onsdag, juli 30, 2014

Livskvalitet i form av morgonjogg




Det var lite segt att komma iväg imorse. Övervägde att strunta i löpning och ta sovmorgon istället, men till slut joggade jag och Reka iväg mot Svarthälla. Innan vi nådde stranden vek vi upp i skogen där vi följde en liten stig som ringlade sig ut mot klipporna, högt över havet.

Det var varmt och kvavt, löpningen var tung och jag svettades floder, så vi tog det lugnt och pausade några gånger längs vägen.

Stigen tog oss ner för en brant klippa till stranden som vi sedan följde. Jag tog av mig skorna och sprang barfota i sanden tills jag inte längre kunde motstå frestelsen att hoppa i vattnet och bada. Underbart uppfriskande! Till och med krukan Reka gick i självmant idag och simmade med mig en lång stund. Sen joggade vi hem.

Löpningen må ha varit jobbig, men det var en lysande bra start på dagen! Efter det har vi hunnit med att äta lunch på Ihrebadens restaurang, sett klart andra säsongen av Orange is the new black, fikat på Bullar & Ben samt hängt på stranden och gått på lammgrillning med alla mina girls och deras familjer. Bra dag!

tisdag, juli 29, 2014

Mer bad, mer MTB, mer semester



Även semestern har sina rutiner. Började återigen dagen med ett morgondopp och den här gången gick till och med Reka i nästan självmant och simmade riktigt mycket!

Senare hojade jag och Jontan gula spåret mot Lickers. Klarade mig inte lika bra idag som senast, eftersom den här vägen hade mer rötter och klurigheter som jag inte vågade cykla över. Dessutom tror jag att jag lyckas bäst i skogen om jag får börja lite lugnt på plan mark, istället för att direkt kastas in i någon bisarr sten- eller rotbonanza. Men vackert var det!

I Lickers käkade vi, som alltid, rökta räkor och hamburgare. Sen cyklade vi grus- och asfaltsvägar hemåt för att få lite längd på turen. Det var bra för mig, jag behöver all trampträning jag kan få.

Jag tror nog att jag har blivit en smula hjärntvättad av min far. Det enda jag hör hela dagarna är hur fantastiskt roligt och häftigt det är med cykling. Engagemanget och glädjen vet inga gränser! Det är svårt att inte dras med i det och jag börjar faktiskt tycka det är lite roligt att cykla MTB. Dessutom har vi kört på så otroligt fina vägar här på Gotland.

En annan rolig sak är att Team Demnert nu har anmält ett lag - bestående av mig och JG - till multisporttävlingen Raid Uppsala som går den 4 oktober. Superkul!

Det här är en bra, bra sommar!

måndag, juli 28, 2014

Strandpromenad, massage och Lilla Bjers


Ihreviken. Det är ett av mina absoluta favoritställen och jag har så många fina minnen härifrån! Imorse promenerade jag, mamma och Reka längs den folktomma stranden, hela vägen bort till Svarthälla och vidare till Ihre Gård där vi fikade.

På eftermiddagen åkte jag och JG in till Visby och gick det årliga, obligatoriska varvet, vilket följdes upp av en timmes avslappnande massage på Clarion Hotell Visbys spa. Helt underbart.

Och inte tog dagen slut där. Sedan åkte vi direkt till Lilla Bjers Gårdskrog och åt en helt fantastisk trerätters middag. Soppa på karamelliserad lök och fänkål, långkok av lammlägg med palsternackspuré samt dessert på morot lät en smula knepigt och kanske inte som något som skulle falla mig i smaken, men oj vad fel jag hade. Jag ger middagen 9/10 tootsies. Den var riktigt bra, och dessutom helt ekologisk.

söndag, juli 27, 2014

MTB med soppatorsk



Min kropp är fantastisk! Jag kan ofta ha rätt negativa åsikter om den, men idag är jag bara glad och tacksam över hur stark och uthållig den är.

Efter ett morgonbad i Ihreviken med mamma och Reka drog jag och Jonas ut på en MTB-tur längs fantastiska skogsstigar, små grusvägar och över steniga stränder.

Baksidan med cyklingen var att mina ben och armar blev helt sönderrivna av taggbuskar, enar och små tallar samt att vi inte hade någon energi med oss alls och att jag därför åkte på total soppatorsk.

Trots det kämpade jag på i nästan två och en halv timme. Jag ville gråta, speciellt när jag fastnade i en enbuske, välte in i en tall och för ziljonte gången blev krokad av en tagg. Men jag bet ihop, höll humöret uppe och fokuserade på vägen framåt. Att jag förstod exakt vad som hände och varför jag reagerade som jag gjorde hjälpte mig att hantera situationen. Jag har varit där förut.

Även fast jag hade det jobbigt så var det här en av mina bästa MTB-rundor hittills. Jag var modig, cyklade på bra, vågade mycket och hade framför allt roligt. Med tanke på hur trött jag var i kroppen igår är jag förvånad över hur bra jag klarade att cykla idag. Som sagt, kroppen är fantastisk! Det enda jag inte klarade bra var att skjuta hojen upp för de sinnessjukt branta "backar" (tänk raukar) vi passerade. Då protesterade armarna vilt och Jonas fick hjälpa. I övrigt var det helt nya muskler jämfört med de jag använde i fredags. Har svårt att beskrivna glädjen och friheten i att inte känna någon fysisk begränsning, trots att det är så tätt in på ett av mina absolut jobbigaste lopp. Jag säger det igen:

Min kropp är fantastisk! Och snygg.

lördag, juli 26, 2014

Amfibiemannen


5 timmar, 36 minuter och 46 sekunder, det var vad det tog för mig och Lim, lag InSahne (number nine, bend your knees, please), att genomföra Amfibiemannens ca 2 mil löpning och 5,5 km simning. Inte så dåligt alls! Det gav oss en 11:e plats bland damerna och 160:e plats totalt. Det var 24 damlag som kom i mål och 218 lag totalt. I sammanhanget egentligen helt oviktigt.

Tillsammans med Martin och Lindad åkte vi båt från Rävsnäs till Lidö där starten gick kl. 12. Trots klass 2-varning från SMHI om höga temperaturer så var det ändå svalare där ute än hemma, och jag blev inte nämnvärt störd av värmen under dagen. Temperaturen i vattnet låg runt behagliga 22 grader.

Jag hade mentalt delat in tävlingen i fem block:

Block 1 och 5 (simblocket): Tre + två kilometer löpning med 1150 meter simning i mitten.
Block 2 och 4 (växlingsblocket): 70 + 120 meter löpning, 400 + 260 + 675 meter simning.
Block 3 (löp- och ångestblocket): 2 x 5 kilometer löpning med 620 meter simning i mitten.

Vid block 3 fanns en cut-off tid på 2:45. Klarade man inte den fick man inte simma sista blocket utan vända tillbaka direkt.

Första blockets simning var lite stökig. Vi var många som trängdes i vattnet, det var lite skvalpigt och vågigt och efter en stund kom herrarna, som startade 10 minuter efter dam- och mixlagen, som en skenande hord vattenbufflar. Men vi tog oss över, och jag låg tryggt och guppade bakom Lim hela tiden. Var väldigt glad över linan mellan oss, annars hade jag tappat bort henne. Andra löpningen i block 1 och 5 bjöd på ett exotiskt, midjehögt vad över en liten vik, vilket blev ett välkommet och svalkande avbrott.

Vi var noga med att stanna och cabba ner våtdräkten inför varje löpning utom de korta i block 2 och 4. Det var lite pyssel med det eftersom nummerlappen var i vägen, men det kändes lätt värt tiden med tanke på att det var så pass varmt.

Ångestblockets löpningar var rätt kämpiga, men vi klarade dem galant! Det var inte alls särskilt kuperat och även om det aldrig förelåg någon risk att vi skulle få böter för fortkörning så tuffade vi på i ett jämnt tempo utan att gå, vilket gjorde att det kändes väldigt bra. Efter att ha sprungit genom bergsrummet i Batteri Arholma passerade vi cut-offen efter 2 timmar och 36 minuter.

När vi väl hade vänt kändes allting mycket lättare. Att veta att man är på hemväg gör mycket för det mentala. När vi äntligen kom tillbaka till block 2 och började simma igen kände jag en fruktansvärd mjölksyra och trötthet i armarna. Funderade på hur jag skulle klara hemvägen, eftersom det trots allt var rätt mycket simning kvar, men ju längre jag simmade på växlingsblockets första simsträcka, desto bättre kändes det. Och den sista långa simningen var över på ett kick, det gick hur bra som helst. Återigen hade jag det bekvämt bakom Lims fötter och behövde inte fokusera på annat än att glo på linan mellan oss och att sträcka ut ordentligt vid varje simtag.

Rent generellt simmade vi väldigt, väldigt bra igen. Vi simmade förbi många och gled fram som två gäddor genom vattnet. Tittar man på vad Garmin säger så snittar vi under 20 min/km på alla sträckor, men klockan säger också att alla sträckor är rätt mycket längre än vad som anges på de kartor med distanser vi fick inför loppet. Antar dock att de sträckorna baseras på fågelvägen och att de hade stämt om vi simmat i bassäng. I verkliga livet finns ingen som simmar så rakt. Hur som helst så var vi riktigt grymma!

Min utrustning funkade perfekt men jag lyckades inte peta i mig alls så mycket energi som jag räknat ut att jag borde. GT-tabletterna var succé men de två extra vattenflaskorna jag hade med mig drack jag bara ur i första blocket, sedan låg de mest som en extra vikt runt midjan. Men de störde mig inte, så det var väl bra att ha dem där. Förutom de vätskestationer som hörde till loppet så hade många av de boende på öarna ordnat inofficiella vätskestationer, där de delade ut vatten och hejade. Hurra för de människorna, så omtänksamt av dem! Hela loppet kändes för övrigt väldigt väl organiserat och trevligt.

Idag känner jag mig faktiskt riktigt sliten. Det här var nog ett av de jobbigaste loppen jag har genomfört, men kanske ett av de bättre också. När man väl är ute på banan så händer det så mycket, man hoppar i och ur vatten, det ska drickas och pysslas med utrustning, att man nästan inte tänker på hur tufft det är. Men idag känns det ordentligt i kroppen.

Jag är trött i axlarna och armarna, jag har lite ont i knät efter en vurpa på löpningen där jag precis lyckades pricka en rot och jag har ett livshotande bett av något slag på halsen. Och värst av allt; jag har fått en ful solbränna i gluggen mellan våtdräkt och sleeves. Helvete.

Men, bortsett från det: Pain is temporary, glory is forever!

Willy Wonka och undertecknad

torsdag, juli 24, 2014

En sista check


Körde ett kort swimrunpass idag för att göra en sista test av utrustningen inför morgondagens spännande utmaning. Det kändes som om jag höll på i fem minuter, men jag fick ändå ihop en halvtimme, fördelat på tre löpsträckor och två simsträckor.

Jag kan konstatera att jag är för dåligt förberedd för Amfibiemannen. Hade jag varit väl förberedd hade jag naturligtvis inte behövt göra en sista utrustningstest dagen före loppet. En gyllene regel är att inte köpa något nytt och köra lopp i, men det är precis vad jag tänker göra. Jag har köpt ett triathlonlinne med ryggfickor som kommer väl till pass och jag har köpt mig ett par mindre paddlar från Head. När jag såg dem i butiken visste jag att det skulle bli perfekta, och det var de också. Mindre än mina gamla, men fortfarande med bättre drag än utan.

Även linnet fungerade bra och jag tyckte att det hade en svalkande effekt när jag sprang efter att ha simmat.

De saker jag hade problem med under testet var vattenflaskan (hade bara en idag, på loppet har jag två) och dolmen. Hade ingenstans att göra av flaskan, den stannade inte i midjebältet och till slut knölade jag bara ner den i ryggfickan, och där låg den i alla fall kvar. Men det kändes inte optimalt. När jag kom hem provade jag att möla in dem i mitt flip belt och det verkade däremot funka riktigt bra. Så får det bli. Så mycket som möjligt under våtdräkten!

Dolmen fäster jag numera inte bara runt benet utan även med en liten lop runt midjebältet, som hindrar den från att glida ner.

GT-tabletternas vattensäkerhet provtestas just nu i ett glas vatten och jag hoppas att jag inte behöver oroa mig för att de ska bli en blöt sörja.

I övrigt har jag inte så mycket mer att tillägga än att SMHI utfärdat en klass 2 varning på grund av värmen.

onsdag, juli 23, 2014

Fötterna högt


Ingen träning idag heller. Men en tidig båttur, jobbmöte på altanen, holländskaplugg i solen, fika på Nynäs slott, mer jobb och grillmiddag på terrassen. Hade tänkt yoga på kvällen men det hanns inte med.

Men det är okej! Jag har känt mig sliten ett tag och den här vilan har varit riktigt bra. Nu börjar det krypa i kroppen igen och jag längtar efter att sätta tänderna i Amfibiemannens drygt 2 mil löpning och 5,5 km simning! Det kommer bli fantastiskt!

tisdag, juli 22, 2014

Energiintag under Amfibiemannen


Idag har jag försökt lista ut hur mycket energi jag behöver ha med mig under Amfibiemannen på fredag.

Tanken att jag skulle behöva ha något med mig överhuvudtaget slog mig inte förrän tävlingsledningen la ut ett förslag på energischema på AM's Facebooksida. Innan hade jag bara funderat över det där med vätska, men i princip lagt ner planerna på att ha någon extra vätskebehållare, eftersom så många, återigen på FB, sa att det inte behövs. Men nu har jag tänkt om där också eftersom det ska bli så fruktansvärt varmt.

Efter att ha läst på lite om energiåtgång kom jag fram till att jag behöver fylla på med 60-75 gram kolhydrater varje timme, med start efter 60 minuter och därefter ungefär var 30:e minut. Huruvida man behöver fylla på även med protein verkar det råda delade meningar om, men det verkar i alla fall inte ha negativ inverkan, så jag har försökt att slänga in lite såna också.

Vätska
Räknar med att ha två mjuka flaskor á 250 ml vardera med mig i våtdräkten. Den ena med sportdryck och den andra med vatten. Flaskorna ska vara tomma vid vätske/energistationerna så att de kan fyllas på igen. Egentligen bör jag dricka ungefär 1 liter vatten i timmen, men jag tror inte jag klarar att få med mig större eller fler vattenflaskor, så jag får dricka mycket vid stationerna.

Energi
Utgick från Maxim och Swebar (innehåller protein, till skillnad från Maxim) som jag vet att min mage klarar, och räknade ut hur många bars jag skulle behöva om jag bara dricker vatten, men äter banan och Snickers på energistationerna under loppet. Det blev jättemånga. Om jag istället räknar med att peta i mig 250 ml sportdryck varje timme också, så blev det mer rimlig mängd.

Energistationen på Krokholmen: ½ Maxim bar
Efter simningen Västerören - L. Äspskär: ½ Maxim bar
Energistationen på Arholma #1: Swebar + banan
Energistationen på Arholma #2: Swebar + banan
Innan simningen L. Äspskär - Västerören: ½ Maxim bar
Energistationen på Krokholmen: Snickers
Lidö, avslutande löpningen: ½ Maxim bar

Totalt skulle det här innebära typ 290 gram kolhydrater och 54 gram protein, fördelat på runt fyra timmar, men då har jag räknat lågt på sportdrycken. Det blir två Maxim bars och två Swebars, vilket jag utan problem borde få med mig i våtdräkten. Blir det för tajt slänger jag ut någon, det kommer räcka ändå.

Att klara att äta allt det här under loppet är en annan femma. Jag väljer att ta med bars eftersom jag bara har prövat gel någon enstaka gång och törs inte ge mig på det utan att först veta att det fungerar för mig. Däremot tänkte jag prova GT-tabletter från Enervit, trots att jag inte använt det förut. Tre i timmen för att motverka kramp och saltbrist.

Jag hoppas att den här planen ska funka. Har aldrig riktigt tänkt så här tidigare, så jag ser fram emot att se hur det påverkar mig att tillföra energi enligt en förutbestämd plan under loppet.

måndag, juli 21, 2014

MTB-premiär!


Idag bytte jag äntligen, under noggrann övervakning och med visst bistånd av Jontan, till sommardäck på min MTB. Kände mig mycket nöjd med att ha klarat däckbytet med bara lite hjälp.

Precis efter att jag satt sommardäcket på plats, pumpat det, lagt tillbaka pumpen i bilen och vi var redo att ge oss iväg, började däcket plötsligt läcka luft med en farlig fart, och det visade sig att gummit vid ventilen hade spruckit. Så det var bara att göra om proceduren igen, med ny slang. Men den här gången klarade jag mig helt själv. Stolt!

Cyklingen blev sedan en mystur genom skogen på steniga vägar, till andra sidan udden och tillbaka. Det var roligt! Jag behöver den här typen av snällare terräng som inte innebär att jag går och leder cykeln mer än vad jag cyklar, så att jag kan lära mig hitta balansen.

Är sugen på att sticka ut snart igen men nu är det bara yoga och vila som gäller fram till Amfibiemannen. Kanske något corepass. Men mest behöver jag bara vila.

lördag, juli 19, 2014

Arlanda Aquathlon





Nämen, en tredjeplats igen! Tillsammans med Lim i damklassen (motion) på Arlanda Aquathlon. Jag hoppar över de onödiga detaljerna även denna gång och njuter bara av att framgångarna börjar bli en vana. Joråsåatt....

Den tryckande värmen och stillastående luften i morse gjorde inte att jag direkt längtade efter att hoppa i min erotiska gummidräkt och köra swimrun. Men Arlanda Aquathlon var genrep för mig och Lim, Team InSahne, inför Amfibiemannen nästa vecka och därför ville jag köra med samma utrustning som jag kommer att göra då. Vilket innebar våtdräkt, paddlar, dolme, lina osv...

Vi simmade in i helvete bra. Så bra att jag kommer kunna leva på det rätt länge. Vi höll ett stabilt och jämnt tempo, utan att det kändes för högt. När jag såg tiderna efteråt så blev jag väldigt förvånad över farten. Vi var sjukt snabba! Det kan ju förklara varför jag var så fruktansvärt slut i armarna under sista sträckan.

Simningen var fördelad på fem simsträckor på mellan 440 och 830 meter enligt gps:en. På två av sträckorna simmade vi genom ett femtiotal meter långt band av näckrosor som trasslade in sig i armar, fötter och prylar. Dessutom kletade sig näckrosbladen rätt över ansiktet så man inte såg något.

En av uppgångarna var på en såphal klippa och vid sista växlingen mellan simning och löpning var botten så dyig att det knappt gick att komma upp på fast mark. Det, i kombination med att Lim ofrivilligt pyntat sig med näckrosor, ledde till en del fnitter. Swimrun när det är som bäst!

Löpningen gjorde vi kanske inte jättebra, förutom första sträckan. Banan var kuperad och trots att vi gick i alla brantare backar så hade jag fruktansvärd mjölksyra i benen större delen av tiden. (Mental note - premiärcykla inte dagen före ett lopp.) Så kilometertiderna i löpningen är verkligen inget att skryta med, men vi kämpade på och vi tog oss runt. Lyckades dessutom springa fel ett par gånger när vi glömde hålla koll på snitslarna. Tyckte i alla fall att vi klarade loppet med bravur och vi sprang i mål, precis när himlen öppnade sig och åskan mullrade i bakgrunden, efter totalt 2 timmar och 27 minuter.

I mål bjöds det på grillat, vilket trots att det ösregnade var väldigt trevligt. Stor eloge till de funktionärer som kämpade och serverade mat trots det minst sagt rikliga regnet. Där och då var första gången under dagen som jag kände att min klädsel var lämplig. Våtdräkt i hällregn är de nya galonisarna.

Swimrun är som alltid fantastiskt, Arlanda Aquathlon var en jättetrevlig tävling och jag är supernöjd med vår insats!

fredag, juli 18, 2014

Sofia + Chrille = sant


Jag adopterade en ny kompis igår. Han heter Chrille och har tidigare bott hos Roger Ström - min dröm. Tillsammans har de gjort många fina saker, men som det kan bli ibland så har de vuxit ifrån varandra. Jag tror Roger hade mycket större visioner än vad Chrille hade, och att de därför tog det gemensamma beslutet att gå skilda vägar. Som vänner, naturligtvis.

Och då hamnade Chrille hos mig. Cykelhataren. Hur gick det till?

Jo, i tisdags, efter Try triathlon, så diskuterade jag och Anna huruvida jag behövde cykla lite oftare än på själva träningskvällarna. Lära mig växla och sådana grundläggande saker. Jag hänvisade till att jag inte har någon egen cykel, att en ny cykel är dyr osv.

Precis när jag kom hem från Sjöhistoriska på kvällen så offentliggjorde Roger sin och Chrilles separation på Facebook och... ja... här är vi nu.

Jag har precis cyklat min första runda, 2,7 mil, på lite över en timme inklusive dryckespauser men exklusive fikapausen som var nästan lika lång som den effektiva rulltiden.

Eftersom det numera finns ett cykelproffs i familjen så var det givet att ta med honom på jungfruturen, liksom mitt ballinferno till make. Så vi cyklade en runda som avslutades med ovan nämnda fikapaus på Gateau i Djursholm. Pausen var tydligen upprörande lång (enligt cykelproffset) men jag tyckte den kändes helt rimlig.

Sammanfattningsvis kan väl säga att det inte var helt vidrigt att cykla, jag fick inte horribelt ont i baken, det var inte motvind hela tiden och det var trevligt med sällskap. Men fikat var förstås bäst.

torsdag, juli 17, 2014

Obalans och så kallad tävlingssäsong


Jag har sprungit ganska mycket de senaste åren. Det började hösten 2010 innan mitt första Stockholm Marathon och sedan dess har det varit en regelbunden sysselsättning. Jag hade även en liten löparboom runt 2005-2007 som tog slut när jag träffade Jontan och mest satt och tittade honom djupt i ögonen under en period. Trots att jag springer ofta så är jag inte särskilt snabb, eftersom jag konsekvent slarvar med all form av fartträning. Men jag är stark och uthållig. Och hyfsat hållbar.

Simmat har jag inte gjort så länge. I höstas är det två år sedan jag började min första crawlkurs men jag har inte tränat simning (i alla fall inte särskilt seriöst) längre än ett halvår. Trots detta, och trots att jag ibland muttrat över för långsam utveckling och tyckt att jag är värdelös, så är jag nu nästan beredd att säga att jag har blivit en starkare simmare än vad jag är löpare. Tänka sig. 

Så nu måste jag försöka rätta till det här. Jämna ut. Måste få till mina intervallpass och mina backpass i löpningen. Och jag längtar efter att springa långpass, kanske med fartökning rentav?!

Men då har vi nästa problem. Jag verkar befinna mig i något som inte kan definieras på annat sätt än som en "tävlingssäsong". Det är lopp varje helg från nu och fram till slutet av augusti, med bara ett enda uppehåll. Det känns hur kul som helst, men lite skrämmande också. Jag vet inte hur man tränar i en tävlingssäsong. Jag kan ju inte ge mig ut på ett hårt intervallpass dagar innan Arlanda Aquathlon. Inte trötta ut mig med ett långpass innan Amfibiemannen. Inte styrketräna mig till träningsvärk eller cykla mountainbike precis före Ångaloppet.

Så hur fan gör man? Lallar runt bara?

onsdag, juli 16, 2014

36-årsrekord på Try Triathlon


Igår lekte jag triathlon igen, vid Sjöhistoriska. Funderade först på att bara simma eftersom jag har känt mig lite trött och sliten senaste dagarna. När jag klev upp på morgonen kom jag inte längre än in och ut ur badrummet, sen var jag tvungen att lägga mig och förstärkningssova på soffan en timme. Men eftersom jag hade vänner som körde för första gången bestämde jag mig för att ändå ta mig igenom hela träningen.

Det enda jag egentligen ville var att simma ännu snabbare än förra veckan, men det lyckades jag inte med. Var tio sekunder långsammare igår, men det kan ju bero på hur jag låg i starten och sånt. Däremot gjorde jag något förvånande och briljant.

Lyckades, trots varningar, med konststycket att gå ut alldeles för hårt på simningen så efter bara hundra meter var min puls hysterisk, jag panikade lite och fick ingen luft. Det var då det hände. Istället för att tänka negativa tankar så tänkte jag på vilken bra träning det blev nu istället. Det är lätt hänt att man går ut för hårt och det är superbra att få träna på att reda upp de eventuella problem som uppstår på grund av det. Så det gjorde jag. Samlade ihop mig själv och simmade klart. Tyckte dessutom att jag hade en bra position och bra navigering. Jag gjorde mig själv stolt, även om jag inte var snabbare än senast.

Sen tog jag det lugnt. Hade som vanligt strul med växlarna under cyklingen, vilket resulterade i att jag sannolikt, och nästan på stående fot, köpte en cykel av Roger. Det känns lite vilt men om jag ska hålla på så här så behöver jag en egen cykel att lära mig cykla på. Lära mig växla.

Löpningen var mycket lugnare, och därmed väldigt mycket trevligare, än senast. Trots den känslan så hade jag ändå ett snitt på 5:23 min/km vilket alla vet är närmast överljudsfart i min värld. Så det var ju fantastiskt ändå.

Totaltiden blev 39:19 så 35-årsrekordet på 37:05 från förra veckan står sig, men jag har ett 36-årsrekord!

söndag, juli 13, 2014

Stockholm Royal Park Aquathlon




Haha, woohooo yaaay, whiii... JÄ!

Jag fick stå på prispallen idag! Det är sant! I en tävling med totalt runt 150 deltagare kom jag på tredje plats. Hur grymt är inte det? Nu är det förstås inte hela sanningen, men varför förstöra en bra story med massa onödiga detaljer?

Låt mig i alla fall säga så här; jag blev tredje bästa dam i min klass, 1 km simning och 7 km löpning, på Stockholm Royal Park Aquathlon. Vi behöver inte fördjupa oss i placeringen eller antalet deltagare mer än så tycker jag. Låt mig få leva lite på det här, tack.

Mitt självförtroende och responsen från vänner och bekanta har påverkats väldigt positivt av att jag fick en blomma och en bronsmedalj, men min prestation hade inte varit sämre utan det. Jag var suveränt bra.

Simning
Det var förstås lite stökigt i starten men jag vill kalla det ett ordnat kaos. Mycket lugnare än det var i tisdags på Try Triathlon. Hittade min plats ganska snabbt men tyvärr inga fötter att glida bakom. Ångrade att jag inte värmt upp före, eftersom pulsen rusade iväg en smula, men den kom ner och jag kunde lugnt och metodiskt simma mina 1000 meter med bra tankar och bra känsla.

Mitt MVG var att komma under 20 minuter men jag slutade på 22:59, dock med en snitthastighet på 19:59 min/km (eller 3 km/h) enligt Garmin. Och med det tycker jag faktiskt att jag uppnådde mitt mål. Sträckan var enligt klockan 1,15 km, och jag tror att jag sicksackade mig fram en del. Ser i alla fall ut så på kartan från GPS:en. Jag kan inte vara missnöjd, oavsett vad tiden visar. (Min tid står sig dessutom väldigt bra i jämförelse med övriga som simmade samma sträcka.)

T1
Min växling fanns ingenting att säga om. Jag var supersnabb!

Löpning
Kändes skönt att komma iväg på löpningen efter simningen. Benen var pigga och jag hade redan från början tagit bort kilometernoteringarna på klockan för att inte känna mig stressad över att jag kanske sprang för långsamt. Försökte bara hålla ett jämt och lagom ansträngande tempo. Blev omsprungen av ett par herrar och en sjukt snabb dam, men annars var jag rätt ensam.

För att nå MVG i löpningen ville jag springa under 38,5 minuter, vilket motsvarar ett snitt på 5:30 min/km. Så snabbt har jag aldrig sprungit på en tävling men jag har känt mig i bra form och tiderna jag gjorde på milen i början av sommaren var bara aningen långsammare. Löpsträckan blev något kortare än 7 km, 6,72 km enligt Garmin, men mitt snitt blev 5:29 min/km och jag hade utan problem kunnat fortsätta en bit till. Jubel och hejarop!

Totaltiden blev 01:01:05, dvs drygt minuten långsammare än mitt krav för MBMVG (Med Beröm Mycket Väl Godkänt), men nu har jag i alla fall ett konkret mål för nästa år, om jag kör loppet igen då. Och för idag måste jag då åtminstone ge mig själv totalbetyget MBVG, även om det känns lite tunt för något som gick så jävla bra. Jag var verkligen awesome!

lördag, juli 12, 2014

Rekas födelsedag och kolhydratladdning



Tårtan jag gjorde igår natt blev ett riktigt mästerverk. Hur fin som helst! Jag vill påstå att jag har talang.

Dessutom var den god. Precis som kanelbullarna som bakades under dagen. Jag kallar svullandet, som skedde med anledning av min födelsedag i onsdags och Rekas fyraårsdag idag, för kolhydratladdning.

För visst är det väl gängse praxis att göra så även inför lopp man planerar att klara på runt en timme?

Målsättning med Stockholm Royal Park Aquathlon


Imorgon är det dags för Stockholm Royal Park Aquathlon vid Sjöhistoriska och jag har funderat lite över vad jag ska ha för målsättningar med loppet. Tycker alltid att det är bra att ha förhoppningar om succé, men samtidigt sätta upp målen så att jag får känna mig nöjd bara jag tar mig runt.

Jag tänker så här:

Simning 1 km
G: ta mig runt
VG: 20-25 minuter
MVG: under 20 minuter

Löpning 7 km
G: ta mig runt
VG: 38.5-42 minuter
MVG: under 38.5 minuter

MBMVG (Med Beröm Mycket Väl Godkänt): Hela loppet på under 60 minuter

Starten går redan kl. 08:00 och det gör att jag inte vågar ha allt för höga förhoppningar om att nå vare sig MBMVG eller MVG, men jag ska göra mitt bästa. Målen är högt satta (men inte omöjliga) men jag tror kanske att jag skulle ha större chans att nå dem på en eftermiddags- eller kvällstävling, med lite mer energi lagrad i kroppen.

Hur som helst så ska det bli riktigt roligt! Ser verkligen fram emot morgondagen!

fredag, juli 11, 2014

Kämpar med semestern



Jag har försökt tänka semester idag. Den här sommaren, precis som alla senaste somrar, har jag väldigt mycket semester, men samtidigt lite om man ser till längre sammanhängande perioder. Det håller stressen på en jämnare nivå men hindrar mig lite från att koppla ifrån jobbet fullständigt. Så jag tänker att jag måste fokusera på att tänka semester när jag har mina lediga långhelger.

Idag innebar det en förmiddag med Reka, shopping av växter till altanen, läsa bok i solstolen, springa intervaller, ha köttfredag med M&G samt bygga tårta. Det sista tänkte jag ge mig i kast med nu faktiskt så att den hinner gotta ihop sig ordentligt lagom till serveringen imorgon.

Nattugglan Demnert, det är jag det. Semester, som sagt.

onsdag, juli 09, 2014

Gott Nytt År





Så närmar sig den här fantastiska dagen sitt slut. Min födelsedag!

Fint väder som vanligt. Började med en lång härlig morgonpromenad med Reka och hann sedan städa lite innan det var dags att åka in till stan och äta lunch med M&D och Jonas på Lisa på torget. Fick massor av fina presenter med friluftstema. Och champagne!

På eftermiddagen dök Lim, Roger Ström - min dröm och Anna upp och vi gick ner till Edsviken och simmade 45 minuter innan övriga gäster anlände. Även Jonas badade.

På kvällen bjöd jag mina vänner på middag. Och på shotsbricka (aka tre flaskor shotsvänlig alkohol) som jag lyckosamt fick i present av Karin & Carl tidigare på kvällen.

Och sen var dagen slut.

Jag är nu ett år äldre. Ett år klokare. Och framför allt kan jag nu gå ut och sätta nya rekord! 36-årsrekorden! Känner på mig att det här året kommer bli mitt bästa någonsin.

tisdag, juli 08, 2014

Jag har lekt triathlon!




Idag har jag varit vid Sjöhistoriska och kört Try Triahtlon. Första gången för i år, fjärde gången totalt. Och jag var så in i helvete bra. Faktiskt.

Min bästa tid från förra året var 42:31. Idag gick jag i mål på 37:05. Sug på den.

Simning
400 meter combat med ungefär 200 andra simmare. Och jag var så jävla grym. Bästa tiden från förra året var 9:30. Idag 7:58. Fatta skillnaden. På bara fyrahundra meter! Vilket kvitto på min utveckling. Jag vill bjuda simfröken på glass! Är så GLAD!!!

Och jag fick ingen panik trots att jag fick slåss lite i vattnet. Simmade bara lugnt och metodiskt. Så jävla häftigt. Så jävla bra. Mina kraftuttryck räcker inte till!

Cykling
Årets första cykeltur på racer. Årets första "riktiga" cykling. Jag glömde återigen hur man växlar på Jontans cykel så jag körde samma växel, men det gick bra det också. Jag var grym. Skitsnabb! Och jag var dessutom glad hela tiden, bara för att jag fortfarande hade tankarna på hur bra jag hade simmat.

Löpning
Värst idag. Såg fram emot det som den lätta delen men det var precis tvärt om. Men så sprang jag fort också. Snittade på 5:04 min/km och det är inte där jag brukar befinna mig. Gjorde det visserligen senast jag sprang men trodde inte jag skulle fixa det efter simning och cykling. Men faktum är att jag ju tydligen är hur bra som helst.

Jag är fantastisk. Awesome. Grym. Och imorgon är det min födelsedag. Hurra!!!

måndag, juli 07, 2014

Jag undrar lite om det här med paddlar


Jag skulle kunna berätta om morgonens lydnadsträning med Reka, om den ytterst trevliga vinlunchen med Robert och Henkeponken på Lisa på torget, om den efterföljande glassen i Humlan eller om fikat med Jonas och besöket på hans jobb. Men det gör jag inte. För nu ska vi prata om simning.

Bestämde mig lite spontant för att åka till Rösjön och simma själv i morse. Vattnet var spegelblankt, solen värmde och allt var bara fantastiskt. Simmade fram och tillbaka till stranden på andra sidan två gånger och fick ihop 1700 meter. Tidigare när jag simmat till andra sidan har det varit 500 meter men idag var det visst bara drygt 400 meter. Dessutom gick det tydligen långsamt fast det kändes som om jag simmade jättesnabbt.

Idag körde jag första och sista sträckan utan paddlar och de två sträckorna i mitten med. Det kändes som om paddelsträckorna gick väldigt mycket fortare, men om man ska tro klockan så var det inte så.

Rent allmänt funderar jag en del på det här med paddlar. I tidernas begynnelse fick jag höra att man inte ska använda paddlar mer än... var det drygt 30% av passet? Nu kör jag ju med det nästan hela tiden och jag planerar att använda dem under hela Amfibiemannens 5,4 km simning. Så då undrar jag: Är det dåligt? Riskerar jag att bli överansträngd? Jag tycker de känns riktigt bra att simma med (och det känns oftast väldigt tomt att köra utan, vilket jag också ser ett problem med - paddelberoende) men givetvis blir det lite tyngre. Bör jag vara aktsam eller är det bara att slå fenorna i taket och köra på? Känner mig villrådig.

Det finns mycket som är bra med sommaren, men det finns en dålig sak också. Det är uppehåll med allt och jag är lämnad vind för våg med min träning. Ingen struktur, inga svar på alla ändlösa frågor och ingen som pushar mig över den stora världskanten. Varken i gymmet eller i vattnet.

Helt värdo.

PS. Två dagar kvar till födelsedagen.

söndag, juli 06, 2014

Sprang mitt snabbaste


Det här har varit en sån där bra dag. En dag då jag hunnit massor av saker och varit full av energi. Jag har dessutom med stor framgång provat på två nya saker, markerade i fetstil nedan:

  • Åt frukost på Gateau
  • Promenerade två timmar
  • Fikade hos M&G
  • Målade altanräcket
  • Klippte gräset
  • Kokade rabarbermarmelad
  • Bakade scones
  • Gick på bio (Maleficient, 7/10 tootsies)
  • Sprang 5 km
  • Promenerade med Reka
  • Lagade staket
  • Såg ett avsnitt av Orange is the new black

Marmeladen var den godaste jag gjort i hela mitt liv. Det var visserligen första gången jag kokade marmelad men det var ändå världsrekord i smak. Den blev sjukt bra.

Någon kanske sitter och kliar sig i huvudet nu och undrar vad det var för nytt med att springa fem kilometer. Det var inget nytt med själva sträckan, det nya var att sticka iväg på en löprunda halv nio på kvällen, EFTER att ha varit på bio. Halv nio går man och lägger sig, typ.

Jag trodde inte att träna på kvällen var min grej, men JÄVLAR vad snabb jag var idag. Slog alla rekord, sprang fort som fan! Jag är lite impad av mig själv faktiskt. Kände mig riktigt stark och vacker.

PS. Tre dagar kvar till födelsedagen.

lördag, juli 05, 2014

Diskret förändring

Jag har gjort om bloggen lite som du ser. Om du inte ser får du uppdatera webbläsaren. Det är bara tillfälligt och ganska diskret, eller hur. Vill ju inte att årets bästa dag ska gå dig förbi obemärkt.

Gratulationer mottages tacksamt via telefon, telefax, telegraf, telegram, e-post, sms, mms, instagram, Facebook, Twitter, brev, djungeltrumma och genom muntligt framförande.

Det är ju fortfarande några dagar kvar och gott om tid för förberedelser, så stressa inte upp dig.

Allt du behöver göra just nu är att skriva upp "Sofia födelsedag, 9 juli" i alla möjliga och omöjliga kalendrar och förbereda dig på att bara tänka snälla tankar om mig på onsdag.

Bloggens header, födelsedagsedition

fredag, juli 04, 2014

Testswimrun inför Amfibiemannen


Saker jag lärde mig under dagens soliga och varma swimrun med Lindad och Martin:

Hel våtdräkt är svinvarmt att springa längre sträckor i.
Trots hel våtdräkt blir det kallt om man simmar länge.
Att ha saker som fladdrar utanpå våtdräkten när man springer stör.
Inov-8 212:or blir som två badkar med vatten när man simmat.
Det är skönt att cabba ner våtdräkten vid längre löpningar.
Jag kan utan problem köra med paddlar hela tiden.
Stäng av automatiska kilometer/hundrametersnoteringar på Garmin

När vi sprang den första sträckan var jag glad över att jag lämnat merinolinnet hemma och jag var helt klar över att jag måste klippa benen på min våtdräkt. Situationen kändes ohållbar, det var fruktansvärt varmt. När vi simmade den längre sträckan blev jag istället kall och var glad över att ha långa ben på dräkten. Så nu vet jag inte hur jag ska göra, men det lutar åt att jag klipper ändå. Jag tror jag har mer att vinna på det i löpningen än vad jag har att förlora i simningen.

Det här var även första gången jag körde swimrun med mina Inov-8 X-talon 212. Vilken besvikelse! Jag upplevde att de kändes otroligt blöta och klafsiga varje gång jag kom upp ur vattnet, något jag aldrig känt med 190-modellen av samma sko. Där blir valet lätt.

Ett lätt val är det även att köra med paddlar, trots att de fladdrade runt lite under löpningen. Vill jag simma några sträckor utan så fungerar det fint att bara fästa dem i bältet istället.

Testrundan såg ut så här, med ungefärlig sträcka angiven:

Löpning: Skogsvik - Täbybadet (4,5 km)
Simning: Täbybadet/Rösjön - Lilla ön (200 m)
Löpning: Över lilla ön (0,1 km)
Simning: Lilla ön - Rösjöbadet (160 m)
Löpning: Rösjöbadet - Fasanvägen (2 km)
Simning: Fasanvägen/Edsviken - Sätra ängsbadet (1400 m)
Löpning: Sätra ängsbadet - Lilla badbryggan (0,3 km)
Simning: Lilla badbryggan - Skogsviks strand (200 m)
Löpning: Skogsviks strand - Skogsvik (0,6 km)

onsdag, juli 02, 2014

Träningsvärk igen


Det verkar som att jag numera bara behöver titta på en TRX för att få träningsvärk. Körde ett litet pass igår morse med fokus på överkroppen och idag har jag... taDAAA... träningsvärk i överkroppen! Antar att simningen igår kväll inte gjorde saken bättre.

Idag tänkte jag därför fokusera på coren där jag inte har uppenbart ont, och "Connections to core" med Fiji McAlpine på doyogawithme.com lät perfekt. Tjena. Jag hade inte räknat med fyra miljoner chaturangas och lika många hundar åt alla håll och kanter. Mina arma stackars armar! Dessutom gick det i en farlig fart med växlingar mellan olika positioner. Kändes inte som helt rätt val av pass helt enkelt.

Imorgon tar jag vilodag.

tisdag, juli 01, 2014

Firar åtta år på jobbet



Idag är det åtta år sedan jag började på mitt jobb. Det firade jag med att tvinga chefen (a.k.a pappa) att hänga med i följejolle när jag skulle simma, beredd att rädda mig om behov för det skulle uppstå.

Regnet öste ner när det var dags att ge sig iväg och redan innan himlen öppnade sig var min motivationsmätare för öppet vattensimning nere på mycket låga värden. Det var rätt obehagligt senast och det gjorde att jag inte direkt längtade efter att få göra om det. Tänkte att det ändå inte skulle ge så mycket att bara plaska runt lite fram och tillbaka och övervägde att låta bli. Sånt gör mig förbannad på mig själv. Jag vill inte vara någon som avstår och kommer med lama ursäkter, så hopp i våtdräkten och plums i vattnet!

Det blev en jättefin simning. Regnet upphörde när vi kom ner till bryggan och vattnet låg lugnt och stilla. Temperaturen var lite högre än senast, ca 16 grader, och det märktes faktiskt.

Jag simmade rakt över viken till andra sidan. 580 meter enligt Garmin. Hade ett par hundringar i bra tempo, runt två minuter styck, vilket jag känner mig väldigt nöjd med. På andra sidan pausade jag lite, tog på paddlarna och simmade tillbaka.

Är jätteglad att jag kom iväg idag. Jättenöjd med min simning. Lättad över att det inte alls handlade om att hantera någon sjögräspanik, utan bara om att simma. Andas, trycka badboll, dra rakt bakåt, rotera höft, få upp armbågen. Kände mig väldigt glad och upprymd efteråt. Och väldigt, väldigt yr, eftersom jag glömde öronpropparna. Men ändå, awesome!

"Verkliga svårigheter kan man övervinna, endast de inbillade är oövervinneliga." - Gerd Vespermann