Sen hoppar jag.
Jag är hemma från Maldiverna, men samma scenario utspelar sig precis nu. I mig. På fast mark. Jag har bara inte hoppat än.
Resan med Apollosports, Open Water & Yoga Liveaboard Maldiverna, var som en dröm. En overklig, obeskrivlig och underbar dröm. På alla tänkbara sätt.
Flygresan gick via Dubai, med fyra timmars väntan på flygplatsen. Dessa sov vi bort i ett hotellrum. På söndagseftermiddagen klev vi ombord på båten Gulfaam, som skulle ta oss till väl valda öar söder om huvudstaden Male. Besättningen bestod av kapten Hussain och ytterligare tre personer.
SÖNDAG
Båten var enkel men funktionell, och vi som samsades på den var jag, simfröken Micke, yogafröken Jenny, Maria, Karin, Thomas, fotograf Fredrik, Charlotte, Rikard och Mats. Ett riktigt, riktigt bra gäng visade det sig. Jag saknar dem!
Efter ett par timmars tuffande och lunch så landade vi vid en liten ö som några valde att simma, och jag valde att gå, runt. Behövde lite ensamtid. Redan här framgick det tydligt att vi hamnat i paradiset.
Vår kock kom från Sri Lanka och lagade grymt bra mat. Eftersom vi var yogis förutsatte besättningen att vi var vegetarianer och inte ville döda djur, men när vi meddelat att några av oss gärna åt kött så fick vi mycket fisk och kyckling, ihop med nudlar, pasta, ris och olika supergoda sallader.
Sov uppe på båtens tak. Första natten och alla följande nätter utom 1½ då det regnade. Då sov jag på däck under tak. Det var lite kallt och fullmånen lyste så starkt att det var ljust som på dagen. Det var magiskt vackert! Och innan månen kom upp var stjärnhimlen så fantastisk att det var svårt att sluta titta.
MÅNDAG
På måndagen, efter en grym frukost med frukt, nutella, rostat bröd, jordnötssmör och pannkaka, valde alla simning utom jag och Rikard som snorklade med kaptenen istället. Bra val! Såg färgglada fiskar, fiskar med näsor, en sköldpadda och klappade en klarlila sjöanemon. Simmade genom stora fiskstim och kände mig som en i gänget.
Gemensamt för hela gruppen var att vi brände oss i solen och märkena efter badmössorna på de som simmat ledde till en del skratt. På natten lyste månen igen och blixtar syntes i horisonten, men vi klarade oss utan regn.
TISDAG
Tisdagen startade vid en liten strandremsa, bara ett par meter bred, som vi simmade in till. Några utnyttjade den för morgonjogg medan jag promenerade längst ut och satte mig för att kontemplera en stund.
På resan mot nästa stopp stötte vi ihop med en stor grupp grindvalar. Till och med båtens crew verkade imponerade och det fotades och filmades länge och väl. Senare på eftermiddagen hamnade vi i en ännu större grupp av delfiner. Delfiner är the shit. Valar är liksom ingenting mot delfiner.
Maldiverna måste vara en av de vackraste platserna på jorden. Det gick inte att stå emot det turkosa vattnet och de vita strandremsorna. Det gick inte att vara någon annanstans i tankarna än just där.
Att komplettera den intensiva närvaron med yoga var helt perfekt. Alla dagar inleddes och avslutades med yoga på taket, till soluppgången respektive solnedgången.
ONSDAG
På onsdagen besökte vi en människoby med ungefär 500 invånare. Just den här dagen hade vi dåligt väder med skurar, hårda vindar och stora vågor. Det var enda dagen jag behövde ta medicin mot åksjuka, men tack vare att jag gjorde det i tid så klarade jag mig ifrån illamående. Dessutom gick generatorn på båten sönder och vi var utan vatten och el en lång stund.
Det här var utan tvekan den "sämsta" dagen, men den innebar också välbehövlig vila för våra solhärjade kroppar. Mental note: Ta med sjukt mycket solkräm nästa gång. (Nästa gång ja...)
TORSDAG
Om onsdagen var sämsta dagen så var torsdagen den bästa. Vi la till vid en ö som vi gav arbetsnamnet Bollmora. Vädret hade ordnat upp sig igen och himlen lyste blå med bara lätta molntussar.
Hela gänget snorklade och jag såg både en rocka och häftiga musslor i klara färger. Det var helt otroligt! Sa jag att det var paradiset på jorden?
På eftermiddagen hade vi yoga på land och på kvällen dukade vår besättning upp middag på stranden.
Bord och stolar grävde de ut ur sanden, och det hela var pyntat med palmblad och ljuslyktor av kokosnötter. Ett makalöst hantverk. Efter maten såg vi månen gå upp, en stjärna falla och tidvattnet dra sig tillbaka.
Magin i den här kvällen går inte att beskriva.
FREDAG
På fredagsmorgonen var det jag som höll i morgonyogan, och efter frukost körde vi ett riktigt bra simpass med högt tempo. Fuskade med fenor men hade finfin känsla.
Den här dagen la vi återigen till vid en människoby, lite större än den förra vi stannade vid. Här fanns till och med en biknibeach, väl gömd bakom en ridå av palmblad.
På stora shoppinggatan fanns 6-7 souvenirbutiker med relativt exakt samma innehåll, och jag passade på att köpa med mig lite minnen. Vi försökte komma över glass men den var slut i alla butiker. Tveksamt om det någonsin funnits.
På kvällen utspelade sig det jag skrev i ingressen till det här blogginlägget. Jag hoppade från båttaket. Efteråt var jag tvungen att ligga på däcket i fören och hantera mina nära-döden-känslor så länge att jag missade kvällsyogan.
Dagen efter hoppade jag från taket ytterligare några gånger i sällskap av Mats och Charlotte, vilket Fredrik fångade på film. Ingen minns en fegis.
LÖRDAG
Lördag morgon började som vanligt med yoga klockan 06:00 till soluppgången, följt av frukost och morgonsimning.
Sedan snorklade vi vid Turtle reef. Såg tre sköldpaddor, varav en som simmade upp till ytan, tog ett brölande andetag innan den simmade mot botten igen. Tydligen räcker ett andetag en timme. Rätt badass. Allting var så jävla vackert! Hela tiden!
Sista kvällen la vi till utanför en resort. Är så glad över att ha sett Maldiverna med båt istället för att bara ha bott på ett och samma ställe. Att varje dag få insupa en ny plats har varit perfekt.
Till middag blev vi bjudna på Maldivisk buffé ombord av vår besättning, och de hade flätat en duk av palmblad, pyntat med konstverk och origami, också gjorda av palmblad. Vår kapten var en riktig konstnär!
SÖNDAG
Blev släppta vid flygplatsen i Male tidigt, och sa adjö till vårt fantastiska crew. De var verkligen grymma! Frågade Hussain om han inte behövde en servitris ombord. När han sa nej funderade jag på att gömma mig i båtens maskinrum och helt sonika vägra kliva av.
Eftersom vårt flyg inte gick förrän 11 timmar senare så köpte vi ett dagspapaket på ett hotell med pool, precis i närheten av flygplatsen, där vi flickor var tillåtna att vistas i bikini. Tack, så snällt.
Efter några timmar åkte jag, Micke, Rikard, Mats och Fredrik in till Male för att träffa den lokala simklubben. Micke hade fått kontakt med tränaren och vi var inbjudna att delta. För oss kvinnor var det dock under förutsättning att vi hade hellånga byxor och hellång tröja. Jag var inte alls sugen på att åka, men när det ändrades från hellång till halvlång så kunde jag inte motstå chansen.
Är verkligen så himla glad att jag följde med. Att jag vågade hoppa. Det var en otroligt speciell upplevelse som stack ut från övriga aktiviteter under resan. Det var fantastiskt att observera hur Micke interagerade med barnen (8-15 år) och härligt att se hur roligt de tyckte att det var.
Poolen i sig var också väldigt unik, skyddad från de kraftiga vågorna bakom en enorm vågbrytare. Bassängen saknade både fullständiga kanter och linjer på botten, så simningen blev mer som inhägnad öppet vatten-simning i sällskap av randiga småfiskar.
Efter simträningen dukade mammorna till barnen upp en buffé av godsaker åt oss. Fiskbollar, tonsfiskmackor, vattenmelon, fiskkaka, morotskaka och kokosnöt att dricka. De hade gjort så fint! Vilka kvinnor! Efter maten bjöds vi på något att tugga på som kunde göra att man kände sig lite yr, men som friskade upp andedräkten. Joråsåatteh...
Tillbaka på hotellet hängde vi i poolen, duschade och åt en gemensam middag innan vi fortsatte till flygplatsen för hemresa. Hemresa. Förbannad jävla skitsak att ägna sig åt.
Male-Dubai tog fyra timmar och väl framme tog vi in på hotell igen och sov bort fem timmar. Sen följde ytterligare sex timmars flygresa hem till 50 shades of grey.
Försöker hålla allt turkost kvar i minnet så länge jag kan, vet att det kommer blekna, men aldrig försvinna helt. Det var en helt makalös, obeskrivlig, fantastisk och underbar resa som överträffade alla mina förväntningar. Jag längtar tillbaka. Jag måste tillbaka.
4 kommentarer:
Är det en resa de kommer göra fler gånger eller var det once in a lifetime? Låter ju helt makalös!!!
Jag är nästan helt säker på att den kommer tillbaka nästa år. Don't miss! :)
Det både ser och låter helt magiskt!!
Det var magiskt. Obeskrivligt!
Skicka en kommentar