onsdag, februari 29, 2012

Tredje dagen

Dimman låg tjock imorse och regnet föll. Lusten att åka skidor var så gott som obefintlig.

Vi tog oss ändå upp på toppen, och inledde med en fika. Sen blev det några åk när dimman lättat och efter lunch avbröt jag dagens övningar.

Då hade solen tittat fram och det är nu riktig vårkänsla. Firar med heisse choko mit sahne och apfelstrudel mit vanillesause på café i byn.

Imorgon kommer vädret vara perfekt!

tisdag, februari 28, 2012

Dag 2, check

Idag gick åkningen mycket, mycket bättre. Underlaget var perfekt på förmiddagen och vi körde så att det brände ordentligt i låren.

Fikade strax efter tio, lunchade strax efter ett och sen åkte jag hem. Fick gå med pjäxor och skidor till hotellet. Det gick bra men sträckan var lite väl lång för att det skulle vara njutbart.

I övrigt kan jag bara konstatera att skidåkning är en onormal sport. Stå på två plankor och åka i alldeles för branta backar. Sjukt.

måndag, februari 27, 2012

Första dagens skidåkning

Pust och stön. Jag och skidorna var inte helt kompis idag men jag tror det är normalt när man inte träffats på ett helt år.

Generellt kan väl sägas att motivationen tröt lite under dagen och att jag, trots att jag planerat att göra precis tvärt om, åkte lite för länge. Och fikade för lite.

Gör om gör rätt. Och så ska jag samtidigt fundera lite över om önskan att sköta kosten har gått för långt.

söndag, februari 26, 2012

fredag, februari 24, 2012

Inlägg nr 6 - pensionen

Fick brevet med den allmänna pensionen idag. Det var lite av en besvikelse. Jag hade hoppats på att kunna gå i pension vid 35 men det ser just nu mörkt ut. Helvete.

Inlägg nr 5 - leverans

Hann inte hämta ut min nya sport-bh igår men var nöjd med den snabba leveransen från Funbeatshoppen.

Passformen på bh:n var bra men hur den funkar att springa långt med får jag prova först efter skidresan.

Största frågan bli då: hur lång tid tar det innan jag tvättar själva pulsgrejen av misstag?

Inlägg nr 4 - babys

Jag har några tankar kring det här med barn. För det första verkar det högst sannolikt att världens larvigaste, omognaste lilla kelpie kommer att bli mamma före mig. Hennes graviditet planeras just nu, till skillnad från min.

När bästa lilla vännen ska få valpisar lämnas inget åt slumpen. Den blivande pappans egenskaper kontrolleras noga, tidigare avkommor röntgas och utvärderas. Ynglen som föds blir (förhoppningsvis) en perfekt genetisk kombination av sina båda föräldrars absolut bästa egenskaper. Det tänket kan jag sakna lite när det kommer till människor. Här korsas knäppskallar hej vilt och ingen kontrollerar resultatet. Personligen tror jag att Jonas är ett bra val för mig men lite statistik skulle ju inte skada.

Om jag själv får barn i framtiden vill jag förresten sno några av de aktiviteter som följde efter att Vickan och Danne fått sin sessa. Jag vill ha fullt pressuppbåd när Jontan tårögd berättar att vi har fått en son och att vi är SÅ lyckliga. Jag vill ha vittnen som skriver under på att vårt barn inte är en bortbyting och jag vill att det ska skjutas salut kl. 12:00 dagen efter födseln. Det fram tills dess hemliga namnet, Bo Evert Darth Mimosa Demnert, kommer att meddelas vid en konselj. Lokala konditorier ska sälja Bo-bakelser de närmast följande veckorna. Inga konstigheter.

Eller tänker jag fel här?

Baby stulen från latoro.com

Inlägg nr 3 - manisk

Det har dykt upp ett problem med tremånaderssatsningen. Eller snarare är det kanske så att jag har ringat in ett problem med mig själv. Det problem som gör att alla satsningar alltid faller och att jag så ofta helt spårar ur med kosten.

Jag har inga gränser, eller så är de alldeles för starka.

Tremånaderssatsningen, som jag tjatar om, går väldigt bra. Jag har begränsat onyttigheterna till en eller max två dagar i veckan. Men ju längre tid som går, desto större ovilja känner jag för att unna mig saker. Jag får för mig att det kommer skada min kropp, jag får dåligt samvete och tror att allt ska vara förstört.

Man kan tro att det är en bra sak, men det är det inte. För det är maniska och osunda tankar och det minskar möjligheterna för satsningen att vara hållbar i längden. Man behöver unna sig saker, då och då, det är när det är för ofta som det inte blir bra. När jag inte lägger band på mig blir det istället alldeles för ofta. En inverterad tvåmånaderssatsning där det är så gott som omöjligt att äta något nyttigt.

Jag behöver lära mig att vara mer lagom, inte freaka ur oavsett i vilken riktning det må vara.

Frukt är godis

Inlägg nr 2 - svin

Någon har kört in i Grisen. Kanske hände det idag. Antagligen. Har inte sett det förut och har bara använt Peddan de senaste dagarna.

Jag hoppas att den som körde på Piggy och smet drunknar långsamt i bajs och kräks.

Inlägg nr 1 - förändring

Idag är jag kommunikativ. Vill bara förvarna.

Först vill jag berätta om att det i morse hände något stort och oväntat. Varje morgon under 1,5 år har min minsta kolabjörn följt mig som en skugga från det att jag klivit upp. Elsa ligger kvar men Reka är med, hela tiden. Viktigaste händelsen, som jag har berättat om förut, är min byxpåtagning. Den missar hon aldrig. Valet av byxor avslöjar vad som kommer hända härnäst. 

Men i morse var det annorlunda. Hon gick upp med mig, la sig på Elsas säng i klädrummet. OCH LÅG KVAR! På hela morgonen flyttade hon sig en gång och det var för att lägga sig i kökssoffan lagom tills min frukost var klar. Inte en enda gång kom hon och snackade med mig som hon brukar.

Först tänkte jag att hon var sjuk, men det kunde sedan konstateras att så inte var fallet.
Tänk om hon håller på att bli stor?

torsdag, februari 23, 2012

Två enkla frågor om mina hundar

1. Varför går Elsa igång på att någon nyser? 

Jag kan sitta i köket och skjuta iväg en nysning och Elsa kommer slirande som en raket från ovanvåningen, huvudstupa ner för trappan. Varför? Hon har aldrig fått ut något av att jag har nyst så vitt jag vet. Hon är inte arg eller upprörd, mer.... beredd. Tittar frågande och buffar med nosen.

2. Varför hatar Reka att få på sig halsbandet? 

Varje gång hukar hon som om jag ska dänga till henne i huvudet med halsbandet. Varför? Vi har aldrig haft någon incident, hon har aldrig gjort sig illa och processen leder alltid till något kul.

Knäppgökar.

onsdag, februari 22, 2012

Update

Surdeg gör susen! Förutom att det känns som att huvudet ska sprängas för att jag tänkt för mycket idag så känns livet en aning mer muntert nu.

Ingen anledning till oro alltså.

Tröstshopping

Idag känner jag mig deprimerad. Less. Det är grått och regnigt ute, isgata, elände. Hade tänkt åka till IKEA på lunchen och tröstshoppa några växter och en lampa till nya kontoret. Men jag orkade inte ens det.

Istället klickade jag hem en sport-bh till extrapris, 375 kr (ord.pris 599 kr), från Funbeatshoppen, efter att jag läst ett tips om den i kommentarsfältet på Marathonbloggen. Det är inte min grej att handla kläder på nätet, så jag antar att jag är verkligt illa däran, mentalt. Hoppas bh:n passar och att jag i framtiden slipper skavsår från pulsbandet som gör att jag ser snittad ut under brösten.

Funderar även på att gå emot mitt köpstopp av surdegsfrallor och gå ner till Gateau och förgylla dagen med ett par stycken av vete. Jag kan med lätthet trycka i mig tre på en dag, fast kanske inte samtidigt.

Så får det nog bli.

Bröd från Gateau. Rekommenderas!

tisdag, februari 21, 2012

Tack Bilprovningen


För Pedro Pedal krävs inga extra tusenlappar för att få en okej-stämpel i baken.
Tuta och kör, sa bilprovningen! Tack, sa Sofia och Peddan.

Någon som vill köpa ett nybesiktigat vrålåk?

Tisdag är torsdag


Idag är det torsdag. Torsdagsträning. Startade med morgonyoga och tända ljus hemma. Skön start! I eftermiddag blir det intervaller. Inga konstigheter.

På tisdag, om två dagar, är det tisdagsträning. Morgonintervaller och sedan klättring. Inga konstigheter heller.

Dessutom är det återhämtningsvecka nu och efter att ha rett ut begreppen med PT-T så har jag klart för mig hur det ska gå till. Av någon anledning har det inte känts helt uppenbart hur jag ska bete mig den här gången. Är otroligt nöjd med senaste veckornas träning, jag känner mig jättestark och snabb trots att jag har ökat träningsmängden och intensiteten, och jag återhämtar mig väldigt, väldigt bra. Jag känner mig inte så sliten som jag brukar göra rent fysiskt, men däremot börjar det kännas lite svårare att hitta motivationen, samtidigt som den är stark för att det går så bra just nu. Motstridiga känslor alltså.

Sammanfattningsvis kan sägas att träningen blir som vanligt den här veckan, med samma antal pass eftersom jag inte känner mig så farligt sliten, men med fokus på teknik, lägre vikter i gymmet, färre repetitioner, lugnare löpning med några kortare och försiktiga fartökningar. Den totala ansträngningen ska inte vara så stor. Och på lördag drar vi till Österrike för en veckas höghöjdsträning. Benträning. Batteriladdning. Korv-och-pommes-ätning. Spa-häng. Öl. Längdåkning.

Slutligen vill jag hylla två saker, utan inbördes ordning:
  • Tremånaderssatsningen. Jag känner mig tajt och jag mår BRA!
  • Jenny, som tänkte på mig och tipsade om kommande agilityslalomkurs på dtbk. Snällt!

måndag, februari 20, 2012

Noll knop

Idag på jobbet har jag...

...vahettere...
...ehuhm...
...joasså...
...baföatt...

...och skruvat ihop två fåtöljer.

söndag, februari 19, 2012

Långpass runt Brunnsviken

- 20,1 km, 2 timmar och 10 minuter.

- Märken på konstiga ställen på kroppen av kläderna.

- Gott humör och trevligt sällskap av Lindad.

- Ont i rumpan och baksidan av låren efter sista två mardrömsbackarna.

- Oväntat lättäten lunch (Minestronesoppa och surdegsbröd med färskost). Inget illamående.

- En liter vatten före träningen, en liten vatten under pågående löpning och so far en liter vatten efter.

- Fosterställning i biorummet. Nöjd!

lördag, februari 18, 2012

Kulturtubsevent på Dansens Hus

Vi såg Infundibulum med Compagnie Feria Musika. Från Belgien.

Jag ger föreställningen 0 tootsies och då är jag snäll. Det var en kille som jonglerade lite i mitten och han höjde betyget.

Resten av tiden klängde deltagarna på en vägg eller kastade kläder. Det var säkert svårare än det såg ut, men GUD så tråkigt att titta på. 75 minuters pina! En verklig besvikelse!

Efteråt åt vi på Esperanza på Drottninggatan. Över förväntan!

På hundklubben

Bra träning imorse! Åkte till Kista och gick promenad. Sedan tränade jag med Elsa på agilityplan. Först blev det slalomingångar i 90-graders vinkel. Det var typ en sån på tävlingen förra helgen och då missade vi. Efter några försök idag satt det varje gång. Fina Elsa!

Sen blev det några vändor med gungan och idag gick det bättre än på länge. Vi har inte kommit framåt alls under vintern så det var verkligen dags. Förr eller senare måste det hända.

Reka fick hänga med ner på lydnadsplan. Vi tränade först hoppet. Ettans hopp är inga problem och första vändan med tvåans hopp gick också bra. Andra vändan kunde hon inte "sitt" längre utan la sig hela tiden. Ibland alltså... Suck.

Försökte förlänga sträckorna i fotgåendet men då fick jag problem med att hon kom för långt fram. Kanske har jag slarvat med belöningens position. Vi har mycket att jobba på.

Avslutade med att leka med metallapporten och att hålla fast träapporten ordentligt.

Inte okej

Har just öppnat ett nytt paket maskindiskmedel, "Såklart" från Garant. Kan INTE rekommenderas.

Den lilla tabletten jag håller i min hand har fortfarande plast på sig. Det ser man inte för den sitter tajt som en kondom och är omöjlig att få av. Så kan vi inte ha det. Att starta diskmaskinen är jobbigt nog, utan inbrottssäkra tabletter. Tänk om, Garant!

fredag, februari 17, 2012

Före och efter

Grisen har varit på Upplands Motor i veckan och fått sig en omgång. Tror jag. Hoppas jag. Jag ser ingen skillnad nämligen. Men jag har Volvokort nu, då fick jag rabatt. 200 kr. Yay!

Före: körförbud.

Efter: godkänd och 11 236 kr mindre i plånkan.

torsdag, februari 16, 2012

Det var vackert


Men det hjälpte inte. Rundbanan på Edsviken var plogad efter snöfallet i tisdags men inte genvägen rakt över. Början, där det var plogat, gick förstås jättebra. Flickorna drog mig i lagom fart och allt var härligt. Sen kom snön. Och ilskan. Jag stapplade fram på mina skridskor genom djupsnön, arg som ett bi. Jag hatar snö! Och varför kunde de inte ploga rakt över också när de ändå höll på? Morr...

Det hade antagligen gått fortare att åka runt hela vägen än att kämpa i snön. Genvägar äro senvägar, låt detta bli en lärdom.

tisdag, februari 14, 2012

Appropå Aftonbladet

Är det inte lite taskigt att ta betalt för den här informationen?

Vad menas med ett drägligt liv?


Läste om Keith i Aftonskökan. Keith är fetast i hela världen och har 18 personer som tar hand om honom. Det jag fastnade på var den lite olyckliga formuleringen mitt i texten. Eller är det bara jag som gör en koppling som gör att det känns lite... olämpligt? Beroende på vad man tycker krävs för ett drägligt liv förstås:






Dessutom så funderar jag lite över Keiths dagsmeny. Han väger över 300 kg och jag tror man kan förutsätta att Keith själv inte går på Coop och handlar. Antingen handlar han över nätet eller så shoppar någon åt honom. Oavsett vilket så borde väl kanske de som "tar hand" om honom prova en annan meny? En ny apporach?

Jag tycker det är konstigt att människor kan hamna i det här situationen.

måndag, februari 13, 2012

Inte mycket på tapeten


Det har kommit önskemål från landets mittersta delar om en rapport kring Trattelurvens träning. Så där väldigt mycket träning att skryta med har vi dock inte. Jag har tränat lite apportering med vanlig apport och metallapport och fotgående där jag som vanligt kört fast igen. Jag börjar slarva, släpper på kriterierna och vågar aldrig gå vidare. Jag har en mental spärr mot fotgående!

Vad vi ägnar oss mycket åt just nu är vittringsapporteringen. Typiskt bra att träna på vintern, så hemma nosduttas det på post it-lappar så det står härliga till. Senast ackompanjerat av cd:n med fyrverkerier, skott och åska, fast det märker ju inte döva Reka, trots att jag själv knappt hör vad jag tänker.

Vidare försöker jag träna på platsliggning med hakan i backen, men där har jag samma problem som vid fotgåendet. Jag fastnar och kommer inte vidare, precis som när jag försökte lära Elsa det, så jag funderar på att ge upp. Det ser schysst ut när hunden ligger med hakan i backen, men det känns så meningslöst när vi inte kommer framåt.

En annan inomhusaktivitet  som vi också ägnar en del tid åt är fjärren. Skiftena stå-ligg är bra, hon fäller bakåt riktigt snyggt. Ligg-stå är sådär, hon tar gärna något lite steg med framtassen när hon reser sig. Ligg-sitt har jag övat in att hon ska skjuta ifrån och hoppa upp till sittande men där blir hon lite väl engagerad ibland och tar i så att rumpan lättar och hon hamnar snett. Känner också att jag måste börja förlänga avstånden i de skiften hon klarar bra. Och flytta belöningen från mig till skål bakom henne.

Det allra bästa är dock att träningen börjar kännas kul igen! Jag längtar efter tillfällen att träna och den känslan har jag verkligen saknat!

Premiärtur till jobbet

Idag blev det årspremiär över Edsvikens is till jobbet. Hoppade i julklappsgrillorna, swischade fram över den svarta isen (nåja) och var över på ett kick. Dörr till dörr, ca 30 minuter.

Härlig start på dagen!

söndag, februari 12, 2012

Lagagility och löpning

Lagtävling i agility på Lagga Ridskola i Knivsta idag. Var uppe före tuppen, hämtade lagkompis Annie med Stella och lånehunden Engla från lagkompisen Lena som inte kunde vara med idag.

Dagen flöt på riktigt bra. Första loppet, agilityklass, var vårt bästa. Disk förstås pga vippen, men ett bra lopp. Andra och tredje loppet, båda hoppklasser, gick helt okej men det blev disk även där. Är trots det nöjd över vår insats. Det kändes som svåra banor, men jag gillar när det är lite trixigt. Jag och Elsa klarar såna banor bättre än klass 1-banor, där det är långa raksträckor som vissa bruna hinner få upp alldeles för hög fart på.

Kom hem vid tretiden och förvånade mig själv med att direkt hoppa i löparkläderna och sticka ut på ett förkortat långpass. 12 km och 80 min fick jag ihop. En härlig eftermiddag med doft av vår i luften, men att springa på snömodden var som vanligt vidrigt.

Känns väldigt bra att vara i fas med träningen igen, trots att det inte blev som jag tänkt igår. Behövde verkligen den där vilodagen!

lördag, februari 11, 2012

Långpass inställt pga trötthet


Det blir inget långpass för mig idag. Det kan inte bli det.

Sov till halv tio, vilket i sig var spektakulärt. När jag gick upp kände jag mig fruktansvärt trött i kroppen. Så där trött att jag är på gränsen till att börja gråta vilken sekund som helst. Helt utmattad. Att först gå promenad med flickorna och sedan springa i två timmar är inte ett alternativ idag.

Jag har tränat rätt tufft den här veckan och jag hade behövt hålla mig till mitt normala schema med vilodag idag och långpass imorgon. Men eftersom jag och Elsa ska tävla lagagility i Knivsta imorgon så går inte det, och det vänder verkligen upp och ner på allt.

Antingen uteblir det här långpasset helt, eller så får jag försöka smita från jobbet tidigt, tidigt på måndag och springa långpasset innan det blir mörkt. Men då missar jag tisdagens löppass istället. Nåja, oavsett hur det blir så är det inte hela världen.

Idag blir det istället en lång, lugn myspromenad med flickorna, mycket te, mycket stillasittande och mycket mat. Så är jag snart pigg igen.

fredag, februari 10, 2012

Det verkar osannolikt

Idag har verkligen varit den längsta dagen.

Det verkar helt osannolikt att det var idag som jag avbröt morgonpromenaden halvvägs och tog tunnelbanan istället, eftersom jag underskattat kylan. Eller att det var idag jag inte kunde träna normalt för att jag hade sån träningsvärk.

Det verkar helt osannolikt att det var idag jag åt lunch på Lillis med Lindad och att det var idag jag målade element och dörrar på kontoret. Eller stämde av resor för nästa vecka.

Det känns lite mer sannolikt att det var idag jag och Malin såg MI:4 (6/10 tootsies, kanske 7), och att jag betalade totalt 345 kr för biljetten. Eller att det var idag jag körde hem Pedro och konstaterade att jag verkligen INTE vill sälja honom. Att det var idag jag skottade parkeringsplatsen.

Jag känner mig utmattad av allt som hänt sen jag steg upp imorse. När jag lagt ifrån mig mobilen kommer jag somna innan du hinner räkna till tio.

Godnatt!

Filippinerna blev Florida

Nu är det bokat och klart! Ursprungsplanen var att åka till Manila och Boracay i vår, men saker och ting ändrades och istället drar Jontan och jag västerut. Vi flyger till Miami, hyr en bil och tillbringar tio dagar i Florida. För en tjej med barnasinnet kvar och en förkärlek för vita stränder känns det som högsta vinsten.

Saker Sofia vill göra Over There:
  • Besöka Universal Studios
  • Se solnedgången i Key West
  • Promenera i Hollywood
  • Springa längs Miami South Beach
  • Besöka Fort Lauderdale
  • Förundras över Disney World
  • Överväldigas på Kennedy Space Center
  • Se alligatorer i Everglades
  • Åka på dagstur till Bahamas
  • Ligga på någon av västkustens stränder
    Det är okej att vara avundsjuk. Åh vad kul det ska bli!

    Disney World i Orlando
    Key West

    torsdag, februari 09, 2012

    Sanslöst korkad

    Under middagen ikväll berättade jag för JG om hur utomordentligt korkad jag var när jag skulle boka biobiljetter imorse. Sista punkten i föregående inlägg.

    Mitt under berättandet gick det upp för mig att jag inte till fullo anat vidden av min bristande talang. Helt väck i skallen! Hoppas jag inte försökte göra något viktigt på jobbet.

    Men det man inte har i huvudet får man ha i plånboken. MI:4 kommer bli min i särklass dyraste bioupplevelse hittills, eftersom jag kommer ha betalat min biljett tre gånger. Bra Sofia!

    Några reflektioner

    • Det är inte bra att ha sovrummet en trappa upp när man kört hårt med sina ben. Det var en spännande nerfart för trappan idag. Hej Träningsvärk!
    • Tankar om att köra genom en rondell åt fel håll bara för att komma förbi en bil som har trasig gaspedal slår mig då och då. Inte helt sällan faktiskt.
    • 30 kr för tre surdegsfrallor från Gateau känns spontant inte så mycket. Börjar man analysera och jämföra med vanliga mataffärer är det väldigt dyrt. Men SÅ värt det. Ingen mening att analysera alltså.
    • Försöker boka biobiljetter till imorgon men är oerhört talanglös. Allt går åt helvete, helt enkelt. Man tänker... "Hur svårt kan det vara?"

    onsdag, februari 08, 2012

    Tremånaderssatsning för livet?


    Tankar om att den här tremånaderssatsningen som jag gör nu skulle kunna vara för alltid börjar sätta sig i mitt huvud. En tanke som faktiskt känns ganska bra.

    Jag har inga egentliga förbud, mer än att jag inte får synda mer än två av sju dagar. Det gör att jag inte behöver ha dåligt samvete om det blir middag på stan någon kväll eller godis framför en film. Det är okej så länge det inte blir för ofta. På kylskåpet har jag en kalender där jag får sätta ett kryss över datumet om jag ätit bra och en ring om jag har unnat mig något extra.

    Det som är skrämmande är att det känns som om jag verkligen håller igen på onyttigheterna nu, trots att jag oftast utnyttjar 1-2 fridagar i veckan. Hur ofta blev det då inte förut???

    I övrigt är den största skillnaden att vi nu kör veckomatsedel och veckohandling. Det blir inte bara billigare utan också lättare att undvika snabbmat när man är hungrig och på väg hem, eftersom det finns mat hemma som måste lagas för att inte bli förstörd. När det lagas mat finns det alltid matlåda och vips så var man i hamn första halvan av nästa dag också.

    Försöker använda mindre tallrikar så att det inte ska få plats stora berg med mat och lägger upp portionen enligt tallriksmodellen. Försöker få till halva tallriken med grönsaker (riktiga grönsaker, inte bara sallad och gurka utan kål, morötter och liknande) av olika sort.

    Mellanmålen är viktiga och jag försöker att inte snåla in på dem eftersom jag tränar så mycket.

    Jag gör ju såna här små satsningar titt som tätt och det slutar alltid med att jag faller tillbaka i de gamla spåren, tills jag får en ny idé, ny motivation. Kanske blir det så den här gången också men just nu känns det inte omöjligt att fortsätta så här. Om jag orkar fortsätta veckohandla. Jag mår bra av maten och jag unnar mig fortfarande saker. Till exempel blir det ofta fruktsallad istället för bullar eller choklad när vi tittar på film.

    Katarina tipsade om dadelbollar som alternativ till godis tidigare och även om jag inte gjort egna än så gjorde det att jag fick upp ögonen för färdiggjorda bollar av samma princip. Köpte några gjorda av dadlar, russin, nötter och kakao, utan tillsatt socker eller honung, för att testa och det är perfekt när det hysteriska godissuget slår till. Ska prova göra egna också.

    Om det här håller för alltid eller inte får vi se. Viktigast just nu är att jag ger mig själv så bra förutsättningar jag kan inför de där förbenade marathonen som jag ska springa...

    tisdag, februari 07, 2012

    Morgonyoga och mindfulness

    Det var nästan skrattretande hur stel jag var imorse när jag försökte genomföra en kortare morgonyoga. Jag som trodde jag gjort framsteg när jag plötsligt kunde nå mina tår med raka ben i förra veckan. Det hade jag förvisso, men av detta märktes ingenting idag. Usch.

    Trots detta hade jag en ganska skön känsla när jag begav mig ut i skogen med flickorna. Jag vet inget som får mig så lugn, glad och harmonisk i själen som två små kolabjörnar som tumlar runt i snön bland snötyngda granar med varsitt leende på läpparna. Fina hundarna!

    måndag, februari 06, 2012

    Långpass 15 km

    Det blev ett tungt långpass med Lindad igår. Ursprungsplanen var samma varv runt Brunnsviken som förra söndagen, men med start och stopp i Mörby C, vilket gav 4 km kortare runda. Totalt 15 km.
    Istället skulle vi försöka oss på tre fartökningar á tre kilometer, med en kilometers lugnare tempo mellan, plus upp- och nervarvning.

    Eftersom det var så kallt, ungefär -10 grader, tänkte vi hålla det normala långpasstempot i ökningarna och sänka lite däremellan. Jag såg framför mig 6:25 min/km i ökningarna och 6:35 min/km resten av tiden. Det gick så där.

    Första kilometern gick för fort, sen gick det lite för långsamt, sen gick jag in i väggen och sen la vi ner fartökningarna. För mig handlade det sedan mest om att ta mig runt och att strida mot demonerna i huvudet. Kylan störde mig inte nämnvärt men den kan så klart ha påverkat ändå. Att jag inte fick min vila på lördagen som vanligt kan ha haft betydelse, liksom sockerchocken på Färna. Att jag dessutom kommit igång med träningen på gymmet kan förklara tyngre ben.

    Viktigast att komma ihåg är att jag i alla fall tog mig runt, och även om det inte var lätt så gjorde jag det. Snittpulsen var högre än förra veckan, trots att tempot var lägre, och jag försöker vara nöjd med insatsen.

    Efteråt var jag riktigt trött och efter att ha tvingat i mig lunch trots att ätandet fick mig att må illa så gick jag och la mig och sov i två timmar. Sen var jag lite piggare igen och MYCKET hungrigare.

    I morse hade jag dessutom inmätning igen efter första månaden av tremånaderssatsningen. Resultatet var -8 cm i midjan och -2 cm över baken. Tack grönsaker och 5/7-principen!

    söndag, februari 05, 2012

    Vackert i skogen

    Kallt men vackert. Elsa, som är mindre fluffig och mer frusen än Räkan, tyckte det var lite för många minusgrader ute idag för att det skulle vara kul.

    Jag är beredd att hålla med Elsa. Det blir därför ett lite kortare långpass för mig idag. Med lagom mycket kläder, vilket kan vara nog så svårt att få till.

    lördag, februari 04, 2012

    Fredagsmys på Färna Herrgård

    Jag var en ganska vinglig isprinsessa när jag premiäråkte julklappsskridskorna på Norrsjön i Färna idag. Ostadig men lycklig. Det var en fantastisk dag!

    Vi åkte dit igår, hängde i spa:et, åt middag och sov i sköna sängar.

    Idag blev det massor av god mat, skridskoåkning (trots att det var nästan -20 grader ute), lite längdskidåkning och mera häng i spa:et innan vi åkte hem vid 16-tiden.

    Februarilyx. Mer sånt, tack!

    fredag, februari 03, 2012

    TRX och rip trainer

    På träningen med PT-Tompa i onsdags fick jag äntligen prova på den nya "rip trainern" som, om jag förstått det rätt, kommer från de bakom TRX. Fick tre övningar i mina nya program - en ganska lätt och två som var förvånande jobbiga. Det förvånande borde kanske ha varit att det fanns en lätt övning.

    Idag skulle jag äntligen köra det nya programmet själv för första gången och vad hände då? Jo, jag glömde min rygga med skor, träningsprogram och vattenflaska hemma. Blev så trött.

    Tack vare snälla personalen ordnade det sig bra ändå. Fick låna ett par sunkiga skor från kvarglömtavdelningen och fick mitt träningsprogram utskrivet igen. Vatten stal jag från mammans vattenflaska. Med tanke på dessa omständigheter anser jag ändå att träningen blev hyfsat bra till slut.

    Körde del 1 av passen idag och det var mycket benträning i det. Uppenbar benträning och mindre uppenbar benträning, där man tränar något annat OCH benen. Men även om jag tränade bra så fanns det en hel del mer att hämta, men det kommer förhoppningsvis i takt med att jag lär mig de nya övningarna.

    Kul att vara tillbaka igen!

    Rip trainer - snart i var mans träningslåda?

    torsdag, februari 02, 2012

    Man ska kanske inte skratta...

    Men det är svårt att ta innehållet i följande inlägg från min far på allvar. Dramatiskt men väldigt, väldigt roligt. Man får anta att han är okej? Morfinhög, men okej.

    För att förstå hela innebörden bör man kanske ha läst  det här, det här, det här, det här, det här och det här först.

    Bild stulen från Görans funderingar

    onsdag, februari 01, 2012

    Tröstshopping

    Jag åkte till Täby C igår för att hämta upp mitt pass. Äntligen skulle jag vara redo att när som helst lämna landet. Men nej. Passexpeditionen stängde kl. 15 och det hade jag förstås inte koll på.

    Så istället blev det en repa in i centrum. På Stadium hittade jag en jäkligt snygg löparjacka från Nike. Försökte stå emot men jag började bli trött och hungrig och plötsligt stod jag i kassan med jackan, en matchande mössa och lite andra småsaker. Det är alltid lätt att köpa sig till träningsinspiration. Nästa löprunda kommer jag se ut som en eldslåga när jag bränner förbi. Längtar!

    Nike Vapor, Women's Running Jacket