Jag var dock väldigt modig och sprang på mörka vägar med bara pannlampa utan att känna mig mörkrädd. Fast på den mörkaste biten gick det nog ganska mycket snabbare än vanligt.
Var ruskigt trött på kvällen och det kändes som om kroppen vägde minst 200 kg. Så efter middagen somnade både jag och Elsa i biorummet medan Jontan borrade upp högtalare.
Imorgon blir det äntligen sovmorgon. Jag behöver sova mycket, speciellt när jag tränar så här ofta, allra helst 9 timmar per natt. Senaste veckan har det blivit max 7 timmar per natt och det känns direkt i kroppen.
Saker att vara glad och tacksam över:
- Min iphone och nya träningströja
- Vårt hus
- Elsas ovillkorliga kärlek
1 kommentar:
wow.. du är verkligen duktig med din träning! Jag lyckas aldrig med såna där grejer... Kanske man skulle göra en tacksam lista..men jag försöker ju undvika att skriva om mig själv i bloggen ;)
Skicka en kommentar