torsdag, oktober 31, 2013

Bowling är rulligt



Viktigt meddelande till allmänheten:
Vänner är det bästa som finns!
Slut på meddelande.

Jag har spelat bowling ikväll med Malin. Sen åt vi så mycket mat att jag fortfarande mår dåligt.

Jag vann bowlingen. Skrapade ihop 251 poäng på två serier och två bonusrull. Några strikes. Jag är inte helt pjåkig på att bowla. Ojämn men hyfsad. Dessutom är det roligt. Till skillnad från Blindmyrans så är min talang genetisk. Hennes är ingift. Det ger olika resultat.

I långa loppet saknar förstås ett bowlingresultat betydelse. Vad som egentligen betyder något i livet har vi försökt avhandla ikväll, men tyvärr utan resultat. Jag ser dock det faktum att jag känner mig fylld av energi och har ett leende på läpparna efter kvällen som något av högsta betydelse. Som något jag är väldigt glad och tacksam över.

onsdag, oktober 30, 2013

Varför skulle det vara lock på en maskburk?


Dubbel träning idag. Först ett TRX30-pass i gymmet på lunchen och strax därefter intervaller vid DG.

Motivationen i gymmet är låg. Hade inte roligt idag och dessutom var det förbannat jobbigt. Hela kroppen var skakig efteråt, trots att det enda jag gjorde bra var sidoplankan med knäindrag. Där var jag plötsligt hur stark som helst.

Insåg när vi var på väg tillbaka till jobbet efter passet att det inte var någon idé att ens duscha innan löpningen. Vet inte hur jag tänkte när jag planerade träningen idag?

Åkte direkt från jobbet till Danderyds Gymnasium och sprang mina intervaller. På pappret lätt: uppvärmning, 4 x 3 min med 2 min joggvila, nedvarvning. Totalt 30 min. I verkligheten tungt. Rymdlånga tre minuter och oändligt antal repetitioner. Sega ben och motvilja, men massor av jävlaranamma av någon anledning. Så det gick ju bra till slut, men det var väl egentligen väntat eftersom jag är så förbannat bra! Och snygg också, om du undrar.

Puss, hej.

tisdag, oktober 29, 2013

Trick or treat me!


Ingen har bjudit mig på Halloweenfest till helgen. Inte nån! Det är skandal! Frågan är om jag hade fått gå på kalas om jag haft Facebook? Du har väl inte missat att du kan tycka till om huruvida det är dags för mig att skaffa det eller inte, i kolumnen ute till höger.

Men! Oavsett vilket så kan du bjuda mig på Halloweenfest. Som du ser behöver jag inte ens klä ut mig. Jag är klar. Föddes redo. Nu kör vi!

måndag, oktober 28, 2013

Lise & Gertrud på Intiman


Har varit med KulturTuben på Intiman och sett Lise & Gertrud ikväll. Så jävla bra!!! 9/10 tootsies.

Fast egentligen blir det minuspoäng för att föreställningen tog slut alldeles för snabbt! De var så grymma! Känner mig lycklig inombords och har ett leende på läpparna. Fantastiskt! Bäst gillade jag I will survive, och Perfect day kom tvåa.

Innan föreställningen var vi och åt på Broms på Karlavägen. Schysst ställe, relativt nyöppnat och väldigt trendigt. Åt en bra räksallad och drack ett glas champagne. Det här har varit en bra måndag, precis som jag sa att det skulle vara!

Starten på en bra vecka


Den här veckan kommer att bli fantastisk. Och den här måndagen kommer att gå till historien som en av de absolut bästa måndagarna någonsin! Varför? För att jag har bestämt mig för det. Det får vara nog med slokande öron nu, dags för uppsträckning. Jag får inte längre de kickarna som jag fick i somras när jag tränade, typ simmade öppet vatten, och jag tror jag lider av viss abstinens. En abstinens som påverkar min självkänsla negativt. Än värre blir det när jag inte kan träna ordentligt, jag blir som en vissnad blomma.

Nu är jag i princip frisk, men vilar från träningen en dag till för att vara på den säkra sidan. Sen är det dags att hitta nya utmaningar av alla slag. Ta upp klättringen, få tillbaka rutinerna för långpassen, prova något nytt. Kanske skaffa en till tatuering. Rensa i garderoben. Äta mera frukt. Lära känna nya människor. Göra spännande utflykter.

För att damma av en sliten gammal klyscha: idag är första dagen på resten av mitt liv.

söndag, oktober 27, 2013

Inställt långpass


Jag är friskare, det är jag. Men någon löpning idag blir det inte. Har jag tur så kan jag springa imorgon men då blir det en kortis. Att vara förkyld suger!

Idag ska jag istället ligga i soffan och bli helt frisk, lattja med Rekis, dricka te och ikväll gå på bio och se Gravity. Och försöka komma över att vi ställt om klockan. Jag tycker det är vidrigt när det blir mörkt så tidigt. Hela vintern är som ett stort jävla svart hål. Jag vill flytta till Florida.

fredag, oktober 25, 2013

Anmodan om upprättelse


I kommentarerna för mitt tidigare inlägg om livskris kom det en protest om att jag citerat felaktigt:

"Ähum, här måste korrigeras en smula. Det är så typiskt med media, ljuger och förvränger. Jag har inte ens berört ämnet som det första korta order antyder. Vad gäller hushållsarbete kan jag möjligen eventuellt kanske sagt något åt det hållet. Det är dock taget helt ur sitt sammanhang som var betydligt mer djuplodande än vad som referats. Men stort tack till L&M eller om det är M&L för att ni stöttade min dotter under hennes korta men kärnfulla livskris. Idag var hon glad igen. /Far" 

Min replik på detta är att jag faktiskt påpekade att jag inte citerade ordagrant. Jag har inte förvrängt sanningen, möjligen bara broderat ut den en smula.

PS. Bilden har ingenting med inlägget att göra...

Förkylning eller kolera?


Jag som aldrig är sjuk är nu förkyld igen för andra gången på en månad. Helvete! Det kom efter att jag druckit min första dos Dukoral så kanske har jag rentav en släng av kolera? På bipacksedeln står att mina symptom tillhör de mindre vanliga, men de finns trots allt med; "allmänt sjukdomstillstånd", "snuva", "feber". Typiskt kolera.

Hade jag kunnat äta smågodis hade det varit en perfekt tröst i soffan idag. Nu får jag försöka hitta på något annat sätt att pigga upp mig på. Först ska jag bara åka och jobba lite.

torsdag, oktober 24, 2013

Moloken i en livskris

Igår var jag på banken, vilket föranledde en mindre livskris. En till livskris. Inte för att besöket var dåligt på något sätt. Tvärtom har jag nu organiserat mina stålars så att det sparas på ett bra sätt för en regnig dag. Det är fint. Men jag blev också plågsamt medveten om att mitt liv är uppbyggt på något som jag själv inte är ansvarig för. Gillar inte den tanken, även om det ofta är så livet ser ut.

Försökte prata ut om krisen med min far när jag kom från banken. Det gick så där. Han föreslog att jag skulle vara kåt, glad och tacksam istället, även om det inte var exakt just de orden som användes. Och dessutom att jag skulle göra mer hushållsarbete. Typiskt fel generation att snacka med.

Efter simningen (som var rolig, jobbig och gick bra) kastade jag istället min livskris i ansiktet på Linda och Martin, som var betydligt bättre mottagare. De gav mig en del att fundera på och jag tror jag har kommit fram till en viktig sak: Jag kan bygga delar av mitt liv på någon annan, det är okej, men om saker i mitt liv tas ifrån mig så vill jag alltid ha så många ben kvar att stå på att jag kan hålla mig upprätt. DET är viktigt för mig. Mitt liv ska bestå av tillräckligt många värdefulla bitar.

Det är bra det där med vänner. Vänner utgör ett av benen som jag står på och det är min avsikt att göra det benet ännu mer stadigt. Tack M&L för uppmuntran!

När jag kryper ner i graven vill jag inte ångra något!


onsdag, oktober 23, 2013

Intervalljävlar


Jag var inte direkt laddad för ett intervallhelvete igår. Fyra dagar i Amsterdam med öl, croissanter, vla, stroopwafels och hageslag. Typ. Tågåkning en hel dag. Regn.

Och löpningen var ingen lek. De första 5 minuterna kändes helt okej. Följande 40 var bara vidriga. Uppdraget bestod av uppvärmning, 7 x (3 min @ 5:03 min/km + 2 min @ 6:48 min/km) samt nedvarvning. Jag har förvisso promenerat mycket när jag varit bortrest men när jag inte tränat på några dagar vill jag gärna smyga igång lite långsamt. Inte med intervalljävlar.

Nåja, det gick ju bra till slut och jag gjorde det jag skulle göra. Nu är det bara att fortsätta i samma anda. Livet ut. Puh.

tisdag, oktober 22, 2013

Jag har åkt tåg. Och hämtat kolabjörnen.


Det är trevligt att åka tåg. Upp till Söderhamn, där jag skulle träffa Eva-Britt som har tagit hand om Rekisen senaste veckan, tog det drygt två timmar. Hade plats i en tyst vagn och en jättemysig resa. Läste bok och åt räksmörgås, och vips var jag framme.

Att få tillbaka Tratten igen var glatt! Fina tjockisen! Blev faktiskt lite chockad över hur mullig hon är, men det är ju lättare att se när man får distans och har kvar bilden av hur hon brukar se ut. Känner mig som en feeder. Lär inte hinna motionera bort så värst mycket av det där fläsket innan det (förhoppningsvis) är dags för valpar, men då har hon i alla fall gott om hull att ta av.

Vi gick en liten promenad i Söderhamn och sedan var det dags att kliva på tåget hem igen. Den här gången hade vi plats i djurkupé men trots många hundar gick allt helt smärtfritt. Hundarnas översociala ägare var däremot ett större problem men jag tog upp min bok (En man som heter Ove. Den växte på mig.) och lyckades ducka det mesta.

En ovanlig dag. En bra dag. Finaste kantarellen är hemma och jag känner mig hel igen.

måndag, oktober 21, 2013

Som om jag aldrig varit borta


Som vanligt när man kommer hem är det som om man aldrig ens har varit borta. Samtidigt som det känns som om flera veckor har passerat.

Jag tycker verkligen om Amsterdam. Att promenera längs kanalerna, lyssna på holländarna, akta mig för cyklarna. Tre dagar var för kort, alldeles för kort. Nästa gång stannar jag en månad. Minst!

Men nu är jag hur som helst hemma igen och imorgon får jag hämta tillbaka min bruna trattkantarell. Som jag saknar henne!!!

söndag, oktober 20, 2013

Det här har jag gjort idag


Har promenerat mycket. Ätit Amsterdams bästa äppelkaka. Hejat på Roger, Lim och Olof som kutade jättelångt. Ätit indonesiskt med nyss nämnda personer (bättre mat än igår). Turistat i Red Light District. Försökt köpa Marlies Dekkers-underkläder. Åkt spårvagn. Förfasats över att det redan är dags att åka hem.

Snyft.

lördag, oktober 19, 2013

Mindfullness



Här och nu, hela dagen. Inte längtat efter något annat, inte sett vare sig bakåt eller framåt, bara uppskattat att vara precis där jag befinner mig exakt nu. Det är inte alltid så, så när det händer är det bara att tacka och ta emot.

Sov länge imorse, åt frukost och gick ut på stan. Träffade Lim, Olof och Roger Ström - min dröm - för lunch och sen åkte vi på en klassisk kanaltur. Så trivsamt. Lärde mig bland annat att brandkåren här nere har en avdelning som bara har till ansvar att fiska upp bilar som råkat köra ner i kanalerna. Och att det bor drygt 700 000 själar i Amsterdam.

Sen blev det fika; pannkaka med chokladsås, banan och grädde med JG. Efter lite vila på hotellet och ett glas bubbel i hotellbaren så gick vi (egentligen sprang vi, eftersom himlen valde att öppna sig precis då) och åt middag på en indonesisk restaurang med M&D. Älskar indonesiskt, även om just kvällens middag var en smula blek.

Imorgon ska vi heja på marathonspringarna!

fredag, oktober 18, 2013

En anmärkningsvärt bra dag


1. Jag hittade ett long lost örhänge.

2. Medley tar över Sollentuna Simhall (vilket jag sparar massa pengar på).

3. Jag är i Amsterdam. Jag älskar Amsterdam!

4. Det kom ett mejl som kan leda till examen för mig.

Man ska inte strö salt i såren


Är det här att utmana ödet?

torsdag, oktober 17, 2013

Skrubbsår och stukad självkänsla


Tuffa intervaller i tisdags, TRX-träning på lunchen igår och ett bra simpass på kvällen. Idag såg jag fram emot blott 15 lugna minuter löpning på morgonen, enligt programmet jag följer. Hade kunnat bli en bra morgon, men istället gjorde en sekunds bristande fokus att jag ramlade och gled som en plog i gruset. Aj! Uppskrapade framtassar och knän. Mina nya fina vintertights från 2xu klarade sig nästan, så när som på några små, små hål. Men självkänslan... stukad!

Försökte mig på voltvändningar på simträningen igår, enligt filmerna jag tittat på. Det gick i n t e bra. När jag inte körde mina propellerarmar så sjönk jag som en sten. Gjorde uppenbarligen något fel. Men under själva träningspasset struntade jag i det "nya" och voltvände så det stod härliga till. Gick bra. Näsan kändes grundligt rengjord efteråt.

onsdag, oktober 16, 2013

Voltvändningar

Fick tips på EM's blogg om filmer på voltvändningar. Sjukt bra, ännu mer aha-upplevelser! Är så grymt laddad inför kvällens träningspass nu! Dessutom har jag anmält mig till fortsatt simträning resten av hösten.

Flip Turn #4


Flip Turn #5

tisdag, oktober 15, 2013

Bästa medicinen


Fysisk aktivitet är den absolut bästa medicinen mot nedstämdhet. Igår hade jag en dålig dag, det mesta kändes grått och deprimerande. Hela söndagen tillbringade jag inomhus; vet faktiskt inte när det hände senast att jag inte ens gick utanför dörren? Jag är en utomhusflicka, jag tycker om att vara utomhus, att andas frisk luft. Och jag måste röra på mig, annars mår jag som en krabba.

Eftersom jag numera tränar så pass mycket, och när jag har vilodagar så promenerar jag ändå alltid ett par timmar eller så med Rekis, så hade jag glömd vad som händer om jag ligger som en grönsak och inte lyfter ett finger på en hel dag. Nu är jag påmind!

Efter 45 minuter organiserad crawlträning (och bara lite skitsnack) i Mörbybadet med Martin igår kväll så var jag plötsligt människa igen. Träningen lindar in höstdeppen i en mjuk filt, tänder några värmeljus och bjuder på en kopp varm blåbärssoppa. Och plötsligt så känns det inte så illa alls! Idag blir det intervaller!

måndag, oktober 14, 2013

Jag börjar lära mig!


Jag har länge haft svårt för förändring. Jag tycker inte om när saker inte blir som planerat, jag tycker inte om att få inplanerade saker ändrade, jag tycker inte om när saker inte är som de brukar vara. Det här ser jag som ett problem, en begränsning som ibland gör livet onödigt komplicerat. Särskilt eftersom jag är ovilligt inställd till även små förändringar.

Det här året har jag fått massor av övning på just den här punkten och jag tror nog att jag börjar lära mig. Förändring är oftast inte dåligt, utan bra. Det kan komma otroligt mycket spännande ut av att byta sida av vägen. Att ta ett beslut man annars inte skulle ta. Släppa sargen och tryggheten.

Idag visade det sig att jag inte skulle kunna hämta hem Reka på torsdag som planerat. En liten, liten, obehaglig förändring. Det är mycket som ska klaffa och nu gjorde det inte det. Men det blev inte kaos och förvirring! Det kom upp en jättebra lösning istället. Rekisen får stanna några dagar extra hos Eva-Britt i Ljusdal, medan jag åker till Amsterdam på långweekend. Sen hämtar jag hem Trattis i nästa vecka istället. Tågbiljetten blev dessutom mycket billigare!

The science of dogs

Klicka för större bild

Vaknade gråtande i morse. Är tydligen i nån slags uppfuckad drömperiod och drömmer konstiga drömmar/mardrömmar hela tiden.

Den här gången gällde det Reka. Jag kikade ut genom fönstret på morgonen och såg Rekisen sitta i bilen utanför. Det var iskallt ute. Jag hade glömt henne där hela natten och hon var nästan ihjälfrusen. Fy fan. Jag börjar nästan gråta nu, bara jag skriver om det. Hur kunde jag glömma henne där?

När jag vaknat till ordentligt och torkat tårarna hyfsat så kollade jag Twitterflödet och kunde inte hålla mig för skratt när jag såg bilden ovan. Min hund (och kelpies generellt) är förstås vansinnigt mycket smartare än så där...

söndag, oktober 13, 2013

Datasektionens 30-årsjubileum


Slutfest i Älvsjö igår. En glad tillställning med en bra sittning, även om jag och Björn hade en jävla otur och fick dela på ett sånghäfte som var både upp-å-ner och ut-å-in.

Sen fortsatte festen med band (after ski-style och blipp blopp med masker-style), öl, mer öl, många foton i Spotifys fotobås samt klassisk rundpingis. Jag måste säga att jag hade oväntad talang för pingis. Fick se mig slagen i upprepade finaler av Sven men jag var i alla fall bevisligen rätt mycket bättre än Micke ("Vi heter faktiskt Storch och inte Stork.").

Det var synd att kvällen avslutades med flertalet dåliga idéer varav den i särklass sämsta involverade McDonalds på Vasagatan. Jag är glad att jag fortfarande lever. Cheese bananas!

Nu tänker jag inte köra några fler KTH-föreställningar på en ansenlig tid. Men det har varit en rolig höst!!!

fredag, oktober 11, 2013

Malfunction i hjärnkontoret

Herregud vilken natt. Jag har drömt de mest bisarra, knasiga drömmarna. Sov jävligt dåligt.

I drömmen hetsåt jag Rekas avmaskningspiller, jag träffade någon med skitstora, knallröda röda tatueringar, jag freakade ur fullständigt och vägrade ta andra Twinrixsprutan, jag försökte få på mig ett par för små Crooks (som sedan passade), och ett par armar utan tillhörande kropp sträckte sig efter mig men nådde inte ända fram... eller var det mina armar som sträckte sig efter något?

Det var i alla fall vrickat. Jag behöver en power nap.

torsdag, oktober 10, 2013

Köttbulleprinsessan till Finland


Idag har jag skickat iväg den tjocka lilla bruna prinsessan till Finland. Resan går via Ljusdal där Eva-Britt, som ska ta Rekis till Finland med färjan Umeå-Vasa, bor. På lördag och några dagar framåt får min lilla pärla träffa sin tilltänkta partner, Bestseller Kunnon Kemut ("Keiko"). Håll tummarna för att allt går bra och att han gillar lite mulliga flickor, eftersom det är en sån han får...

Själv känner jag mig mer stark än mullig idag. Tänk, inte ofta det händer! Har lätt träningsvärk i benen efter gymlunchpasset igår men blev energiboostad av ett minikort intervallpass vid Danderyds Gymnasium i morse. Simningen igår var också energigivande och jag kände mig glad och sprudlande när jag åkte därifrån. Vi gick igenom voltvändningar och några av mina frågetecken rätades ut. Nu gäller det bara att lägga in vändningarna i simpassen så att det börjar komma naturligt. Känns svårt men jag fokuserar på den fina devisen:

Don't be afraid to fail.
Be afraid not to try.

onsdag, oktober 09, 2013

Första vaccinationen avklarad



Igår blev jag besprutad. Vaccinerad. Twinrix mot Hepatit A och B i armen och Dukoral mot Kolera och Turistdiarré i en påse med hem. Ska dricka första dosen Dukoral om en vecka, andra om två. Tanken på att dricka vaccin känns en smula avskräckande, men vaccinationstanten sa att det smakade hallon. So be it. En ny dos Twinrix blir det om en månad.

Jag är egentligen ganska spruträdd men eftersom JG är fjorton gånger värre än mig så har jag lagt mig an med nån slags "äh, skärp dig, hur farligt kan det vara"-attityd. Så jag var inte ens nervös innan. Däremot hade jag jävligt ont i armen precis efteråt och jag var tvungen att tröstshoppa nya örhängen. Sen kändes det bättre.

Vaccineringen hade varit en utmärkt ursäkt att slippa intervallerna igår men motivationen för löpning är hög (tack vare Gipis) och jag åkte glatt till Danderyds Gymnasium på eftermiddagen och brände av intervallerna på banan där. 10 x 50 s med 90 s joggvila, plus uppvärmning och nedvarvning. Härligt!

Men den här vaccinationen då? Varför? Jo, i november bär det av till Filippinerna. En vecka i Manila och några dagar på Boracay, en ö med en fyra kilometer lång kritvit sandstrand - White Beach. Mhm!

Dagarna i Manila är jag splittrad till, det ska jag erkänna. Tidningen Vagabond skriver så här:

"Farligt, skitigt och fattigt. Få städer har så dåligt rykte som Filippinernas huvudstad. Här finns få öppna platser, få vackra byggnader, stan saknar ett riktigt centrum och man går lätt vilse. Beväpnade vakter vaktar butiker, banker, hotell och bostäder. Familjer lever på trottoarer och i fallfärdiga skjul längs Pasig River. Trafiken är intensiv och luften förorenad."

och

"Stan gömmer sin charm väl och kräver tid och tålamod av sin besökare. Första intrycket är jobbigt."

tisdag, oktober 08, 2013

Bort med länkarna till bloggarna jag följer

Jag ger upp det här. Vissa uppdaterar sina bloggar för dåligt. Känner du dig träffad så finns det säkert anledning till det. Gör du det inte så gäller det här inte dig. Du blir bara kollektivt bestraffad.

Jag vill länka till bloggar som uppdateras regelbundet, och till de bloggar jag följer. Men vilka det är varierar lite och jag har inte ens haft länkar till alla dem på bloggen. Därför har bloggkolumnen känts lite inaktuell ett tag och det är dags att gör något åt det.

För att ingen nu ska bli förskräckt och slita sitt hår över att inte längre kunna komma åt de bloggar jag länkade till så tänker jag nu lista dem här. Så får du spara ditt eget bokmärke. Gör det!

Angelica
Eva Marie
Fia - Kennel Vickulas
Gunnika - 52 adventures
Görans Funderingar
Katarina - Hela hunderiet
Linda - Dinkelhoppare
Mattias - Live Slow, Ride Hard
Sara
Åsah

Och som bonus så bjussar jag på några andra sköna bloggar som jag brukar läsa då och då (även om uppdateringsfrekvensen på några av dessa också är under all kritik då och då):

Elin Sunnert - iLash
Jycketycke - hundliv och lite till
Lanttolife
Lausarve Gård
Marathonmia
Maratonbloggen
Orka mera
Team Surikat - inga jävla bilder på mellanmål
Träningsglädje

Sådär. Glöm inte att jobba lite idag också.

måndag, oktober 07, 2013

Ameh vaf...


Efter mitt upprörda inlägg om bilrutsskrapning härom dagen har jag fått utmärkt support. Först med tips och trix i kommentarerna och sedan med en personligt överlämnad flaska defrost spray. Tack Onkel-G!

Men VARFÖR är det då 15 grader varmt och ingen frost när jag ska prova? Va, va, va???

Man kan just nu med all rätt ha åsikten att jag aldrig är nöjd... Fan.

söndag, oktober 06, 2013

lördag, oktober 05, 2013

Trosa Luftgevärsmästerskap


Jag och mina tre tvåbenta favoritflickor är på tjejhelg i Trosa. Vi har ätit fruktansvärt mycket, vi har myst i spa:t på Trosa Stadshotell, vi har promenerat, vi har snackat tjejsnack och vi har druckit rosa bubbel.

För att få lite kontrast till allt det rosa och fluffiga så drog vi igång Trosa Luftgevärsmästerskap när vi kom till stugan idag. Bäst av tio skott, fem stående och fem liggande.

Efter första omgången, stående, så hade jag en betryggande ledning. De andra nollade alla sina fem skott men jag sköt bra och fick poäng. Ett (1) poäng...

Även den liggande serien verkade ha gått bra, jag hörde att jag fick flera träffar, men tyvärr siktade jag för uselt och slutade på bara fyra poäng totalt. Jävla skit. Om jag måste välja vapen till en combat ska jag inte välja luftgevär.

Malin prickade däremot riktigt bra och fick ihop typ 36 poäng, med vilket hon vann en solklar seger. Bara att gratulera! Jag får nog träna lite mer till nästa TLM om jag ska ha en chans i toppstriden. Dagens insats var faktiskt under all kritik.

torsdag, oktober 03, 2013

Min ömma punkt


Den där punkten på min Att göra-lista som gällde att hålla humöret uppe även om jag måste skrapa rutorna på bilen... Jag klarade det inte i morse heller. Fast jag verkligen försökte. Vi står inför sju och en halv månad av rutskrapande just nu och det känns helt enkelt jävligt tungt.

Tänkbara lösningar:

1.) Flytta till ett varmare land
2.) Installera någon form av värmare i bilen
3.) Cykla istället

Sannolik utveckling:

1.) Jag kommer svära varje morgon i 225 dagar. Och skrapa rutjävlarna.

Nu ska vi bli fler i familjen igen



Nu är det dags igen. Märkligt hur fort tiden har gått. Reka har börjat löpa och om bara en dryg vecka ska hon åka till Finland för parning med den fina finska hanen Keiko. Blir hon dräktig flyttar hon ner till Fia ett par veckor innan det är dags att valpa, förmodligen i slutet av november, och stannar där tills valparna är stora nog att flytta till egna hem. För mig blir det alltså ytterligare 10 veckor utan hund.

Jag kommer inte att behålla någon valp den här gången heller. Det kan tyckas märkligt att jag lånar ut Rekis utan att själv behålla en hund, men jag är inte redo för en ny familjemedlem. Faktiskt inte av något slag alls. Men ju fler små Rekakopior som tassar runt i världen, desto större möjligheter när jag väl känner mig mogen för en ny kompis.

onsdag, oktober 02, 2013

Jag bockar av från listan


Vad bilden inte visar är oron jag känner över hur jag ska lyckas hålla mig vaken tills simningen börjar om 2,5 timmar... Zzzzn...

Att göra-lista:


Njuta av hösten
Sova tillräckligt
Umgås med vänner
Dricka vatten
Äta mer frukt
Inte få psykbryt av att skrapa bilrutan
Träna hårt
Uppskatta mig själv
Le ofta
Vara positiv