

Jag brukar tänka så här. Huvudsaken är att jag springer. Orkar jag inte springa på så springer jag långsamt, orkar jag inte springa lågt så springer jag kort. Jag är nöjd om jag fått på mig springskorna och kutat lite oavsett om det är 4 km eller en mil. Ibland har jag springklocka och försöker hålla en viss hastighet, ibland tar jag med flit inte med något jag kan ta tid med utan joggar bara på i ett behagligt tempo.