lördag, juni 30, 2012

Lata dagar

Ptjaaa... Vad ska jag säga? Här händer inte mycket. Idag har jag varit i Trosa, ätit Skärgårdslåda med ett glas vin till på Sjökrogen och sedan mest hängt i solen på altanen. Läser Två soldater av Roslund och Hellström och efter en seg start är den nu riktigt spännande. Och hemsk, som alla deras böcker.

Imorse blev det ett riktigt bra benpass med trx:en och igår 8 km promenad och uppletande med hundarna. Livet på en pinne!

torsdag, juni 28, 2012

Idag gnäller vi inte på vädret

Strålande fin dag med bara lite moln under eftermiddagen. Imorgon ska det också bli bra väder och då är jag ledig. Finns ingen anledning att klaga.

onsdag, juni 27, 2012

Grym mamma på Training Camp


Jag och mamman är på landet och kör Training Camp. Igår morse värmde vi upp med promenad och sen blev det styrketräning. Jag körde ett par coreövningar i TRX:en och mamman kämpade med hantlar och i plankan. Från att först inte ha trott sig kunna komma upp i plankan på tårna överhuvudtaget måste jag säga att hon fick till det riktigt bra när hon väl trodde på sig själv.

På eftermiddagen stack jag iväg på en löprunda och fick ihop strax över 15 km. Regnet öste ner bitvis men sånt gör mig bara glad. Jag gillar regn när jag springer, så det var härligt! Hade bra musik i öronen (glömde lyssna på Anjas sommarprat, dammit) och just då ovanligt bra fart. Eller om farten ökade i glädjeruset under regnet, jag vet inte. Det blev lite tungt på slutet men på det hela taget gick det bra.

Tyvärr ledde löpningen till en ond högerfot igen. Vaknade i natt när jag vände mig i sängen för att foten ömmade på ovansidan. Inte, inte, inte bra. Min jubbemara är i fara! Handlingsplanen blir att vila från löpning fram tills någon dag innan, köra ett kort pass och sedan vagga mig igenom maran i krypfart och hoppas att foten håller för det. Puh.

måndag, juni 25, 2012

söndag, juni 24, 2012

Från solskensland till Mordor


Nu har vi avslutat seglingen. Vi åkte från finfint väder med strålande sol och klarblå himmel in i regn och elände. Men det ordnade upp sig och lagom tills vi la till så sken solen igen.

lördag, juni 23, 2012

Det gills

Jag har badat idag. Åtminstone har större delen av min kropp varit i kontakt med 15-gradigt iskallt vatten. Det gills som bad. Efteråt var det skönt och jag slutade lukta så förbannat illa.

Rekommenderas!

onsdag, juni 20, 2012

Grym tjej

Det finns inte tillräckligt många fina ord för att beskriva hur fantastisk Trattefnatt har varit idag.

Grillfest med Jontans jobb; barn, hundar och stoj. Barn som petade, klappade, klättrade, grejade medan Rekan lugnt låg och lät dem hållas. Lydig och lugn. Hon är så världsacool att jag blir alldeles matt! Nästan gråtfärdig. Galet stabil liten tjej!

Shit, vad bra hon är!!

Save the date

29-30 september 2012

pam pam papam
pam pam papam

Dålig, dålig start

Den här dagen har inte börjat bra, om man bortser från att jag faktiskt kom iväg på en kort löprunda.
  • Glömde mobilen hemma.
  • Någon har snott min parkeringsplats på jobbet.
  • Vattnet i duschen var iskallt.
  • Snart stängs vattnet av hela dagen.
Klackarna i taket!

tisdag, juni 19, 2012

I spårskogen


Imorse träffades jag och Gunnika i skogen vid Bogesund för att spåra med hundarna. Reka fick ett kortare spår med synretning och Elsa fick ett lite längre. Jag la spår åt Diesel och lyckades villa bort mig ganska bra, men duktiga Diesel redde upp situationen suveränt ändå. Det verkade som att ju mer vilse jag kände mig när jag la spåret, desto bättre spårade han det två timmar senare.

Rekas spårande gick lite si och så, ibland spårade hon fint och ibland verkade hon helt vilsen. Vi fick i alla fall med oss alla tre troféer in och det får jag vara nöjd med.

Elsa gick som en klocka efter lite strul i början, och jobbade verkligen otroligt fint.

Medan spåren "låg till sig" gick vi en lång promenad i skogen. Trots att det hade regnat på morgonen blev det så småningom en härlig dag när molnen sprack upp, och det var synd att vi inte hade picknicklunch med, eftersom det hade varit perfekt att äta på klipporna vid vattnet.

Nu hann vi istället inte äta lunch alls, eftersom jag hade en tid med PT-Tompa på eftermiddagen, och som vanligt går tiden alldeles för snabbt i Gunnikas trevliga sällskap. Är verkligen glad att jag lärt känna henne!

Var lätt illamående när jag kom hem, och blev ännu mer illamående när jag tänkte på lunchlådan med fisk som fanns i kylen. Petade ändå i mig maten (med stort besvär) och sen var det bara att byta till träningskläder, trots att jag hellre hade hoppat i pyjamasen.

Träningen var som vanligt riktigt rolig och efteråt kände jag mig faktiskt som en ny människa.

måndag, juni 18, 2012

Inte mycket

Jag har inte mycket att säga just nu. Kanske är för mycket på gång. Inställd semester, bröllopsplanering, hundträning, löpning, matlagning, mer planering, trädgårdsskötsel och promenader.

Snart är jag nog kommunikativ igen!

lördag, juni 16, 2012

Många timmar i bil

Igår och idag har det blivit många timmar i bil. Jag och JG har susat land och rike runt i jakt på potentiella bröllopslokaler, och jag tror faktiskt att vi hittade vad vi sökte idag.

Det firade vi med att se Snow White and the Huntsman. Riktigt bra, 8/10 tootsies! Men man ska nog vara lagd åt fantasyhållet för att gilla den.

fredag, juni 15, 2012

Hur jag ska hinna med

Köpte en ny yogaskiva härom veckan och döm om min förvåning när jag läste att yoga förbättrar agility också!

Hur tidseffektivt är inte det??

onsdag, juni 13, 2012

Tack marathonkansliet!!!

Nu är det bestämt! Imorgon är det jag som anmäler mig till nästa års Stockholm Marathon.

Varför? För vänligheten hos kansliet.
Jag berättar mer.

När jag hade gått i mål efter att ha genomlidit årets tortyrmara valde jag fel storlek på min snygga finisher-tischa. Man får den i sitt efterblivna tillstånd direkt efter loppet och jag valde då en på tok för stor tröja, vilket jag märkte hemma, senare.

Var lite moloken över det här och mejlade kansliet för att se om det kanske gick att åka och byta. Har inte fått något svar, men så idag damp det plötsligt ner en ny tröja i brevlådan. Bara så där!

Jag blev så glad över vänligheten att jag bestämde mig. Jag springer igen.

Hoppas t-shirten är grön nästa år. Eller rosa.

Succémiddag - Soffan bjussar på recept


Min middag igår blev succé! Eftersom jag och JG planerar att gifta oss snart (hoppas jag, planeringen riskerar att leda till skilsmässa redan innan bröllopet) vill jag vara i så fin form att jag senare alltid kommer titta tillbaka med längtande ögon på min klänning och tänka "ååååh.... vad fit jag var då". Och fit blir man av fisk, det är sen gammalt.

Så jag rotade fram ett grymt bra fiskrecept som jag lagade igår. Bjussar på det här:

4 portioner

Sås:
2 msk hackad gul lök
finrivet skal av 1 apelsin
saft från en apelsin
1 dl vitt vin
½ tsk vitvinsvinäger
½ grönsaksbuljongtärning
1 dl grädde
1 finhackad klyfta vitlök
salt och peppar

Fräs lök och apelsinskal i smör några minuter utan att det tar färg. Häll på övriga ingredienser och sjud tills såsen är reducerad till ungefär hälften. Häll på grädde och sjud några minuter till. Smaksätt med vitlök, salt och peppar.

Fisk:
400 g fryst torskfile
pressad citron
salt och peppar

Skär fisken i ca 2 cm breda skivor. Droppa över pressad citron, salta och peppra och stek försiktigt i stekpanna några minuter.

Häll såsen över fisken och serveras med kokt potatis och en sallad. Dekorera med fileade apelsinklyftor.

tisdag, juni 12, 2012

Fy skäms!


Vaknade i morse och ville träna. Autopiloten (som jag gärna kopplar på för att komma iväg på morgonträning) sa att tisdag = löpning. Förnuftet sa att jag inte ska springa på min överansträngda fot förrän den känns helt bra. Men jag ville ju inte yoga igen och till gymmet ska jag imorgon. Bredare än så är inte min träningsfantasi i yrvaket tillstånd, så det blev löpning. (Så här i efterhand skulle jag kanske ändå ha övervägt att cykla till jobbet med hundarna i släptåg istället.)

Åkte till Ursvik och sprang i ungefär fem minuter, sen la jag band på mig och började promenera istället. Det spände i foten och jag BORDE INTE SPRINGA. När jag kom på mjuk, sumpig äng sprang jag lite igen ändå. Kunde inte hålla mig. Den här gången gick det bättre, men ganska snart promenerade jag igen. Sådär höll jag på. En brottningsmatch mellan förnuft och vilja.

Förnuftet vann med typ 15-40, dvs 15 minuter löpning och 40 minuter rask promenad. Och foten känns ungefär som innan så jag tror inte jag har satt krokben för mig själv. Men en reprimand och knäpp på näsan förtjänar jag ändå. Fy på mig.

måndag, juni 11, 2012

Varför myggjävlarna biter mig

Tack Aftonbladet. Ni har alltid svaren man söker. Nu senast har jag fått veta varför myggen tycker om mig så förfärligt mycket. Igår var jag ute vid trädgårdslandet i fem minuter och åkte på fyra myggbett på direkten. På agilitykursen i torsdags blev mina anklar helt pepprade av bett.

Men nu har jag alltså fått svaret på varför. Myggen gillar mig för att:

   - Jag är sugen på sex.
   - Jag är gravid.
   - Jag är svettig.
   - Jag är stor.
   - Jag har högt kolesterolvärde.

Ingen av anledningarna faller mig i smaken faktiskt. Hade föredragit om det var för att jag var snygg, smart, rolig eller snabbtänkt. Fan också.

söndag, juni 10, 2012

Diggiloo diggiley

Jahapp... Det verkar som att mina fina guldiga Asics som jag köpte innan maraton får stå ett tag till. Inte pga bristande löpsug utan för att min högra fot inte känns 100%. Tror det är en liten överansträngning sen maran i lördags och för att inte förvärra något vilar jag snällt tills den känns helt bra igen.

Suck.

fredag, juni 08, 2012

Inspirationsdag i Kumla

Igår åkte jag och Trattmaja till Kumla för att hälsa på Fia och få lite ny träningsinspiration. Min motivation att träna lydnad och spår har varit väldigt liten ganska länge och den mesta träningen har skett på agilityplan. Inget fel med det, men eftersom Rekan ska ha valpar så småningom så förväntas det att hon presterar något inom brukset, eftersom det är de meriterna som gör valparna eftertraktade.

Vi började med att visa upp våra färdigheter, vilket gick sådär. Som man säger på bred östgötska: "jämt när man ska visa så går det inte!". Linförigheten var, låt oss kalla det "väldigt avspänd", och Reka var inte alls med mig. Mitt fel, jag förberedde henne dåligt och skulle ha lämnat kopplet eftersom vi är ovana med det. Dessutom är det, och har alltid varit, lite begravningsstämning över mitt fotgående. Jag behöver bli skojigare! Lämnade över Rekan till Fia och hon var en mycket roligare tant att gå fot med. Kul att se hur fint Tratte kan gå, har aldrig riktigt sett henne från det hållet. Härlig energi och fin position. Bara att se det var inspirerande!

Sen fick jag hjälp med hur man kan lära in framförgående och det tyckte Reka var jättekul. Jag också! Inte alls svårt, bara att nöta så kommer hon fatta snabbt. Ingen anledning till oro.

Överlag så insåg jag att vi kanske inte är helt genomusla trots allt och att vi faktiskt har grunderna till väldigt många moment, även fast vi mest småtränar dem på promenaderna. Har alltid sagt att Reka har allt man kan önska sig av en hund och det står jag fast vid. Hon är alltid positiv, har alltid mycket energi och glädje, är alltid trygg och enkel att hantera. Lite smålarvig ibland men charmig. Fantastisk liten tjej!

Nu ska vi träna!

Boooooring!

Jag har en extra pensel. Nån?

onsdag, juni 06, 2012

Glöm sovmorgon

I det här huset är det lönlöst att försöka ta sovmorgon. Speciellt när Jontan måste gå upp i vanlig tid.

Reka vet vad väckarklockor betyder. Hon gillar inte snooze. Och hon gillar absolut inte sovmorgon. Puh.

tisdag, juni 05, 2012

Sista dagen innan kortsemester

Jag har ingen som helst arbetslust just nu. Solen skiner in genom fönstret och jag ska vara ledig från imorgon till på söndag. Sen jobbar jag en vecka innan jag är ledig en vecka till.

Fötterna på bordet! (Inte bara för att jag faktiskt är kapabel att lyfta dem dit nu.)

måndag, juni 04, 2012

Statusuppdatering

Jag är trött idag. Trött men lycklig. Är så sjukt glad att jag tog mig igenom mardrömmen igår med livet i behåll. Vet faktiskt inte var all vilja kom ifrån, till och med i efterhand känns det obegripligt att jag faktiskt sprang 4,2 mil.

Benen är stela idag, men bättre än igår. Kanske borde jag ha legat i horisontalläge och vilat hela dagen, men istället blev det fika med Mikke, fika med Storebror och middag hos Tina&Björn. Ruskigt trevligt men jag är som sagt ohyggligt trött idag.

Ska börja om med mitt "projekt baksida" så snart benen inte känns som två torra gummisnoddar som riskerar att gå av om jag sträcker dem lite. Yoga och massage. Anpassad styrketräning.

Snart är jag tillbaka på banan! Tjohoo!

söndag, juni 03, 2012

Stockholm Marathon 2012


Det här är jag, före loppet, i skydd av regnjacka och lyckligt ovetandes om vad som komma skulle.

Jag är väldigt nöjd med min insats, annat kan jag inte säga. Med tanke på hur dålig form jag har varit i, med de problem jag haft i löpningen, så gör jag ett kanonlopp. Jag märkte redan från start att benen kändes lätta och fina, inte alls de tuggummiben jag sprungit med senaste gångerna. Så det verkar som att min massiva insats för att rädda baksidan av låren, med yoga och massage, gett resultat.

Hela första varvet går superlätt. Vid Odenplan efter 14-15 km får jag enorma lyckokänslor över att benen bara trummar på av sig själva. Behöver knappt jobba för det. När jag träffar hejjarklacksgänget efter 17 km känns det hur bra som helst. Benen är pigga och jag har inte ont någonstans. Fingrarna är kalla men jag glömmer be om nya vantar.

Fram till 20 km känns allting bara bra. Sen kom jag ut på Gärdet och FY HELVETE vad det var vidrigt. Rak motvind och iskallt regn. Nu började det ta emot rejält. Gick på toaletten för tredje gången och tappade många minuter eftersom mina fingrar var stelfrusna och mina byxor fullständigt genomblöta. Höll på att inte få dem på plats igen.

Sträckan över Djurgården är jobbig och tråkig. Lite folk, lite mer kuperat än annars och oändligt, oändligt långt. Fokuserade på att jag skulle få träffa hejjarklacken igen efter Djurgårdsbron och det höll mig igång. Fick nya vantar och ny pepp! Körde på till 30 för att få en bra mellantid där, men sen tog det stopp. Södermälarstrand var en enda lång tortyr. Vinden låg på och det kändes som att byarna höll på att sopa omkull mig. De hjärnspöken som började snacka här var inte att leka med.

Vid Västerbron stod Anna och hejade igen och jag blev så grymt glad över ett bekant ansikte och påminnelsen om att det "bara" var 9 km kvar. Jag gick upp för Västerbron, sprang lite nerför, gick igen längs Norrmälarstrand. Hade bara tre tankar i huvudet vid det här laget. "Jag kommer att klara det!" "Snart får jag träffa Jonas" och "Hur FAN ska jag klara det här". Mina ben gjorde fruktansvärt ont. Det gjorde mindre ont att springa än att gå, men jag orkade inte springa.

Vid hejjarklacken var det 5 km kvar. 5 km av 42. Kan verka lite men det kändes oändligt. Vid Odenplan insåg jag att jag skulle kunna slå förra årets tid om jag skyndade mig, och jag gjorde ett litet försök att springa på, men jag var för trött, kall och blöt. Det gick inte. Nu var jag inte så ledsen över det, utan bara oändligt lycklig över att klara maxtiden på 6 timmar. Jag tog mig i mål!!!

Fram till 30 km låg jag 5 minuter bättre än förra året, men allt det tappade jag på slutet när jag gick in i väggen. Fast det spelar mig ingen roll. Det var 6 grader, det regnade oavbrutet och det blåste 10 m/s, upp till 18 m/s i byarna. Jag hörde från flera håll att temperaturen var nere på 4 grader vid starten. Så det var extrema förhållanden, men jag klarade mitt marathon. Ingen träning var förgäves, inget av det jag valde bort valde jag bort förgäves. Det känns grymt skönt att veta.

Just nu har jag ganska ont i kroppen. Det känns som att jag är i sämre skick efter loppet i år än förra året. Rumpan värker och baksidan av låren värker. Jag har fått ont på ovansidan av högerfoten, samma ställe som jag överansträngde vid intervallträningen i vintras. Skavsåren jag fick av sport-bhn var grymma. Två långa, breda, röda streck mellan brösten, som går ner under desamma. Jag har skavsår i halsgropen (mycket märkligt), på ryggen och i rumvecket där blöta trosor legat och skavt.

Så kall som jag var igår har jag nog aldrig varit. Jag var fullständigt genomblöt och kunde inte själv få upp dragkedjorna till mina kläder för att byta om. Tur att Jontan hemtjänstade mig.

Övriga plus och minus:
+ Jag åt korv med bröd efter loppet. Två stycken. Mmmmums!
- Jag valde en för stor finishertröja. Dessutom kändes den sunkig i kvaliteten.

Sammanfattningsvis: JAG KLARADE DET, och det var vidrigt!!!


lördag, juni 02, 2012

Ta mig tusan!

Jag klarade det!! Jag gjorde det!

Miljarder stora varma kramar till Anna, Anso, Magnus Hult, Malin och Jontan som trotsade vädret och hejade på mig! Utan er hade jag inte klarat det, ni var ovärderliga!!!

Men asså... hallå vädret!


Jahapps. 4-6 grader, regn och vind 10 m/s. Någon tyckte uppenbarligen att det här loppet inte var svårt nog för mig under normala väderomständigheter. Nåja, springas ska det i alla fall... så F*CK YOU VÄDER!!!

Hundarnas omsorg är löst och jag har den finaste av fina hejarklackar som kommer trotsa vädret och stötta mig på flera platser längs andra varvet. Första varvet klarar jag själv. Hoppas jag.

Magen är full av gröt, scones, juice och vatten och nu återstår bara att bestämma vad jag ska ha på mig. Tjock tröja under tunna jackan eller bara underställ? Keps som skyddar mot regnet eller rent av mössa?

Det är ju i den här temperaturen (och kallare) jag har genomfört nästan all träning så det borde inte vara ett bekymmer. Vanligen tycker jag även att  regn kan vara ganska uppfriskande att springa i, men kanske inte i 5-6 timmar. Jag får så lätt skavsår och jag törs inte tänka på hur det blir när blöta kläder gnuggas mot kroppen under lång tid.

Men nu är det som det är. Träden utanför riskerar att knäckas i vindbyarna. Regnet öser. Och jag ska försöka springa 42,2 km. Respekt.

Hoppas jag inte blåser av Västerbron.