fredag, januari 31, 2014

Uttalsrådgivning, längsgående bromsrör och intervaller


Det blev ingen träning för mig igår. Lämnade Grisen på verkstad på morgonen för byte av "rostigt längsgående bromsrör" och trots att jag hade förberett allting för att kunna åka till gymmet och springa intervaller direkt när jag hämtat Piggy så hann jag inte innan det var dags för min lektion i nederländska.

Tre timmars undervisning gick oväntat snabbt och jag ser det som ett tecken på att jag hade roligt. Bokade dessutom in mig på "Uttalsrådgivning" nästa vecka. Det är precis vad det låter som och det är ju fantastiskt att få gå på något sådant. Man får läsa en text och sedan tipsar läraren om hur man ska förbättra sitt uttal. Finns ganska många sch-ljud och vokalkombinationer att snubbla på så det ska bli intressant.

Eftersom intervallerna uteblev igår fick jag masa mig till gymmet i morse istället. Att springa på löpbandet var fruktansvärt tråkigt. Varje minut kändes som en timme så man kan nog säga att jag höll på i 40 timmar. Det är jättelänge. Jag är otrolig som orkade!

onsdag, januari 29, 2014

Jag skrattar ihjäl mig!


Hade ett riktigt bra pass i bassängen ikväll och kände mig som omväxling duktig på simträningen. Hann ikapp de andra istället för att de som vanligt hann upp mig. Det påverkade hela min simning på ett positivt sätt, vilket även simfröken påpekade efteråt. Allting var bättre idag, jag är inte ett hopplöst fall.

På måndag ska jag ha mitt första PT-pass med nyss nämnda simfröken men efter kvällens simsuccé uttryckte han (med glimten i ögat kanske ska tilläggas) att "du behöver ju inte mig, du behöver en psykolog". Jag höll på att skratta ihjäl mig. Det var den finaste komplimangen jag fått om min simning! Jag älskar människor som säger som det är. It's funny because it's true.

För det han sa var spot on, han har verkligen en poäng. Idag blev det en positiv spiral i simningen när jag trodde på mig själv och inte blev stressad av andra. Om jag kunde lära mig att skita i vad övriga håller på med skulle många saker gå mycket bättre för mig.

Så en psykolog alltså...

tisdag, januari 28, 2014

Armhävnings-jävla-tisdag


Jag är på bättre humör än igår, det är jag, men jag hade ingen jävla lust alls att göra armhävningar en gång i timmen idag. Lyckligtvis är det ju så att jag har engagerat rätt många människor i det här och då duger det inte att gnälla eller att låta bli. Så jag har armhävt idag. Smala. Sex på tårna (jag inser hur fel det här låter, jag borde hållit mig till fem eller sju) och fyra på knä. Det var ungefär vad jag orkade, smala är jobbigt och mina triceps består för tillfället av mer daller än muskler.

Ju längre dagen har gått, desto bättre humör har jag blivit på. När de som antagit utmaningen skickar bilder på hur de gör armhävningar i grupp på sina jobb eller utomhus så blir jag varm och glad i själen. Jag är inte ensam. På varsitt håll gör vi saker tillsammans, mina vänner och jag. Det är fantastiskt! Och när de här dagarna är över och jag går från jobbet brukar jag faktiskt känna mig lite stark.

Ska försöka behålla den känslan när jag kutar hem idag. Har ingen lust att springa heller.

måndag, januari 27, 2014

Trött på [insert valfri mening]

Jag är jävligt less. På det mesta faktiskt. Just idag. Helgen var fantastisk och underbar, men tyvärr tog den slut tillsammans med all min energi. Idag har jag bara varit trött på allting.

Trött på ständiga krav att prestera.
Trött på den kvittrande glada och sociala person jag varit senaste tiden.
Trött på att träna.
Trött på min kropp.
Trött på min vardag.
Trött på mitt jobb.
Trött på att se fram emot saker.
Trött på att inte ha något att se fram emot.
Trött på att vara trött.
Trött på att känna att jag måste skärpa mig.
Trött på att det är kallt.
Trött på människor.

Jag kan fortsätta hur länge som helst.

Trött på att vänta på att Reka ska komma hem.
Trött på att jag aldrig blir en bättre simmare.
Trött på att jag aldrig springer snabbare.
Trött på att vara stor och tung.
Trött på att hålla mig välvårdad och snygg.
Trött på Facebook.
Trött på att folk är långsamma.
Trött på att ha plank-måndag.
Trött på att känna att jag måste äta bra.
Trött på att det är dyrt att leva.
Trött på att vara den enda som säger hur fantastisk jag är.
Trött på krav.
Trött på längtan efter något mer.
Trött på vintern.

Trö... well. Det får väl räcka där. Tror min poäng har gått fram.

söndag, januari 26, 2014

En knasig och underbar helg

Redan fredagen började bra. Lunch i stan med bästa hamburgergänget, fika med Sara, ett par timmar på café med bok, öl med Magnus Hult och öl med Jonas och hans arbetskamrater.


På lördagen var vi ett gäng som sprang till Såstaholm. 14 km blandad och fin löpning med inslag av små äventyrsmoment. När vi kom fram väntade eftermiddagsfika och ett par respektive med tillhörande halvlingar. Trevligt umgänge!


Efter fikat var det vinprovning och vi provade två röda och två vita viner, ivrigt påhejade av en kille som höll sin allra första vinprovning. Han gjorde det bra! Trots att han inte var så erfaren inom vin så var han väldigt kunnig.

På samma sommeliers inrådan bytte vi fisken, som egentligen stod på kvällens meny, till en fantastisk hjort! Till detta drack vi ett finvin - en 99:a från fyndlådan - och det var suveränt gott! Verkligen en otroligt bra måltid.


Alla var rejält mätta och lite trötta när vi avslutat middagen men vi letade oss ändå ner i hobbyrummet där det spårade ur en smula bland utklädningkläderna. Jag blev förvånad över hur inte vuxna vi plötsligt blev. Superhärligt och jätteroligt!!! Sen sjöng vi karaoke tills vi var hesa!
Frukosten på Såstaholm är fantastisk och efter den var det ingen som orkade springa hem, utan alla åkte med Sara i bilen. Det är för övrigt hon som tagit alla de bilder ovan som har bra kvalitet.
På det hela taget en fantastisk helg!!!

torsdag, januari 23, 2014

Skräck och förtjusning


Jag har klättrat idag, med Gunnika. Tror det var nästan två år sedan sist. KC i Solna var helt ombyggt och jag inledde med att försöka dra mitt inpasseringskort genom hålslagaren.

Efter att ha friskar upp minnet på åttor, säkring och kamratkontroll körde vi igång och jag kan inte säga annat än att det gick bra. Jag är höjdrädd och klättring är ingen optimal sport för mig egentligen, men helvete vilken kick jag fick när jag tog mig hela väggen upp i första försöket. När jag kom ner var jag ett vrak och darrade som ett asplöv, men då hade jag ju redan vunnit så det gjorde inget.

Sista gången var jag inte alls lika skakis när jag kom ner och nu längtar jag till nästa gång! Det var inte bara superkul att klättra idag utan också jättehärligt att få hänga med Gunnika en stund! Lär känna av det här i armarna och ryggen imorgon...

onsdag, januari 22, 2014

Märkligt tillstånd av hysterisk oro

Hade en bra kväll igår (jag tror en liten sten föll från mitt hjärta) men natten var fullständigt värdelös. Somnade omedelbart när jag kröp i säng men vaknade en kort stund senare av att jag frös som en tokig. Trots filt så var jag så kall att jag knappt fick en blund under hela natten, det liknade mer ett oroligt slummer. Kylan kom inifrån och det var som att mitt skelett var gjort av is.

Var fruktansvärt trött när jag vaknade, men ändå på gott humör. Livet är fint, allt är bra. Men jag har varit nervös idag. Är nervös. Hela mitt inre är i kaos, jag har fjärilar i magen och är orolig i kroppen. Jag vet bara inte varför. Det finns ingenting jag har anledning att vara orolig över.

Tänkte att det kunde vara lunchträningen. Fredagspasset med Tommy var überjobbigt och det hade kunnat göra mig nervös inför dagens pass. Men icke. Både jag och fjärilarna överlevde. Så vad fan beror det på?

Dessutom fryser jag fortfarande. Iskall inifrån. Jag ska unna mig en kopp varm choklad.

Ikväll är det simning. Är jag måhända nervös inför den?

tisdag, januari 21, 2014

Ny favorit


Jag har en ny favorit. BBC's moderna version av Sherlock Holmes är sjukt bra. Jag har alltid varit ett stort fan av Sherlock och när jag såg första delen blev jag alldeles till mig i trasorna. Love it! Andra avsnittet i första säsongen var lite sämre än det första, men tredje tog sig igen. Längre har vi inte kommit. Gillar skarpt Benedict Cumberbatch i rollen som Sherlock Holmes. Han är briljant och otäck på samma gång.

Första säsongen finns på Netflix men fortsättningen verkar man i nuläget få låna av en kompis. I'm on it.

måndag, januari 20, 2014

Långpass och socialt ätande


Jag är lyckligt lottad! Jag har så många fina vänner att umgås med och jag är otroligt tacksam över det.

Igår sprang jag först långpass med Lindad runt Brunnsviken. Hade ingen lust alls att springa men inga ursäkter att låta bli heller, så trots att jag kände mig nästan gråtfärdig över tanken på två timmars löpning så gick det faktiskt ganska bra. Fast det är vidrigt att springa i snömodd. Tempot var bättre (som i lägre) den här veckan och jag kände mig hyfsat pigg rakt igenom, men mot slutet fick jag känningar i nedre delen av ryggraden. Funderade på att avbryta men ändrade mig och tog mig i mål. Vet inte varför jag fick ont men jag gissar på att tio dagar i rad av hyfsat hård träning tar ut sin rätt på ett eller annat sätt. Idag är det vilodag, och fast jag är frestad att sträcka ut ryggen med ett yogapass så låter jag bli.

Efter löpningen igår drog jag och Jontan iväg till Stefan & Malena för våffelfika tillsammans med Sara & Erik. Våfflor är gott. Fikat övergick till middag och det var härligt att hänga med dem.

Sedan hade jag det väldigt stora nöjet att även få äta frukost med Sara i morse. Kanske den bästa starten man kan ha på en arbetsvecka!

söndag, januari 19, 2014

Träningskväll i Mörbybadet



Igår var jag i Mörbybadet tillsammans med Linda, Martin och EM för en gratis träningskväll arrangerad av Vattenfall World Triathlon Stockholm och Medley. Ett bra sätt att tillbringa en lördagseftermiddag.

Vi hälsades välkomna och Micke Rosén från Human Ambition drog igenom grundläggande teori kring crawlteknik. Sedan var det dags för bassängträning och då delades vi in i två grupper. Medan första gänget simmade så fick vi andra mingla runt. Under den tiden passade jag på att fota EM som simmade i första gruppen och jag fick reda på att Head, som är sponsor för eventet, kommer släppa en swimrun-våtdräkt i april.

Sedan var det min tur att simma. Valde "medel"-gruppen som Micke och Hasse Albrektsson höll i. Det kändes ganska basic men det är alltid nyttigt att höra saker med andra ord än vad man är van vid och Micke körde många roliga och träffsäkra liknelser. Hasse är förstås alltid bra också, men han är ju min vanliga simfröken (efter alla mejl från Medley där det står att jag ska anmäla mig till simskola och prata med min simfröken så kan jag inte låta bli att kalla våra manliga instruktörer på onsdagsträningen för "simfröken").

Eftersom vi var inomhus i en bassäng så blev det inte så mycket fokus på öppet vatten som jag tror många hade önskat, men träningen var gratis och jag är nöjd. En mycket ovetenskaplig tolkning jag gjorde av snacket i omklädningsrummet säger mig att ju mindre crawlvana man hade, desto mer givande var träningen.

Tyvärr missar jag de kommande två tillfällena men sista gången, i april, hoppas jag kunna vara med igen.

lördag, januari 18, 2014

Modellkarriären tar fart


Det går bra nu, jorå så att....

Min modellkarriär börjar äntligen ta fart (efter idogt kämpande med att skjuta fram hakan, spärra upp ögonen men ändå kisa osv - Tyra Banks tips i Top Model - på alla semesterbilder) och jag förväntar mig att nya erbjudanden kommer dugga tätt hädanefter.

Det började i somras då jag blev posterflicka på Stockholm Marathons webbsida. Under hösten gjorde jag ett mycket avancerat fotogig med Gunnika (de fantastiska bilderna kanske når världen senare i år) och nu illustrerar jag hur roligt det är att träna i SSIF's och Frescatihallens vårprogram.

Det går som sagt bra nu. Får jag fresta med en autograf?

fredag, januari 17, 2014

Vila, vila, vila

Efter intervallerna igår kväll var jag helt under isen. Kroppen värkte och jag ville bara sova. Har tränat mycket den här veckan och inte fått in någon riktig vilodag och igår påminde kroppen mig om det.

Oroade mig därför lite inför dagens PT-pass med Tommy och det visade sig vara med all rätt. Det blev ett riktigt hårt pass med styrke- och cirkelträning. Det senare var kort men väldigt tufft. Trots att jag inte kände mig i fysisk toppform innan så tycker jag att träningen ändå gick bättre än på länge. Det fanns något att hämta när jag tog i. En skön känsla!

Har tillbringat hela eftermiddagen och kvällen i horisontalläge, med en kopp grönt te i näven och en bra bok i handen. Total vila. Vila, vila, vila. Med minst tio timmars sömn på det här och horisontalläge även i morgon förmiddag så är jag nog i form för triathlonsimträningen i Mörbybadet på eftermiddagen. Det är ett hårt liv.

torsdag, januari 16, 2014

Vidrigt ändå


Jag börjar med det positiva!

Hittade en riktigt bra plats att springa mina intervaller på. Slingan gick runt Nora träsk (vi kan inte gå under den, vi måste springa runt den) och blev knappt två kilometer. Vägen var hyfsat plan och godtagbart sandad och plogad. Dessutom upplyst. Sprang 10 x 90 s med 3 min joggvila och jag tror jag hann 3,5 varv.

De första fyra intervallerna kändes rätt okej. Sen gick det utför. Slutet var verkligen vidrigt. Intervallerna var jobbiga, fästet var dåligt och jag tyckte det var tråkigt. Till och med avslutningsjoggen var hemsk, trots att den gick i snigelfart. Jag hatade snön, som trots snökedjorna gjorde att jag mest halkade runt, och jag förbannade hela konceptet med vinter. Övervägde till och med att lägga av med löpningen helt fram till våren men vet av erfarenhet att såna beslut inte ska tas i samband med pågående intervall- eller långpass. Och nu har jag ändrat mig.

Däremot är jag osäker på om jag kommer klara att springa två intervallpass och ett långpass i veckan. Vet inte om det finns tillräckligt med motivation i burken för det när det är snö ute. Inte när jag samtidigt ska försöka förbättra min simning, vilket antagligen också kräver en hel del tuffa pass. Blir trött bara jag tänker på det men jag antar att det löser sig. Det brukar göra det.

onsdag, januari 15, 2014

Förbannade snö


Jag har varit mycket nöjd med den, fram till nyligen, varma och snöfattiga vintern. Perfekt löpväder och underlag.

Igår fick jag springa mina intervallisar i halkig snö och det tyckte jag INTE om. Lite får jag skylla mig själv eftersom jag kunde valt plogade vägar istället för den snötäckta banan vid Danderyds Gymnasium men jag trodde inte det skulle ligga så mycket snö som det gjorde. Och dessutom lämnade jag snökedjorna hemma.

Imorgon är det intervalldags igen och jag har ingen aning om var jag ska köra det passet. Stora Skuggan kanske. Eller gymmet? Eller inte alls?

tisdag, januari 14, 2014

Roliga saker händer!


Jag har bokat in mig på så mycket roligt framöver!

Den 18 januari är det simträning och teori i Mörbybadet inför Stockholm Triathlon i augusti. Jag har inte anmält mig till tävlingen än utan funderar fortfarande på det och under tiden passar jag på att hänga med på gratis träning.

Den 25 januari ska jag springa till Såstaholm tillsammans med ett finfint urval av vänner. Vi övernattar där och springer tillbaka hem dagen efter.

Den 2 februari lyckades jag knipa en plats på en två timmar lång workshop med Rachel "yogagirl" Brathén tillsammans med Lindad.

Den 3 februari är det dags för mitt första pt-pass i simning tillsammans med Hasse Albrektsson. Målet är att höja tempot i min lugna simning och jag kommer få hjälp med träningsupplägg under våren. Kommer att köra ett pt-pass en gång i månaden fram till sommaren.

I mitten av februari flyttar Reka hem igen. Det är förvisso inget jag har bokat in mig på, men icke desto mindre så ser jag fram emot det väldigt mycket.

Den 22 februari åker jag på skidresa till Österrike.

Den 15 mars ska jag på Blogger Boot Camp och prova på roligheter som Krav Maga och Parkour. Dessutom ska jag på föreläsning om hur jag ska träna smartare och jag ska förbättra min löpteknik med Malin Ewerlöf Krepp. Avslutar dagen med Flow and Grace.

Sen är det vår. Den är inbokad.

söndag, januari 12, 2014

Halv åtta hos Hammarlunds


All in hos Malin och Ola igår. Mrs Mia Wallace och Mr. Jules Winnfield bjöd på en fantastisk temamiddag - Pulp Fiction.

Förrätt: A Royale with (Västerbotten)-cheese
Varmrätt: Big Kahuna Burger
Dessert: 5 dollar milkshake

Tyvärr spårade allt ur efter middagen och Jules var tvungen att hugga en adrenalinspruta i Mia som tagit en överdos. Mycket verklighetstroget och otäckt.

Farliga saker det där med knark. Inget man skojar om. Ungdomar, håll er borta!

fredag, januari 10, 2014

Ursäkter och undanflykter?


På grund av den nu rådande snösituationen i Stockholm blev det ingen cykling till jobbet idag. Det fanns förvisso ett annat skäl också, nämligen ännu ett litet bakslag i min fysiska hälsa, men jag håller snön som främsta orsak.

Jag har, som jag tidigare nämnde, numera dubbat framdäck på min MTB men jag vet ändå inte om jag törs ge mig ut när det är minusgrader och halka. Kan man lita på dubbarna? Vad händer om gatan är glashal, får jag verkligen grepp ändå? Känner mig ibland tillräckligt vinglig på torr, halkfri mark så jag är osäker på om vintercykling verkligen är vad jag borde ägna mig åt.

Kanske behöver jag bara processa tanken lite innan jag törs ge mig ut.

torsdag, januari 09, 2014

Awesome!

För att vara lite sjuk, förvisso bättre men inte bra, så mår jag så in i helvete fint. Välmående är en färskvara och imorgon kan allt vara förändrat, så det är lika bra att njuta för fullt idag.

För just idag mår jag fantastiskt.
Känner mig fantastisk.
Älskar lugnet jag känner i kroppen.
Mina möjligheter är oändliga.
Det finns så mycket att se fram emot.
Har så många underbara vänner.

Är otroligt tacksam för detta. Om det så bara är för idag så är det välkommet efter så lång tid av inre disharmoni.

onsdag, januari 08, 2014

Upp som en sol


Igår var det dags att sätta igång med strukturerad träning igen. Kände mig frisk efter helgens svacka men bestämde mig ändå för att inleda med ett kortare tempopass snarare än intervaller. Det gick riktigt bra, känslan var super! Avslutade löpningen med ett post-run yogapass med Fiji McAlphine på doyogawithme.com och kände att jag inte kunde fått en bättre start på arbetsveckan.

Sen kom bakslaget. Upp som en sol och ner som en pannkaka. Hade grym huvudvärk hela kvällen och idag mår jag som en iller. Mer vila.


Trots mitt svåra sjukdomstillstånd ägnade jag lite tid igår kväll åt att lära mig byt däck/laga punktering på cykeln. Det var klurigt på många sätt, men med lite hjälp av Jontan så gick det. Nu har jag ett dubbat framdäck och kan alltså cykla till jobbet om andan faller på. Hade gjort det idag om jag inte varit sjuk.

Är fortfarande osäker på om jag skulle kunna genomföra en lagning om jag är adrenalinhög och befinner mig mitt i skogen, men nu vet jag i alla fall hur man gör i teorin.

måndag, januari 06, 2014

Ville kidnappa


Idag var jag och hälsade på Reka och hennes barn, the X-men. Kullen består av fem killar och alla ska heta på X, därav smeknamnet the X-men. Gudarna ska veta att det är svårt att fota såna där små rackare och att inga bilder kan göra dem rättvisa. Så förbannat gulliga!

Konstaterade att de nog är som bäst i den här åldern, innan de börjar springa runt och sätta sina nålvassa små tänder i allt och alla. Hänga som klasar i kläder och hälsenor. Nu är de söta som socker och fortfarande lugna.

Bebisarna i alla ära, men bäst var det förstås att få träffa mamman igen. Reka mådde finfint och verkade ha koll på läget. Var mer intresserad av katten i huset än av sina små parasiter till barn. Längtar efter att hon ska komma hem så att vi kan träna tillsammans och gå promenader i skogen. Jag saknar henne verkligen!!!

söndag, januari 05, 2014

Ofrivillig vila



Vaknade imorse och kände mig under isen. Täppt i näsan och lite hängig. Hade inte varit ute jättesent kvällen före och det blev måttligt med alkohol så jag kunde inte skylla på baksmälla. Jag var helt enkelt krasslig och därmed tvungen att ställa in det planerade långpasset med Lindad.

Att ta det beslutet var naturligtvis inte så lätt som det verkar. Det föregicks av en lång inre monolog som innehöll allt från hur lat jag är och vilka dåliga undanflykter jag kommer med, till att jag skulle kunna prova i alla fall, springa kortare, springa långsammare eller kanske bara ta en kort joggingrunda på egen hand. Massor av dåliga idéer som bara betydde en sak; att jag skulle krypa tillbaka ner i sängen. Så det gjorde jag. Men jag ritade även ett flödesschema som jag kan ta till hjälp för att snabba upp beslutsprocessen nästa gång det här händer.

Det blev en mycket lugn dag som avslutades med trevligt umgänge och god mat hemma hos Karin och Carl.

fredag, januari 03, 2014

Rädd på riktigt. Och då menar jag på riktigt.


Jag har nu definitivt lärt mig skillnaden mellan att vara lite rädd och att vara riktigt, riktigt rädd. Att se en läskig film, att cykla MTB eller att Securitas ringer och säger att larmet har gått hemma när ingen borde vara där är otäckt. Man kan känna sig rädd men det är ingenting mot hur riktig rädsla kan kännas.

En nyttig och lärorik insikt.

I augusti var första gången jag blev riktigt rädd. Jonas var i London och jag låg hemma och sov. Vaknade av att ytterdörren öppnades med ett gnisslande och att någon rörde sig i hallen. Min kropp frös till is. Jonas skulle inte komma förrän dagen efter och nu var det uppenbart att någon stod i vår hall. Jag ropade hallå och fick samma ord tillbaka från en främmande röst. Jag frågade vem det var och den främmande rösten svarade "Jonas". Jag trodde på det först när jag hörde honom komma upp för trappan och jag kände igen hans steg.

Igår kväll var andra gången jag blev rädd på riktigt. Mamma bör sluta läsa nu.

Vi är på landet nu och jag som alltid har varit lite mörkrädd och velat ha sällskap ut till dasset när det är mörkt bestämde mig för att växa upp och sluta vara rädd. Jag har ju sprungit i mörker flera gånger senaste tiden utan att reflektera över någon rädsla, så jag tänkte att jag är botad. Därför fick Jonas tillåtelse att gå in i huset igår medan jag kvällskissade.

En kort stund efter att ytterdörren stängts var det som att något dunkade in i dasset. Som att någon slängde sig mot väggen och fick hela huset att skallra. Återigen frös min kropp till is. Det här var inget diffust litet ljud som jag kunde ha misstolkat och förstorat. Skrek på Jonas fast jag visste att han inte skulle höra mig. Sen satt jag knäpptyst. Då hörde jag återigen ett ljud; ljudet av någon eller något som rörde sig i närheten. En kort stund, sen var det tyst igen. Jag skrek på Jonas en gång till, vilket förstås fortfarande var lika meningslöst. Hade ingen telefon med mig och såg bara två alternativ: sitta kvar med dörren låst (med världens minsta hasp som lätt som en plätt kunde huff 'n puffas av) tills Jontan saknade mig eller att ge järnet upp till huset. Jag valde alternativ två och överlevde.

Min puls när jag kom upp till stugan var ungefär lika hög som den är nu när jag återberättar det som hände.

Det som stör mig mest är att jag inte har någon förklaring till vad det var som lät. Ett djur borde rimligtvis ha flytt när jag skrek på Jonas första gången. Ett djur borde inte ha sprungit in i väggen så att den skallrade. Det blåste inte så inget kan ha vält mot dasset. Har försökt tänka att allt bara hände i mitt huvud men jag vet att det inte var så.

Faktum är att det påverkade mig så mycket att jag inte ens vågade gå på dasset i morse när det var ljust, förrän Jonas hade följt med och kollat att allt såg normalt ut. Han ville göra det redan igår kväll men jag har ju sett en och annan skräckfilm och vet att det är precis så man INTE ska göra.

Ikväll tror jag att jag tar med mig luftgeväret ner. Eller kissar på potta.

torsdag, januari 02, 2014

Nyårsafton och tiden däromkring


Nyårsaftonen började mycket trevligt med en löptur på Gärdet med 75% av Team Surikat. Lagom jobbigt och (vad som borde ha blivit) en perfekt uppvärmning för min inplanerade eftermiddagslur som skulle säkra att jag var pigg under kvällens kalas hos Manso. Tyvärr gick det samtidigt fel i köket hemma med de varmrätter vi skulle ha med oss till nämnda kalas, varför sömnen fick stå åt sidan för mer matlagning.


Kvällen firades som sagt i Château de Manso med en fantastisk knytismiddag (Bahnmi, Little Italy duo fashion extraordinary veggie superb och Golden Gaytime) med tillhörande vin. Stämningen var på topp! Inför tolvslaget begav vi oss till krigszonen på Skinnarviksberget och beskådade (duckade) för alla fyrverkerier. Det är obegripligt att inte fler dör av raketskjutandet och att det inte har blivit förbjudet för Kreti och Pleti att hantera dessa sprängämnen ännu. Jag längtar efter den dagen då alla fyrverkerier skjuts organiserat i någon form av show och inget annat.


Var oväntat obakis på nyårsdagen. Inledde den med en frukost bestående av 20 crosstinis med tapenade och en cola, och följde upp det med pizza hos Roger och Lim Haag-Lundgren. Kollade på Ivanhoe och filmbottennappet Top Secret som tydligen är någon form av nyårsdagstradition för övriga som deltog. För att du ska få ett grepp om humornivån bjuder jag på det som enligt uppgift är den roligaste scenen filmen har att erbjuda här.



Idag åkte jag och Jontan till Järvafältet vid Bögs Gård och cyklade MTB. Fantastiskt att kunna göra det i januari! Cykling (oavsett vilken sort) är verkligen inte min starka sida och det blev ännu tydligare idag när vi mest cyklade grusväg av svårighetsgrad 0. Tungt och jobbigt. Försökte oss på en avstickare i skogen och hamnade off road i svårighetsgrad 325 istället. Att det ska vara så jävla svårt att hitta rätt nivå!!! Hur som helst så var grusvägscyklingen ändå bra för mig, eftersom jag är så otroligt ovan att cykla överhuvudtaget.

Jag och Lindad är nu anmälda till AIM Challenge och jag gissar att jag kommer behöva trampa lite cykel under våren för att inte ta livet av mig under det loppet.

onsdag, januari 01, 2014

Mitt 2014 - jag ska uppleva och utvecklas

Livet är fullt av möjligheter. Det är det varje dag, inte bara då det blir ett nytt år. Men ett nytt år ger ändå känslan av en nystart och det är precis det man kan behöva ibland. Jag ser fram emot 2014!

Jag vill inte känna några begränsningar. Under det kommande året vill jag utvecklas och uppleva. Jag vill fokusera (ännu) mer på mig själv, på att hitta det som gör mig lycklig.  Jag vill skratta mer och jag vill träffa vänner som får mig att må bra. Jag vill träffa dem ofta.

Ibland tänker jag att jag börjar bli för gammal. Att det är för sent att göra det jag inte har gjort, eller att ha för högt flygande drömmar. Men det är det inte, långt därifrån. Jag vill lära mig många språk, jag vill bejaka mina kreativa sidor mer, jag vill resa mycket, kanske till och med vill flytta utomlands. Jag vill ha massor av nya vänner, jag vill vara utomhus - vandra, segla, simma, cykla och gå i skogen - och jag vill jobba mindre.

Jag vill ha med mig Reka överallt, alltid, och jag vill bli en vänligare, lugnare och gladare person. Jag vill uttrycka mina känslor, stå för det jag vill och vara konsekvent i mina handlingar. Jag vill vara rak och ärlig men jag vill kunna lägga band på mig om mina åsikter riskerar att såra någon.

Jag vill alltid göra de val, de förändringar och ta mig an de utmaningar som gör livet som bäst för mig. Som gör mig till en harmonisk person. Och jag vill göra en till tatuering.

Livet blir vad man gör det till! Av den tid jag räknar med att ha till mitt förfogande här på jorden så har jag bara levt en tredjedel. Det finns så mycket kvar att göra. Möjligheterna är oändliga!

Vilka överraskningar väntar nästa år?