söndag, mars 31, 2013

Jag står för en hel del

Jag läste att vi svenskar under påsken äter i snitt 0,6 kg godis per person. Jag äter betydligt mer än så kan jag säga. Vid det här laget är jag förmodligen uppe i det dubbla. Och än är det inte slut. Får bra pondus av det här svullandet, om inte annat!

Någon träning har det inte blivit sen i torsdags men då gick det å andra sidan väldigt bra. Hade ett grymt flow i löpningen, kanske bästa känslan någonsin. Synd att det var på löpbandet, känns som att det inte riktigt gills då.

Idag har jag, JG och Eke gått Lagnörundan i fantastiskt väder. Det var väldigt varmt och skönt i solen så det finns hopp om våren. Blir dock trist att åka hem från landet imorgon.

fredag, mars 29, 2013

Vinterpåsk på landet



Vi möttes av vintern när vi kom till landet igår. Massor av snö på uppfarten, massor av snö på gångvägen upp till stugan och massor av snö på tomten. När jag vaknade i morse sken solen och det var svinkallt ute men otroligt vackert. Vi har inte gjort så mycket idag; lagat mat, gått promenad och så har jag jobbat ganska mycket.


Reka fick världens största ben igår och var mäkta nöjd med det, även om hon hade lite svårt att hantera det. Hon har verkligen levt upp utan polisen Elsa omkring sig.

Tyvärr har jag fått rapporter från Elsas nya husse om att hon inte sköter sig så bra. Jag var naiv nog att tro att allt skulle bli bra bara hon flyttade och att hon skulle bli en snäll hund då. Men så har det (givetvis) inte blivit. Husse och Elsa har haft en del diskussioner och jag tror att han är rädd att han tagit sig vatten över huvudet. Det är inte säkert att hon får stanna där, men jag tog den informationen bra. Det kändes på något sätt skönt att han förstår varför jag gjort som jag gjort, och att veta att hennes beteende inte beror på mig. Vad som händer nu får vi se, men jag håller tummarna för att det ordnar sig.

torsdag, mars 28, 2013

onsdag, mars 27, 2013

Ledsen och glad

Idag har det gått en vecka sedan allt förändrades. Sedan beslutet fattades.

Det är tomt utan Elsa. Allt känns okej så länge jag försöker fokusera på det som är positivt, men det är väldigt tomt. I nästan sex år fanns hon vid min sida, 24 timmar om dygnet. Givetvis med några undantag, men i princip så har hon alltid varit där. Hon var en del av mig.

Så självklart är det tomt. Jag saknar henne.

Saknar hur hon brukar låtsasgäspa.
Saknar hur hon brukar lägga huvudet i mitt knä.
Saknar hennes minspel.
Saknar att se henne galoppera över stock och sten.
Saknar att höra henne sucka djupt.
Saknar hur hon följer med in i badrummet när det är dags att gå hem från jobbet.
Saknar att höra henne snarka när hon sover.
Saknar henne fysiskt, att klappa och krama henne.
Saknar att se hur hon ligger utsträckt som en groda i soffan.
Saknar hennes glädje när vi går hemifrån på morgonen.
Saknar hennes oro att jag ska glömma henne när jag lämnar henne.
Saknar att hon kommer upp vid min sida under promenaderna.
Saknar hur hon kravlar upp i mitt knä.
Saknar hennes sätt att titta på mig.
Saknar hur hon ser generad ut när man pussar henne på nosen.
Jag saknar hennes mjuka päls.

Jag tror att jag ännu inte fattat vad som har hänt. Som att det här bara är en liten semester för mig för att få distans och att vi snart ska hämta hem henne igen. Och en del av mig vill inget hellre än att hon ska komma tillbaka så att vår lilla familj kan bli fulltalig. Det är ju här hon hör hemma, med oss!

Men jag är faktiskt glad också. Och mycket av det är Rekans förtjänst. Det är svårt att fokusera på något annat, eller någon annan, när hon är med. Hon pockar på uppmärksamhet mest hela tiden och jag ger henne gärna den. Vi lattjar och tränar och jag försöker göra mentala noteringar av allt det som är enklare när inte Elsa är med. Och Reka är överlycklig att få ha mig för sig själv.

Självklart går humöret upp och ner. Jag tror alla mina känslor är helt normala. Ena sekunden är jag beredd att sälja vårt hus, flytta till landet och skaffa får för att själv kunna ge Elsa det hon får av någon annan just nu, och nästa sekund känner jag bara mig lättad och lugn. Vet att det här är rätt.

söndag, mars 24, 2013

Instagram

Statistik: 1 av 3 tycker att livet har förbättrats avsevärt sedan Den Stora Noshörningen flyttade.

fredag, mars 22, 2013

Elsa flyttar ikväll


Elsa flyttar till ett nytt hem ikväll. Om ungefär tre timmar blir hon hämtad av sin nya husse. Hon kommer att bo på Ekerö med andra kelpiekompisar och hon kommer att få valla får. I onsdags tog jag beslutet att låta henne somna in, så den här lösningen att omplacera henne, som jag aldrig i livet vågat hoppas på att kunna göra, känns som ett mirakel.

Det är många känslor som slåss i mig just nu.

Positiva känslor. Tacksamhet över att hon får leva vidare, lättnad över att slippa oroa mig över vad hon ska hitta på, glädje över att hon kommer få göra det hon föddes till och vetskap om att jag har tagit rätt beslut, hur tungt det än har varit. När hon vallade i somras så var hon så harmonisk och glad, och jag kände att ingenting jag gör med henne kan ge henne så mycket som vallningen.

Sen allt det negativa. Inte bara sorg utan skuldkänslor också. Kunde jag inte varit bättre, gjort bättre, fått det att bli annorlunda? Känslor att jag sviker henne och skickar bort henne från sin flock, sin familj. Jag försöker att inte tänka på det här för då gör det så ont i mig att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag försöker fokusera på det positiva. Men jag är också orolig för hur Reka ska ta det, rädd att hennes vardag ska bli tristare och att hon ska bli annorlunda när hon är ensamhund.

När vi vaknade i morse låg Elsa och myste lugnt och stilla mellan mig och Jonas med tassarna i vädret medan Reka hoppade jämfota på Jontans mage, slickade honom i ansiktet, hoppade ner och upp i sängen som en vilde, rullade runt på golvet och tjatade om att vi skulle gå upp. Just då kändes det väldigt märkligt att det var den lugna, snälla hunden som är problemet, inte den andra knasbollen.

Jag har varit ledig från jobbet idag och gått en lång promenad med Elsa i skogen, medan Rekan fick följa med husse till jobbet. Sen blev det mys med god tuggis och under eftermiddagen har vi sovit flera timmar men trots det är jag fortfarande trött. Det tar på krafterna att bearbeta det här. Har inte tränat sen i onsdags och det var länge sen det kändes så långt bort att göra det. Vet att jag borde men energin räcker inte till det just nu. Det här är så jävla sorgligt.

Jag blir som mest ledsen när jag tänker på allt som jag och Elsa har upplevt tillsammans, allt roligt vi har gjort, all kärlek hon har gett mig och hur hon har berikat mitt liv. Jag brukar säga att hon är som ett par gamla jeans. De där sköna favvojeansen som är lite för slitna men som sitter perfekt och som man älskar och inte vill göra sig av med, trots att de kanske börjar bli lite väl trasiga.

Elsa kommer att få det jättebra, hon får leva vidare, jag kan hälsa på henne och jag vet att det här är rätt beslut. Men det gör det inte mindre ledsamt att säga hejdå till en livskamrat och bästa vän. Hon har lärt mig mycket.

Så Elsis, tack för allt! Och förlåt. ❤

torsdag, mars 21, 2013

Instagram

Magnum First Kiss Crème Brûlée: Vilken succé! Ville direkt äta en till.

Crawlade bra

Jag var duktig på crawlkursen igår, är nöjd med mig själv. Vi fick simma rätt mycket mer än tidigare (igår började steg 3 på kursen så de kanske försöker höja nivån?). Lite fler och längre sträckor, inte bara 25:or hela tiden, som tidigare. Vi var inte så många heller, vilket var bra.

Fick tips om att se till att fylla lungorna mer ordentligt med luft innan jag sticker iväg, och att försöka att inte tömma dem helt utan "andas på toppen". Ironiskt, eftersom det sen igår natt har känts som att jag bara har kunnat andats på toppen och att klumpen i min mage har täckt upp resterande del.

Tyckte i alla fall att jag simmade bra, inte så långsamt och med bra flyt. Fick lite aha igen igår, den här gången angående handen som går ner i vattnets placering. Kanske sticker jag i den lite djupt och trycker onödigt mycket vatten framför mig. Måste laborera med det.

Är otroligt glad att jag gått (och går!) de här kurserna! Att kunna crawla passar perfekt in i den målbild jag har gällande träning generellt, och dessutom är det roligt.

onsdag, mars 20, 2013

Instagram

Det kan gå illa om man väljer extrem-milen och inte är redo för det!

tisdag, mars 19, 2013

Minst en blev fem

Glad i hågen bestämde jag mig för att jag inte behövde springa ikväll. Ingen människa ska behöva ge sig ut med broddar i snö och blåst den 19 mars. Alltså inte jag heller.

Sen stod jag där i full löparmundering i alla fall efter jobbet och tänkte att jag skulle vara nöjd med allt över 1 km. När jag hade sprungit precis det tänkte jag vända och springa hem igen, men fortsatte i alla fall och fick ihop drygt 5 km till slut. Bra jobbat. Jävla skitrunda.

Dessutom pajade mina broddar. Normalt hade inte detta var ett problem den 19 mars. Men det är det nu. FAR ÅT HELVETE VINTER!

Jag har inget mer att tillägga.

Yogis

Jag börjar gilla yoga mer och mer. Förstår hur det kan bli en livsstil. Yogan gör mig inte bara smidigare och mer fysiskt välmående utan jag känner mig också mer harmonisk till sinnet.

Den yoga jag ägnar mig åt är inte så meditativ. Har alltid haft svårt att ta till mig saker när det blir för mycket flum-flum. Men även i den lite mer fysiskt krävande yogan som jag gillar så handlar det om att hitta sin inre styrka och ett lugn. Nu har jag yogat så länge och regelbundet att det liksom börjar smitta av sig på livet i övrigt. Det inre lugnet. Harmonin. Längtan efter att omfamna livet, älska varje ögonblick, lägga min själ i det jag gör, följa min längtan och leva mina drömmar.

Allt som oftast är jag mitt vanliga, aggressiva, stressade och vintertrötta jag. Men ibland glimmar det till, det inre lugnet. Då jag kan känna mina andetag. Se mig själv promenera längs en kritvit sandstrand. Umgås med vänner i den varma, mörka natten. Vara där jag hör hemma. När allt är möjligt!

Kanske handlar det här inte alls om yoga. Det kanske bara är lätt att hitta sig själv när man mest fokuserar på att andas, sträcka och vrida kroppen eller att orka hålla en tung position. Så säg att vi inte ger yogan creds för mitt ökade inre lugn.

Då står jag fortfarande här med en kropp som är så uppenbart mycket mer smidig och rörlig än när jag började med yoga för ett par år sedan. Från skuldror ner till tår. Och inget slår att få sträcka ut kroppen när man vaknar på morgonen. Köra ett pass som träffar exakt rätt och får varenda muskel att mjukas upp och bli skönt medgörlig. Det är en bra start, gör att jag känner mig ren inombords.

Så summa summarum. Genom att läsa det jag har skrivit kan man konstatera att jag har blivit lite flummig trots allt. Men också att alla borde prova yoga. Inte en gång utan några. Ge det en chans. På DoYogaWithMe.com och YouTube finns något för alla. Inga ursäkter att låta bli.

Eller som Paolo Roberto säger:
-"Du kan ha en vältränad kropp eller du kan ha ursäkter. Du kan inte ha båda."

Jag gillar löparyogan med Fiji McAlphine på fmyoga.ca

Instagram

Finns visst fler än jag som gillar att gå på Bauhaus med pappa...

måndag, mars 18, 2013

Det blev två dagars vila

Hade tänkt åka och simma i morse men när klockan ringde så... Nej. För trött. Sov dåligt under natten, låg vaken flera timmar.

Planerade istället att köra ett yogapass efter jobbet men... Nej. Orkade inte.

Det är okej. Ny plan är yoga imorgon bitti och just nu ser jag fram emot det. Kommer jag känna så när klockan ringer 05:30 imorgon...? Nej. Men yoga kommet det att bli. Nu har jag vilat färdigt.

Instagram

Nej men om man skulle skaffa sig en ny hobby kanske...

söndag, mars 17, 2013

Hårt jobb

Idag har jag varit på Salsta slott och druckit afternoon tea å tjänstens vägnar. En form av kvalitetssäkring inför de fem busslaster "gråhuvuden" (som en kund jag pratade med i telefon kallade sig och sina medpensionärer) jag ska skicka dit i maj.

Först fick vi en mycket intressant och väldigt underhållande guidad visning av slottet. Den innehöll allt från dåtidens Ikeakatalog, handknutna gardintofsar och Stureplansbrats till spöken, stora spikhuvuden i vackra, detaljerade dörrfoder och världens enda rum med bevarade tapeter gjorda av kalvbuk.

Sedan drack vi afternoon tea med mackor, scones och marmelader, olika små kakor och en chokladbit. Hårt jobb idag alltså.

Av besöket fick jag massor av inspiration till vår renovering hemma. Nu vill jag ha handvävda sidentyger på väggarna, empiregardiner i fönstren, stora porträtt i guldramar av mig och Jonas till häst med hundarna springandes bredvid, målningar av våra föräldrar över dörrposterna, 3D-takmålningar och en barockinspirerad säng.

Det är väl det.

Instagram

Post morgonpromenadmys i solen

lördag, mars 16, 2013

Tävlingslydnadskurs med aha!


Fick en aha-upplevelse på lydnadskursen i fredags. Vi hade tävlingsträning och min och Ekes träning bestod av att gå in på planen, ställa upp och gå två-tre steg fot. Det är ju redan där jag har tappat henne på tävlingarna.

Katarina såg direkt vad som hände, vilket jag själv inte gjorde. Reka hade jättefin kontakt ända tills tävlingsledaren sa -"Gör framåt marsch!" Då släppte hon mig och laddade på framåt. Precis det hände vid läggandet på senaste tävlingen. På "Framåt marsch!" drog hon iväg som skjuten ur en kanon. Och det händer varje gång vid tävlingsfotgåendet om än inte alltid lika extremt som vid läggandet sist.

Jag måste jobba på hennes position rent generellt men nu har jag ett bra ställe att börja.

Åkte hem och tog emot Fia och Stina som övernattade hos mig på sin väg mot Finland där de skulle titta på två tänkbara kavaljerer åt Reka. Blev en trevlig kväll med ett glas vin för mycket för att löpningen idag skulle vara trivsam.

Instagram

21,2 km sprungna. Bilden togs före löpningen. Kände mig långt ifrån så käck efteråt.

fredag, mars 15, 2013

Saker går inte min väg



Jag har dåligt flyt just nu. Igår gick larmet hemma. På kvällen fick jag kramp i magmusklerna vilket var bland det värsta jag har varit med om. Den krampande muskeln bildade en knöl i magen som förflyttade sig runt som en alien. Kämpade några minuter mot paniken och sedan släppte krampen.

Idag gjorde Reka inbrott i min väska, stal min plånbok, öppnade den och lattjade med mina pengar. Vet inte exakt hur mycket det fanns, men det kan saknas en femhundring, förutom den halva hundralappen. Ett kvitto och ett av mina träningsprogram strök också med. Självklart hände det här nu när det fanns pengar i pluskan, jag som vanligtvis aldrig har kontanter. Tänker i alla fall inte dissekera hennes skit, där går gränsen. Men jag är upprörd. Och hon försöker se oskyldig ut. Typiskt.

Update: även min plånbok och mitt ICA-kort är förstörda. Tack för det.

Instagram

Isens tjocklek.

torsdag, mars 14, 2013

Instagram

Ibland älskar jag de här två extra mycket. T ex när de ligger kvar medan jag stoppar och lämnar tillbaka en förrymd, leksugen hund till dess matte.

Instagram

Alltid kul att gå med pappa på Bauhaus!

40 minuter ångest

13:07
På Bauhaus i Järfälla. Min mobiltelefon ringer. Securitas i andra änden meddelar att larmet i vår källare har gått. Hjärtstillestånd.

13:26
Sladdar in i på jobbet och plockar upp vakthundar, väska och hemnycklar.

13:39
Tvärnitar utanför hemmet. Securitas bil står på vår parkering. Vi träffar väktaren som gjort en okulärbesiktning utan att hitta något skumt.

13:41
Går in i huset och ner i källaren. Allt är orört. Fönstren är hela. Var sak på sin plats.

13:47
Börjar andas igen. Hjärtat närmar sig normal rytm.


I vårt hus finns ingenting att stjäla som är värt något. Det man kan få med sig är min trygghet och äldre elektronisk utrustning som saknar andrahandsvärde. Att bli av med det första vore en katastrof, så jag hoppas att tjyvar och banditer även i fortsättning väljer andra hus än Danderyds minsta, som dessutom har larm och en alert och brutal vaktstyrka på två gånger fyra ben.

Home sweet home. Finn ett fel på bilden...

tisdag, mars 12, 2013

Nytt golv

Jag har fått nytt golv på jobbet. När vi gjorde om mitt rum förra året så målade jag det befintliga golvet vitt. Riktigt snyggt blev det, och jävligt opraktiskt.

Så när vi gjorde om chefens rum nu så la vi likadant golv i mitt rum som i hans. Det gör ont i knäna att lägga golv. Och det blir inte alltid som man tänkt sig.

Men nu är det gjort och även om det inte framgår av bilden så har jag fått tillbaka mina möbler också.

måndag, mars 11, 2013

Maxad helg

Puh. Vilken helg.

Lördag
Uppe tidigt
Lydnadstävling med Reka
Attacksova en timme
Springa 7 km istället för 17 km
Mello-middag hos Malin & Ola
Sent i säng

Det var en av de rätta låtarna som vann på Mellon. Jag själv hade bara en röst att lägga och den fick Yohio men hade jag haft fler röster hade Robin också fått en. Och Ulrik. Och Sean Banan.

Söndag
Uppe tidigt
Lydnadstävling med Reka
Agilityträning med Reka
Fika med agilitylaget
Middag hos Sebastian & Beatrice med Mattias & Anna.
Sent i säng

Inte mycket tid att pilla naveln här inte. Men jag måste säga att det har varit en väldigt trevlig helg. Tack till alla inblandade!

Måndag
Nu har jag precis, en smula motvilligt, morgonyogat och snart ska jag swooscha över isen till jobbet (fast utan swoosch, dvs skridskor, eftersom genvägen rakt över vattnet inte verkar vara plogad). Och ikväll börjar lydnadskursen för mig och Reka. Så lägligt. Kanske vi kan hitta tillbaka till vårt flow.

söndag, mars 10, 2013

Lydnadstävling på Vällingby BK, part 2

Fotgåendet är roten till allt ont!

Reka och jag gjorde bättre ifrån oss på tävlingen idag men fick sämre poäng än igår. Nollade ställandet. Alla moment som innehöll någon form av fotgående var kaos. I läggandet kutade hon iväg två meter framför mig när jag började gå. Jag höll apporten fel.

Nu blir det inga fler lydnadstävlingar innan vi har hittat vår mojo igen. Dessutom ska Tratte löpa snart så det är ännu en anledning till paus och eftertanke. Förhoppningsvis släpper den förbannade vintern sitt grepp också så att vi kan börja träna ordentligt igen.

Dagens poängskörd:

Platsliggning 10
Tandvisning 10
Linförighet 5 (ojämnt placerad, långt från sidan, nosar, tränger i vä marsch, styr med vä handen)
Läggande 7,5 (slarvig framföring, hunden ej på plats, vinner mark)
Inkallande 9 (sitter snett)
Ställande 0 (stannar ej inom två hundlängder, dålig framföring)
Apportering 9 (håller med båda händerna)
Hopp över hinder 9 (hoppar mot föraren)
Helhetsintryck 7

Totalt 137 poäng och ett 3:e pris. Domare Sylvia Axell.
Jag gillar henne! Hon ger alltid lite feedback efteråt. Hon har sett Reka förut och tyckte hon var lite väl pigg idag men sa uppmuntrande att det kommer bli bra i framtiden, att Reka är trevlig att se på.

lördag, mars 09, 2013

Lydnadstävling på Vällingby BK


Tittar man på den här bilden så kan man tro att vi var en smula framgångsrika på tävlingsbanan idag, men herregud... Vi blir bara sämre och sämre. Idag var vi riktigt dåliga och den enda trösten var att det fanns många andra som hade mer problem än vi. Vi kom på tredje plats av elva startande.

Vi har alltså tävlat klass 1 på Vällingby BK och jag skäms över att vi ens tog upp domarens tid. ALLT i programmet var dåligt. Linförigheten katastrof, allt fotgående vid transport katastrof, hon hoppade mot mig i alla avslut, hon spottade ut apporten och tog upp den igen, hon satte sig upp före kommando vid platsliggningen och hon sprang långsamt vid inkallningen. Det var helt galet.

MEN! En sak gjorde vi bra! Ställandet. Den isolerade rörelsen att stanna. Den var bra. Tyvärr var fotgåendet före dåligt och hon flyttade sig när jag gick tillbaka, men skit i det. Ställandet var bra.

Så imorgon blir det klass 1 igen. Otroligt osugen på det. Känns inte som om vi kommer göra bättre ifrån oss, men det är klart; trodde inte vi skulle vara så här dåliga idag heller så vem vet. Dessutom har jag kommit på en skillnad i förberedelserna mellan de två gånger de gick bra och de två senaste när det gick dåligt. Ska bli kul att se om det gör skillnad imorgon.

Poängen blev så här:

Platsliggning 9 (DK)
Tandvisning 10
Linförighet 5 (drar sig före, nosar, mycket segt sättande)
Läggande 7,5 (Drar sig före, sned framföring)
Inkallande 7,5 (Kraftigt hopp mot föraren)
Ställande 6,5 (Drar sig före framföring, slarvig avslutning)
Apportering 5 (släpper, leker)
Hopp över hinder 8 (hopp mot förare i avslutning)
Helhetsintryck 7

Totalt 143,5 poäng och ett 2:a pris. Domare Mats Johansson.

fredag, mars 08, 2013

Bakom mina solglasögon


Nu är vårsolen här och äntligen får man vara cool i solglasögon. För visst blir man lite snyggare och lite tuffare med det på sig? Igår åt jag middag med några gamla kompisar som definitivt klär i brillor.

Och det var fantastiskt roligt! Länge sedan jag skrattade så mycket under en kväll. Servitören var märklig och maten var väl inte mer än okej för det priset, men det hamnade liksom lite i skymundan av det trevliga sällskapet, så det gjorde ingenting.

torsdag, mars 07, 2013

Kommunikativ

  • Det är väldigt många filmer på bio som jag vill se jsut nu. Cloud Atlas, Silver Linings Playbook, Argo, Hansel & Gretel och Oz - the great and powerful. På fredag betar vi av en av dem, "Du gör mig galen". Ska bli roligt.
  • Jag var på Idrottsmassage idag. Massören, eller massöskan, konstaterade att jag har tecken på början till musarm så nu har jag gjort om lite på min arbetsplats så att jag ska sitta bättre. Hon fick loss rätt mycket spänning mellan skulderbladen i alla fall och det kändes bra. Vaderna var en smärtsam historia men jag tror det gjorde dem gott. I övrigt sa hon att jag var i fin form.
  • Glömt.
  • Träningen igår var svinjobbig. 30 min TRX på lunchen och jag var helt färdig efteråt. Väldigt trött i musklerna. Samma trötthet satt förstås i på simningen på kvällen och det var tillfällen då jag kände att jag inte orkade göra ett enda drag till genom vattnet. Armarna var helt slut och jag trodde jag skulle dö drunkningsdöden. Det är inte en jättebra kombo med styrka och simning samma dag, jag är alltid trött på simningen. 
 Update:
  • Jag är utsedd till testpilot för Kockens Chokladmousse 70%. Har fått en gratiskupong och sedan förväntas jag återkomma med åsikter om moussen. Dessutom ska jag gärna dela med mig av hur jag serverade den, med en smakfull bild. Ser fram emot detta. Jag älskar chokladmousse. Kanske blir det med apelsingrädde? Eller vanlig vispgrädde och jordgubbar? Kanske några minimarshmallows på toppen? Mmmm....mums!
 

onsdag, mars 06, 2013

Jag följer Earth Pics på Twitter

Det läggs upp så vackra bilder att jag dör. Vet inte hur mycket Photoshop är inblandat men ärligt talat spelar det ingen roll. Turkost vatten får min mage att spinna av lycka. Dessutom läggs det upp massor av andra sjukt fina bilder. Djur, städer, berg.

Följ Earth_pics på Twitter eller Pics_Earth på Instagram!

Copperfield Bay, Musha Cay, Bahamas
Paradise Beach Hotel, Maldives
Maldives Island
Bora Bora

Jag överreagerar


Jag har kommit fram till att jag ofta överreagerar. Jag borde försöka kontrollera mig bättre.

Igår blev min fransförlängning inställd för att Elin blivit sjuk. Och jag tokfreakade ut för det. Visst var det inte bästa läget för att skjuta på det eftersom jag nästan inte har några fransar kvar, men allvarligt! Jag överlever! Ibland måste saker bara få sjunka in.

En annan sak som fått sjunka in är Rekas lydnad. Att vi missade ett moment i förra tävlingen är verkligen inte hela världen. Att fotgåendet suger spelar ingen roll, vi har all tid i världen på oss att förbättra det. Vi har ingen brådska, jag kan starta klass 1 tio gånger om jag så vill. Lördag blir nästa gång. Det kan hända att vi missar något moment, jag räknar inte med att fotgåendet ska vara bättre än det varit tidigare men jag hoppas att vi får lite högre poäng på ställandet. Det vore trevligt, för det har jag faktiskt tränat mycket. Fast kanske inte tillräckligt mycket tävlingsmässigt. I övrigt spelar det ingen roll.

Får vi vårt tredje 1:a pris i klass 1 startar jag i klass 2 på söndagen. Vi är inte redo för det, jag konstaterade det idag när vi var i inomhushallen i Arninge (ensamma, vilken dyr lyx!). Men klarar vi ettan på lördagen så startar jag ändå. Får se det som träning och en avstämning.

Fotgåendet får jag säkert ännu lägre poäng på i klass 2, men läggandet, hoppet och inkallningen är ju ungefär samma. Apportering har jag inte tränat på länge så där hoppas jag att vi kan leva på gamla meriter. Rutan tror jag faktiskt inte hon klarar och fjärrdirigeringen är tveksam om vi fixar efter ett helt lydnadsprogram. Har gjort korta kedjor och avslutat med fjärren, och det är ungefär 50/50 på om jag måste ge ett dk eller inte. Men jag tycker hon gör skiftena fint så om hon gör vad hon ska borde vi få bra poäng.

Jag börjar känna mig bekväm med att tävla lydnad, det är det mest positiva med det här. Det var därför jag ville sikta på LP. Ju fler starter vi gör i ettan, desto bättre är det förmodligen för mig. Den känns enkel och trygg och jag har varit mindre nervös för varje gång.

tisdag, mars 05, 2013

Tid för kastrering av Elsa bokad

Elsa har börjat löpa och jag kastade mig på telefonen och bokade tid för kastrering. Det blir i maj. Lite synd eftersom det brukar vara vår absolut bästa tävlingsmånad, men det är också det som gjort att en kastrering aldrig blivit av tidigare. Det finns inga bra lägen och det tar förstås emot att lägga sin luddiga hjärtevän under kniven. Men nu måste det hända.

Efter att vi besökte hundcoachen i januari gick allting mycket bättre ett tag. Inga incidenter alls under några veckor. Sen avlöste de varandra under några dagar. Blottade tandrader och rullande ögon, speciellt i samband med att jag placerade Elsa i bilen. Och det började när vi var på agilitytävling och stressnivån var hög och det var många andra hundar runtomkring.

Blir alltid väldigt låg när det händer. Tårar rinner. Och under dagarna när hennes oönskade beteenden eskalerade så var jag inne på att strunta i kastrering. Strunta i allt. Helt enkelt bara ta bort henne, bearbeta sorgen och komma vidare. Det ska inte behöva vara så där att ha hund.

Sen blev det bättre igen. Inga arga miner, bara lugn och harmoni som strålade ur ögonen. Hur kan man ta livet av någon med så mycket glädje? Hur kan man ta livet av sin bästa vän efter så många år och upplevelser tillsammans? Hur kan man välja bort någon som betyder så mycket och som visar så mycket ovillkorlig kärlek och tillit större delen av tiden?

Nu blir det kastrering. Jag tror inte det kommer påverka situationen så mycket men det är värt ett försök. Det blir förhoppningsvis inte värre i alla fall. Sen får jag ta det därifrån.


måndag, mars 04, 2013

Avgiftning och ändrade planer

Idag började avgiftningen efter skidresan. I vanlig ordning har min diet spetsas med kopiösa mängder socker under semestern, så nu är det dags för avgiftning. Aldrig kul. Men nödvändigt. Grönsaker och kyckling till lunch. Frukt till mellis. Inte alls samma njutning som en rykande kopp varm choklad med vispgrädde. Fast var vore glädjen i den varma chokladen om den stod på menyn dagligen?

Hade tänkt åka och simma imorse men jag var så sen i starten att jag efter morgonprompen med Kolabjörnarna inte kände att jag hann med det. Första dagen på jobbet efter ledighet är alltid stressig ändå. Så det får bli simning imorgon istället för löpning. Den här veckan är ändå tänkt som någon form av återhämtningsvecka för mina ben så jag ska ta det lite lugnt.

I eftermiddag blir det yoga. Längtar! Har yogaflow just nu.

söndag, mars 03, 2013

Promenad, shopping, löpning, yoga

Har faktiskt hunnit en hel del idag och än har jag inte gått in i väggen.

Sprang en liten runda nu på eftermiddagen tillsammans med Elsa för att mjuka upp kroppen efter bussresan. Lyssnade samtidigt på mellofinalbidragen. Bäst var Louise Hoffsten, Sean Banan och Yohio. Sen yogade jag - post run yoga.

Snart får jag sova.

10:50 framme

Hemma igen. Pansarbjörnarna blev glada!

06:50 frukost på McDonalds

Lite mindre antal timmar kvar nu...

04:40 byte av transportmedel

Fortfarande flera timmar kvar...

fredag, mars 01, 2013

Sista allt för den här gången

Hyrskidorna är återlämnade.
Sista apfelstrudeln, som var en gudomlig blåbärsstrudel, är uppäten.
Sista spavistelsen är avklarad.
Sista middagen avslutad.
Väskan är packad.
Väckarklockan är inställd.
Sofia ligger nerbäddad.

Tiden har gått så fort samtidigt som det känns som om jag har varit borta minst en månad. Det har helt enkelt varit väldigt bra. Själavård. Friskvård. Kvalitetstid. Strudel.

Genau.