Idag är jag kommunikativ. Vill bara förvarna.
Först vill jag berätta om att det i morse hände något stort och oväntat. Varje morgon under 1,5 år har min minsta kolabjörn följt mig som en skugga från det att jag klivit upp. Elsa ligger kvar men Reka är med, hela tiden. Viktigaste händelsen, som jag har berättat om förut, är min byxpåtagning. Den missar hon aldrig. Valet av byxor avslöjar vad som kommer hända härnäst.
Men i morse var det annorlunda. Hon gick upp med mig, la sig på Elsas säng i klädrummet. OCH LÅG KVAR! På hela morgonen flyttade hon sig en gång och det var för att lägga sig i kökssoffan lagom tills min frukost var klar. Inte en enda gång kom hon och snackade med mig som hon brukar.
Först tänkte jag att hon var sjuk, men det kunde sedan konstateras att så inte var fallet.
Tänk om hon håller på att bli stor?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar