Minst en blev fem

Glad i hågen bestämde jag mig för att jag inte behövde springa ikväll. Ingen människa ska behöva ge sig ut med broddar i snö och blåst den 19 mars. Alltså inte jag heller.

Sen stod jag där i full löparmundering i alla fall efter jobbet och tänkte att jag skulle vara nöjd med allt över 1 km. När jag hade sprungit precis det tänkte jag vända och springa hem igen, men fortsatte i alla fall och fick ihop drygt 5 km till slut. Bra jobbat. Jävla skitrunda.

Dessutom pajade mina broddar. Normalt hade inte detta var ett problem den 19 mars. Men det är det nu. FAR ÅT HELVETE VINTER!

Jag har inget mer att tillägga.