Sen jobbade jag duktigt trots att det mest handlade om att släcka bränder hela dagen istället för att göra något av det andra jag bara måste! Sen var det dags att åka till nästa träning. Agility.
Innan den började hann jag dock gå ner på appellplan och träna med Kråkan. Eftersom huvuddelen av vår träning har varit förlagd till promenaderna under vintern så känns det inte som att vi har tränat så mycket (kvalitet istället för kvantitet kanske). Och därför blir jag lika förvånad varje gång Rekan visar att hon faktiskt kan massor av saker. Hon är briljant!
Igår körde vi apportering, hoppet, ett par lägganden och lite fotposition. Bättre fart vid apporteringen nu, men istället la hon sig till med ett "attackgurgel" när hon tog apporten. Så kan vi ju förstås inte ha det, men jag kan inte hålla mig för skratt. Jävlar vad söt hon är. Dessutom kampade hon återigen som vilde och gick in med liv och lust i leken. Haha... gurgel...gurgel...vaff.
Jag har också skaffat mig en målbild för fotgåendet så nu är det väl dags att vi tar tag i det.
 |
| Kråkan kan gå fot några steg |
Agilityn med Elsa var det som gick halvdant. Jag hann tappa peppet mellan banvandringen och vår tur, och det var en trixig bana (rolig, och utan vipp!) men som inte alls passade mig och Elsa. Jag styr ju rätt kasst, och klarade inte att få Elsa att tajta upp svängarna så att hon fick en bra linje i banan. Det gick helt enkelt för fort. Vi borde träna mer.
3 kommentarer:
Härligt med träning! haha, det är svårast att köra snabba hundar i agility!! Fint fria följet ser ut.. jag har träningsfri vecka och drömmer att jag tränar fritt följ istället.. hahaha.. sjuk man är!
Attackgurgel - haha - bra ;-) Det kan man leva med - ett tag iallafall :) Går att bota med ett "tyst"(apport) när hunden är säker på apporteringen och förstår tyst.
Fia
Härligt att höra om er träning! Skulle vara kul att se er köra agility någon gång...!
Skicka en kommentar