Jag och Jontan har hamnat i någon märklig personlig ofas i vår renovering. Defaultvärdet under allt vårt snickrande har varit att JG pushar på och vill jobba mera, medan jag har tyckt att det får räcka. Nu är det helt ombytta roller. Jontan vill ha semester och jag vill jobba mera!
Vet faktiskt inte var all min energi och arbetslust kommer ifrån. Kanske grundar den sig i att jag fått bättre självförtroende i byggandet (Tack till Arga snickaren!) och kan ta en mer aktiv roll. Jag har aldrig gillat när jag mest får funktionen som springflicka. Eller så drivs jag av att det är så nära att bli klart, något som länge har verkat omöjligt att det någonsin skulle bli.
Hur som helst så tror jag en kompromiss mellan våra olika viljor är på sin plats. Jag vill SÅ gärna bli klar under semestern, men jag känner nu hur sliten kroppen börjar bli. Det är som att ha varit på training camp i en vecka. Otroligt slitsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar