måndag, december 30, 2019

100x100m - Lars Frölanders julafton


Idag var det dags för 100x100m, simfesten som i min värld går under namnet Lars Frölanders julafton och som namnet till trots kan simmas när som helst under året. Men med fördel kring jul/nyår.

Efter förra årets insats tänkte jag att jag måste förändra något nästa gång, dvs idag, t ex simma fler hundringar utan prylar eller köra kortare starttid. Men så blev det inte. Årets utmaning blev istället en uppladdning av nio dagar simning i rad och totalt 30400 meter i kroppen.

Ytterligare en aspekt har varit ett mentalt ganska krävande liv den senaste veckan (eller de senaste tre åren om du så vill...) som tagit ganska hårt på mig. Igår kväll hade jag silkespapperstunna väggar mellan ilska, gråt, uppgivenhet och total utmattning.


Lyckades inte sova bort detta helt, men jag lyckades ändå förbereda mig rätt hyfsat. Jag åt bra och rikligt med mat hela dagen, drack mycket vatten, köpte kanelgifflar och bananer att ha efter simningen och jag lyckades komma över några av pappans nyligen utgångna PowerBar energipluppar att äta under passet.

Körde dessutom ett yogapass med fokus på överkropp för att försöka stretcha bort några av de senaste dagarnas meter som satt sig där. OCH jag rakade benen. Sparade säkert massor av tid på det idag.


Redan innan dagens pass hade jag synkat ihop mig med Veronica, Caroline och Per om att köra ihop på en bana, eftersom jag visste att vi hade ungefär samma önskemål och simmar i ungefär samma tempo. Bra grej, de var superfokuserade och asgrymma!

Jag var också superfokuserad och asgrym! Fram till 7000 meter kändes allt så himla lätt. Sedan gick det lite tyngre på slutet, men inte så att tempot påverkades. Det var mest att jag tyckte det var dags att passet tog slut.

Vi simmade med start 2:00 utan paus, 20 sträckor vardera av sammansatt, dolme, paddlar/dolme, fenor och paddlar/fenor. Totaltid 3:20.


Trots den icke optimala uppladdningen var det här mitt bästa år av 100x100m. Slutade på ett snitt av 1:31/100m vilket är 4 sekunder bättre än förra året (då hade jag 1:35/100m). Dessutom låg jag först och drog 80/100 sträckor idag. Vi hade 10 sekunders lucka men man får ändå lite hjälp av drafting när man ligger bakom. Men jag var jättestark och höll ett stabilt och jämnt tempo genom alla 10k.

Sammansatt ca 1:37-1:38
Dolme ca 1:35-1:36
Paddlar/dolme ca 1:28
Fenor ca 1:26-1:27
Paddlar/fenor ca 1:24

Så. Nästa år.
Det vore helt rimligt att köra start 1:50. Men det känns orimligt att byta från start 2:00 till start 1:50 enbart på 100x100m. Det viktigaste steget är således att lämna komfortzonen och dra ner starttiden på årets övriga träning till att börja med. Sen kan vi snacka starttider för Frölanders julafton nästa år.

söndag, december 22, 2019

Tankar om jobbet


Jag gillar mitt jobb på Sällsis, det gör jag faktiskt. Även om man kanske inte alltid kan tro det. Speciellt inte de senaste tre åren då min kapacitet pga anledning varit långt under det jag själv anser vara det normala.

Jag jobbar inte så många timmar varje dag. Det är kanske inget bra koncept för att skapa ett framgångsrikt företag, men om man nöjer sig med att hålla det flytande så funkar det. Nästan. Och det jobb som för 13 år sedan tog 8-9 timmar om dagen tar en tredjedel av tiden nu.


Mitt mål har alltid varit att skapa ett flexibelt arbete som kan utföras i stort sett var som helst. Det lyckades jag med för länge sedan. Jag tyckte det kändes omodernt att vara bunden till en specifik plats för att utföra mitt jobb.


Att utnyttja den flexibiliteten har jag däremot varit lite sämre på. Ett par somrar har jag jobbat några veckor från landet, men då har det blivit nån slags slö kombo av semester och att hålla kunderna lugna. Det har funkat men inte känts 100.


För det är ändå något visst med att ha en arbetsplats att komma till. Det är som att fokuset blir ett annat när man har en kalender på väggen och ett foto av hunden i en ram på skrivbordet. Jag vet alltid vad jag ska göra när jag kommer till min plats.

Det enda störande momentet har varit en cykel- och triathlonmotiverad pappa med behov att prata träning.


Under tiden jag jobbade på Mallorca tvingades jag lära mig att hitta fokus utan väggkalender, häftapparat och post-it. Viss information hade jag på papper, men det allra mesta fanns digitalt. Det var inte mitt största problem.

Mitt största problem är att jag är som en trotsig 15-åring. Jag jobbar skitdåligt när jag måste och asbra när jag inte behöver. Vi har telefontid på vardagar mellan kl. 9-12 och således sitter jag mest och lallar den tiden. Himlar med ögonen. När växeln stänger eller det är helg tänds flitens lampa igen.


Just nu har jag kontoret ca 120 cm från sängen och jag älskar det! Det är en värdig definition av "nära till jobbet". Det faktum att telefonbokningen är julstängd gör inte saken sämre. Det finns alltså inga specifika tider då jag behöver jobba. Och då blir det istället ganska ofta.

Allra bäst gillar jag mornarna nu. Tidigare har det varit en tid som gjort mig stressad. Man kan tycka det är larvigt att jag blivit stressad över att ha två saker att göra innan jag börjar arbeta - promenera med Trattefnatt och åka till jobbet. Men så har det varit.


När jag nu enbart behöver fokusera på en av ovanstående saker, och sträckan har förkortats från 12km till 1,2m känns livet jobbet faktiskt som en fest! Hoppas på ett riktigt produktivt 2020. Puss, hej.

fredag, december 20, 2019

Bra bilder med ny telefon


Jag har en ny Iphone. Har försökt lista ut hur länge den gamla har stått pall men har inte lyckats. Tror det är åtminstone tre år, vilket är beundransvärt. Nästan som på gamla goda tiden, med Nokia 3110 som höll för allt. Däremellan har det nog inte gått mer än ett eller två år mellan bytena.

Enligt ryktet, ja eller specifikationen, är den här telefonen vattentät, vilket är något jag välkomnar varmt! Minst tre av mina tidigare mobiler har dött genom dränkning - en i en tekopp, en i en simbassäng och en i en vattenpöl i fjällen.


Nu ser jag fram emot att kunna lägga upp ännu finare bilder på bloggen och Instagram. Älskar porträttfunktionen och att bilderna blir så otroligt krispiga.

Överföringen från gamla telefonen till nya gick helt sjukt lätt. Jag har länge sett 2020 som framtiden, men saknat alla coola saker den skulle föra med sig. Men det här var värdigt! Telefonerna behövde bara ligga lite nära varandra en stund och vips så var det klart. Jag är asimpad!!!


Men om överföringen var framtid så var att skaffa ett nytt Mobilt BankID forntid. Eftersom min digipass från SEB tydligen dog 2016 (måste skett precis efter att jag bytte telefon senast för då skaffade jag BankID med den) så var jag tvungen att fysiskt besöka ett av deras kontor. Maj Godd. Människor. Kölapp. Evig väntan. Döden.

Nu är det i alla fall gjort och livet kan gå vidare som vanligt. Puss, hej.

söndag, november 10, 2019

Årets Pappa 2019

Så var den här igen. För många den allra viktigaste dagen på året. Fars dag.

Ett rätt vanligt sätt att fira far är med morgonuppvaktning med kaffe, tårta, blommor och en present. Fortfarande är slipsen den vanligaste farsdagspresenten och varannan pappa får en ny slips just den här dagen.

Presenter och tårta i all ära, men för många pappor känns dagen bara som en enda lång transportsträcka till offentliggörandet av resultatet i den prestigefyllda tävlingen Årets Pappa.

- - BREAKING NEWS! - -

Efter att under många år ha burit den tunga bördan av att utse en vinnare bland hundratusentals framstående pappor har den ordinarie juryn i år valt att ta paus. Detta efter att ett anonymt ekonomiskt bidrag inkommit till tävlingen. Juryn återfinns för tillfället i Karibien. Istället har en av Sveriges största bloggare och influensers tagit över rodret för 2019. För att undvika påtryckningar inför tävlingen är juryn som vanligt anonym. Efter att noga ha studerat alla deltagande pappor under året som gått kan hen nu presentera årets vinnare:

Motivering
"Asså ja ba... whaaat liksom... så himla många dom e ba, och vissa ba va så typ supergulliga liksom men andra baa asså så sjuuuuuukt gamla å man ba hallå leveru ens eller liksom.... och jag typ köpte nya stövlar förut för vahettere... dom andra ba nääej liksom, och sen ba så kolla vicken gullig skäggrej och så ba VA? har han gjort allt de där å då ba va saken typ vahettere sjukt klar."

Årets pappa 2019: Pappa Göran



Läs alla motiveringar till vinnaren av tidigare Årets Pappa-tävlingar här:

2006: Pappa Göran
2007: Pappa Göran
2008: Pappa Göran
2009: Pappa Göran
2010: Pappa Göran
2011: Pappa Göran
2012: Pappa Göran
2013: Pappa Göran
2014: Pappa Göran
2015: Pappa Göran
2016: Pappa Göran
2017: Pappa Göran
2018: Pappa Göran

måndag, november 04, 2019

STÄNGT!


Puss hej, nu stänger hela Playa de Muro. So long, goodbye, auf wiedersehen, adieu.

Det känns lite märkligt faktiskt. Det är ju fortfarande så otroligt vackert här. Och varmt! Låg på stranden i bikini häromdagen. Nästan ensam. Men det kanske är för att jag är svensk. I Sverige sitter vi ute och fikar på våren när det är 8 grader och sol, för att "det är ju så varmt och skönt".


Men att precis allt stänger är inget skämt. Hotell, butiker, restauranger. ALLT. Till och med Burger King hade öppet sin sista dag igår. Det är som en spökstad. Som boken "Palle är ensam i världen" som jag hänvisat till förut. Och det är SÅ skönt! Så tyst!


Igår var även sista dagen som Viva Blue hade öppet för säsongen och således sista dagen för i år som jag kunde träna i denna underbara bassäng.

Är otroligt tacksam över att ha kunnat simma så mycket på hotellet.


Sista passet var grymt men jag filmade min teknik och blev förskräckt. Hujedamig vad det finns att jobba på. Vad mycket konstigheter jag har lagt mig till med. Varför? När?

Och fjärilssimmet... OMG. Jag som för en sekund trodde att jag typ kunde... men... vahettere.... nej.


Om det är för att solen fortfarande är stark på dagarna, färgerna klara eller för att jag helt enkelt mår bra här vet jag inte, men jag är så gott som helt opåverkad av att dagarna blir kortare och kvällarna mörka. Vill lägga mig lite tidigare än förut, men känner inte av någon höstdepp alls.


Just det är en enorm skillnad mot i Sverige. Har alltid sagt att jag har svårt att hantera både kyla och mörker, och det stämmer nog bra. Bara mörker är inget problem nu nämligen. Tänker inte ens på det.


En annan sak jag däremot tänkt mycket på är alla prylar jag äger hemma.. Så mycket kläder. Så många saker.

Här har jag en handfull och det går utmärkt. Bra ögonöppnare. Jag behöver inte ett överflöd av sånt som jag knappt använder. Jag saknar dock en del kläder av praktiska skäl. Stannade ju en månad längre än planerat, och det är trots allt en viss skillnad i vädersituationen. Plus att mina flip flops gick sönder häromdagen.


Jag pluggar spanska varje dag, allt mellan 10 minuter och flera timmar, via appen Duolingo. Har en streak på 82 dagar nu. Det är helt jävla fantastiskt hur mycket jag har lärt mig och lika jävla fantastiskt hur jag trots det kan känna mig så begränsad och förbannat otålig.


Men mitt tålamod är generellt dåligt. Det är så mycket i mitt liv som stått still så länge men nu vill jag faktiskt röra mig framåt igen. Venga, vamos! Det svajar fortfarande på för många plan för att det ska vara trivsamt, men jag har hopp.

Oavsett vad som händer så är jag tacksam över fler saker än jag kan räkna upp.

lördag, november 02, 2019

Exotisk upplevelse


Jag har glömt berätta om det förmodligen mest exotiska som hänt här. Som hänt i mitt liv!!!

För några veckor sedan var det plötsligt en enorm, flygande insekt i vardagsrummet. Jag gjorde naturligtvis det enda rätta - jag stängde in mig i sovrummet. Funderade på om jag skulle öppna fönstren eller gasa ihjäl den lilla rackaren med insektsmedel. Det blev det första alternativet eftersom jag var rädd att inte ens en hästdos av sprayen skulle vara dödande.

Jag fick öppna fönstren i två steg, och gömma mig i badrummet en stund emellan.

Insekten flög i alla fall ut och senare skojade jag om att den där flygande saken var stor som en kolibri. Sen fick jag se en film på en kolibri. Gissa vad.

DET VAR EN KOLIBRI!!! OMG OMG OMG!
Tänk om jag gasat ihjäl den.

torsdag, oktober 24, 2019

Testserie 1, försök 4


I tisdags, när vädret var una puta mierda här (storm, åska och massor av regn) så blev det inomhussimning i kommunala poolen i Alcudia. Och plötsligt glimmade jag till!

Kapade ungefär 15 sekunder på mina tvåhundringar jämfört med förra veckan (ungefär samma ansträngning, f3) - sammansatta på 3:15 och paddlar/dolme på 2:50. Supersnabbt! Nyckeln kan ha varit mina tre timmars tupplur på eftermiddagen.

När träningen går bra är det kul med test, så igår var det dags för testserie igen! Kallt i luften, varmt i poolen. Solsken bakom palmerna.


Det var fjärde gången jag körde testserie 1 och det är roligt att jämföra.

Försök 1 - 23 november 2018
Försök 2 - 25 februari 2019
Försök 3 - 18 juni 2019
Försök 4 - 23 oktober 2019

Jag älskar tider och analyser och framför allt älskar jag att snittet på alla distanser igår var bäst hittills. Har nu klarat rikttiderna på 2/4. Att vara sin egen coach har sina nackdelar, men uppenbarligen funkar det hyfsat.


4x100m @2:00, rikttid 1:30-1:32,5
Försök 1: 1:33, 1:34, 1:36, 1:36 (1:34,75) 
Försök 2: 1:35, 1:35, 1:34, 1:35 (1:34,75) 
Försök 3: 1:34, 1:35, 1:34, 1:36 (1:34,75) 
Försök 4: 1:35, 1:34, 1:34, 1:33 (1:34,00) 

4x75m @1:30, rikttid 1:07,5
Försök 1: 1:11, 1:12, 1:12, 1:12 (1:11,75) 
Försök 2: 1:09, 1:10, 1:09, 1:09 (1:09,25) 
Försök 3: 1:11, 1:10, 1:11, 1:09 (1:10,25) 
Försök 4: 1:09, 1:09, 1:10, 1:08 (1:09,00) 

4x50m @1:00, rikttid 45
Försök 1: 0:46, 0:48, 0:48, 0:48 (0:47,50) 
Försök 2: 0:46, 0:46, 0:46, 0:46 (0:46,00) 
Försök 3: 0:45, 0:45, 0:45, 0:45 (0:45,00) 
Försök 4: 0:44, 0:45, 0:44, 0:45 (0:44,50) 

4x25m @0:30, rikttid 20,5-21,5
Försök 1: 0:21, 0:23, 0:24, 0:23 (22,75) 
Försök 2: 0:21, 0:22, 0:22, 0:22 (21,75) 
Försök 3: 0:22, 0:22, 0:22, 0:22 (22:00) 
Försök 4: 0:21, 0:20, 0:22, 0:21 (21,00) 

Snittet i parentes. Målet är förstås att klara rikttiderna på hela testserien. Jag närmar mig!!!


Positivt i min träning är att jag simmar mycket. Förra sommaren hade jag en motivationssvacka och det var fruktansvärt att dra igång efter den. Men efter att jag väl kommit igång har det varit ett riktigt bra år med regelbunden träning.

Det jag kan förbättra är antalet pass med fart. Vill man bli snabb måste man simma snabbt. Och jag borde verkligen styrketräna mer.


Det jag gjorde väldigt bra på testserien igår var att jag simmade starkt, kontrollerat och med längd. När jag tittar på Garmin Connect är det uppenbart att jag simmar snabbare om jag tar färre armtag. Så fort jag börjar veva för snabbt med armarna tappar jag (teknik och) fart.

Igår var mitt enda fokus att sträcka ut ordentligt. Det kändes som om jag simmade supersakta men tiderna visar annat.

fredag, oktober 18, 2019

Swim camp, föräldrar och förlängning


Aqtivate Swim Camp Mallorca, vilket helt fantastiskt läger det blev! Jag är SÅ nöjd!


Att det blev så bra beror till stor del på att det var så superhärliga deltagare. Otroligt positiva och intresserade. Dessutom var det en lagom stor grupp.


Förutom mig var Stina med som coach och höll i uppvärmningen innan simpassen, en föreläsning om periodisering av träningen utefter mensen och ett styrkepass varje dag. Hon är supergrym och jag tror alla fick med sig väldigt mycket matnyttigt om hur de ska träna för att få ut ännu mer av sin simning.

Programmet för lägret kändes perfekt utformat och vädret var toppen.


Lägret slutade i söndags och i måndags kom mamma och pappa hit på en veckas semester.



I tisdags var jag och mamma i Alcudia på marknad och igår hyrde vi bil och åkte på utflykt. Vi fikade i Valdemossa, åkte den fina vägen genom Deia och åt lunch på torget i Soller.


Pappan cyklade samma sträcka, med start i Santa Maria. 11 mil och drygt 1600 höjdmeter. Så backigt att det till och med var jobbigt för högerfoten att köra bil.

Coolast var ändå den enbenta snubben på en vanlig racer som stånkade upp för berget i god fart.


Har även hunnit simma ett pass med pappan. Slog två nya rekord - 100 meter medley utan fenor-rekordet och 100 meter fjäril med fenor-rekordet. Det sistnämnda var larvigt jobbigt faktiskt.



Ja, och så stannar jag på Mallorca en månad till. Skulle åkt hem idag men planet fick lyfta utan mig.

Tack alla som fixar och täcker upp för mig så att jag kan få göra så här!!!

torsdag, oktober 03, 2019

Grottäventyr och framtidsdrömmar


Mallorca är fantastiskt! Ju mer jag upptäcker, desto mer förälskad blir jag i den här ön. Det finns så mycket att se och naturen är så vacker.



För två veckor sedan var jag i Esporles norr om Palma och hittade en framtidsdröm. En gammal 25-metersbassäng i dåligt skick (kanske en lätt underdrift), mitt bland bergen strax nedanför det fina hotellet/restaurangen La Posada del Marqués. Man skulle kunna få in 4-5 banor, bygga en poolbar och locka dit simmare från hela världen.


Ibland är jag väldigt bra på att tro på mig själv, och ända sedan jag var i Esporles har jag tänkt att om jag vill få den där poolen att bli användbar igen så kan jag få det att hända. Jag kanske inte är beredd att försöka just nu, men om jag vill så kan jag!


Förra veckan gick färden till Cala Ratjada för brunch vid havet på Noah's Lounge. Trevligt ställe med väldigt god mat, men kanske blev det aningen för varmt att sitta i solen och äta. Ibland glömmer jag att det här är Spanien och inte Sverige.



Därefter blev det ett besök i Coves del Drac i Porto Cristo och en grottpromenad som inkluderade både en kort klassisk konsert och en liten båttur i underjorden. Samt närkontakt med mänskligheten. Ogillar folk. Men grottorna var otroligt mäktiga.

Alla de här utflykterna får min idéhjärna att fortsätta snurra på temat "(o)möjliga saker som jag kan göra bara jag vill". Jag har så många idéer!




Vad det blir av mina idéer återstår att se. Nu är nu.

Jag kan se soluppgången på stranden 1000 gånger och fortfarande säga wow. Bergen, det turkosa vattnet och palmerna får fortfarande min mage att slå volter. Det är oktober och ännu sommar. Jag fattar knappt att tiden går.

Mitt intresse att åka hem får anses som ganska lågt. Jag vill liksom inte riktigt slita mig härifrån... Detta trots att jag ofta saknar lilla Triangelnyllet så mycket att jag tror att jag ska gå sönder.


Och faktum är att jag har gått sönder. Fast förmodligen av andra, ännu oklara, skäl. Min kropp har totalhavererat med värk i ryggen och nacken, och jag har sovit dåligt i snart två veckor.

Jag tror på rörelse som medicin och jag har försökt hålla igång lätt, men idag efter jobbet gav jag efter, skippade simningen och parkerade mig i soffan under en filt. Nya tag imorgon. Massage på lördag.

Detta om detta. Puss, hej.