Kortare bassäng än vanligt?

Jag är en jävla stjärna! No kidding!

Igår på simskolan simmade jag så bra att jag fortfarande är i chock. Jag kunde knappt sova i natt för att jag var alldeles uppspelt. Jag ÄLSKAR medvind. Jag kämpar hårt och tycker själv att jag är SÅ värd att det går bra.

När den första av sju hundringar landade på strax under 1:38 så var jag förvånad över att det gått så fort. Trodde inte jag skulle kunna hålla det tempot fler hundringar. Alla på banan simmade fort och mumlade till varandra att det nog gick lite väl.... kanske...

Men sen ökade vi. I alla fall jag. Tror bassängen var kortare än vanligt igår. Vattnet tunnare.

7x100 start 2:15: 1:37:8, 1:36:1, 1:36:4, 1:36:0, 1:36:1, 1:36:1, 1:36:1

Wohoo! Som en klocka. Som en chef. Som en, som en, som... som JAG! Hurra!!!!

Följde upp gårdagens succé med ett bra styrke- och rörlighetspass i gymmet med pappan imorse. För att hålla axeln och bålen i schack, bli stark som en björn och vig som en katt.

I början av november förra året noterade jag det skiljde otroligt mycket i rörlighet mellan min högra och vänstra sida. Tänkte att det kanske var en av anledningarna till att jag hade ont i högeraxeln när jag simmade.

Sedan dess har jag stretchat enligt nedanstående bilder efter i princip varje simpass. Och gympass. Och efter en del löppass. Och under några yogapass. I början med en strumpa mellan händerna för att nå. Sedan utan. Ett evigt stretchande. Har det betalat sig? Ja.

Ännu en anledning till att mungiporna är fastkrokade i öronen idag.

Rörlighet idag.

Rörlighet i november 2015