söndag, december 31, 2006

Årskrönika 2006

Det händer inte varje år, men i år har jag faktiskt lyckats plita ihop en årskrönika.

Januari
Nytt år och nya vanor, som alltid. Det här var månaden då jag bestämde mig för att ta hjälp med träningen och skaffa en personlig tränare. Det har kostat mig, men få saker jag lagt pengar på har varit en lika bra investering.

Jobbade på SällskapsResor och gjorde min första stora trycksak, innan jag i mitten av januari började exjobba på STFI Packforsk. Uppgiften var att utreda tryckkvalitetens betydelse vid tryck med variabeldata.

Förlusten av Izza kändes fortfarande jobbig och jag var ledsen väldigt ofta.

Februari
Kom igång med träningen ordentligt, och från och med den här månaden var det träning fem dagar i veckan som gällde. Tre pass löpning och två pass styrka.

Henrik och jag gjorde slut och det i kombination med höstens sorger gjorde att jag helt klappade ihop. Skidresan till Österrike blev inställd för hans del, men jag valde att åka. Det var skönt att komma bort, men allt kändes hemskt.

Mars
Mådde fruktansvärt dåligt och träningen var det som höll mig på fötter. Exjobbet gick långsamt, jag hade svårt att koncentrera mig och att få saker gjorda. Skaffade mig slutligen hjälp av en psykotant och det var skönt att höra någon professionell säga att det var okej att må dåligt och att inget var mitt fel. Jag hade bara många sorger att bearbeta.

April
Livet började ljusna igen och jag var ordentligt sysselsatt. Att exjobbandet gått på halvfart tidigare var något jag fick betala för nu. Förutom exjobbet jobbade jag lite extra på plantagen, gjorde annonser åt Sällsis, tränade och hade aktiviteter nästan varje kväll.

Mot slutet av april samlade jag 28 släktingar och vänner som fick vara testpanel i mitt exjobb. Det var mycket fixande och trixande för att få ordning på allt, men det gick till slut. Passade också på att klämma in en weekend hos Bryssel-stationerade Demnerts just när exjobbet var som mest hysteriskt. Superskönt att komma bort, träffa släkten och se något nytt.

Maj
Nu var det rapportskrivande som gällde. Fortfarande kombinerat med många aktiviteter och extrajobbande. Och förstås träning. Ett av mina delmål med träningen var att i slutet på maj springa vårruset på under 25 minuter. Gjorde riktigt dåligt ifrån mig och slutade på ungefär 27,5 minuter. Tiden i sig var okej, men jag var besviken på mig själv över att jag inte gjorde mitt allra bästa.

Mådde bättre, men fortfarande inte bra. Var fortfarande ledsen och nedstämd ofta. Blev uppiggad av Malins och Olas bröllop på Ljusterö, samt av roliga teaterbesök och att jag mot slutet av maj blev klar med exjobbsrapporten.

Juni
Fick en ny löpcoach på halsen. Otroligt duktig och dessutom helt galen. Löpträningen blev jättetuff, men det var en fantastisk känsla första gången jag sprang 15 km. Jag gjorde det varken starkt eller vackert, men jag klarade det!

Fick exjobbet godkänt och lönen blev ett trevligt och stort stipendium. Firade med att hälsa på faster i London över en weekend. London är bullrigt men det var en trevlig helg som bland annat inkluderade föreställningen Mamma Mia.

Juli
Började med ett vackert bröllop mellan Isabella och Mikael, vilket kombinerades med några dagar på Gotland. När jag kom hem fick jag fast anställning på SällskapsResor och började jobba. Dejtade lite, och en av dejterna var fantastiskt snygg, charmig och trevlig. Tyvärr även fantastiskt upptagen, så ledsamt nog var jag tvungen att avsluta det. Men han var minnesvärd.

Löpträningen var otroligt påfrestande och jag var trött jämt. Och hungrig. Men det var också väldigt kul, eftersom flera vänner följde med och sprang. Träningsrundorna kändes som små sociala äventyr. Det var jättemysigt!

Köpte en pulsklocka för min första riktiga lön.

Augusti
Första veckan hade jag semester. Efter en mentalt och arbetsmässigt kämpig vår så var en vecka inte mycket, och den försvann fort förbi. Och följdes av två veckor Matematisk Statistik. Var omotiverad och misslyckades totalt med kursen. Dessutom fick jag benhinneinflammation och hade tydliga symptom av att vara övertränad.

Köpte en cykel i panik och insåg att det faktiskt inte alls är så hemskt att cykla som jag mindes det. Fortsatte styrketräna trots benproblemen, men blev spattig av att inte kunna springa.

September
Hamnade i en mental svacka igen, men den här gången var jag betydligt bättre på att hantera det. Efter några veckor var det värsta över, men att inte kunna springa gjorde allting svårare.

Var med på en del mottagningsarrangemang i skolan men tog det ganska lugnt i övrigt.

Oktober
Hittade min drömlägenhet och efter mindre än en vecka var den min. STFI's generösa stipendium gjorde det möjligt för mig att köpa den. Fick veta att mitt exjobb blivit antaget till en stor mässa i Pittsburgh där nya vetenskapliga artiklar inom grafisk teknik presenteras varje år.

Allt detta i kombination med att jag trivdes på jobbet gav mig en jättebra positiv start i försöken att lämna det deppiga och ledsna bakom mig.

Träningen blev sporadisk när jag inte kunde löpträna, men jag försökte hålla igång genom att cykla till jobbet och att fortsätta styrketräna. Det blev dock uppenbart att jag behöver tydliga ramar och rutiner i min träning för att inte börja maska och hoppa över träningspass.

November
Längtade otroligt mycket efter att få flytta in i min lägenhet, men jobbet höll mig som tur var sysselsatt så att jag inte blev ohälsosamt otålig.

Träningen gick på halvfart och för att ytterligare göra situationen värre åt jag otroligt dålig mat. Mycket fet snabbmat och godis. Tror att det var anledningen till att jag den här månaden var sjuk fler dagar än jag hittills varit på hela året.

December
Fick äntligen flytta in i nya lägenheten! Ett hem där jag inte blir utsparkad om jag inte presterar tillräckligt bra. Vilken lättnad det var! Hann knappt packa upp mina saker innan det var dags för den årliga resan till Hamra. Tyvärr valde de flesta av mina vänner att inte åka med i år, men vi var ändå fyra tappra som kämpade oss ner för backarna.

Var sjuk igen, men kompenserade det med att må riktigt, riktigt bra mentalt. För första gången på hela året kände jag mig lycklig. Pratade med Izzas uppfödare som ska ta en kull valpar under nästa vår, och jag sa att jag ville ha en av dem.

Allting börjar falla på plats. Jag trivs fantastiskt bra i mitt hem, och minst lika bra på jobbet. Benhinneinflammationen är läkt och jag kommer snart att kunna börja träna ordentligt igen. Och jag har äntligen tagit beslutet att skaffa hund, något som jag längtat efter så länge!

Nästa år...
...ska jag fortsätta vara lycklig, sluta äta stekta grönsaker med creme fraiche tomat/basilika och pasta till middag varje kväll. Jag ska förändra min relation med Henrik och jag ska träna med min personliga tränare minst en gång i månaden. Jag ska dessutom åka utomlands till något land jag aldrig tidigare varit i, måla om i lägenheten och skaffa mig min lilla kelpievalp.

Gott Nytt År!!!

Inga kommentarer: