tisdag, mars 05, 2019

Jag är bra ändå

Gårdagens pass i Vilundabadet såg ut så här:

4x50m insim

10x100m f2 @1:55
8x75m f2+ @1:30
6x50m f3 @1:00

2x(50m - 100m - 150m - 200m - 150m - 100m - 50m)
ett varv paddlar/dolme, ett varv fenor


Det började rätt bra. Jag brukar alltid köra start 2:00 på mina hundringar, men igår drog jag av 5 sekunder till 1:55. Vill inte fastna i det bekväma. Siktade in mig på att simma på 1:45/100m.

Fokus låg på att sträcka ut, trycka fram höften och simma med långa, kraftfulla armtag. Jag simmar som fortast när jag lyckas med det, så fort jag blir trött och börjar veva sjunker farten. Det stämmer med känslan och oftast med de diagram som Garmin spottar ur sig.


Jag höll ihop alla hundringar på 1:44, men mot slutet så kände jag hur all kraft bara försvann. Pang, boom, bort! Allt som fanns i huvudet var "jag orkar inte".

75:orna gick långsammare och långsammare och mycket energi gick åt till att bara skjuta bort alla negativa tankar som fullkomligt bombarderade mig. Känslan blev lite bättre under 50:orna men jag simmade långsamt. Ville klocka på 46 men landande på 51-52 sekunder. Suck.

Kände mig helt bortkopplade under de avslutande 1600 meterna. Ofokuserad. Utomkroppslig. Trött.

Jag är bra ändå.

Inga kommentarer: