tisdag, december 18, 2018

Tjongade till med ett oväntat rekord


Eftersom träningsgrupperna hade sitt sista träningstillfälle redan förra veckan så var det bara tre kurser för mig att hålla igår kväll. Och efter dem öppnade sig en fin möjlighet att dra igenom ett kort men effektivt pass på egen hand.

Valet föll på två varv av favoritserien:

200m benspark platta/fenor @4:00
4x100m fritt paddlar/fenor @1:40
8x25m fjäril fenor @0:40
100m löst fenor

+ insim och avbad

Alltid jobbigt, oavsett om jag tar det lugnt (dvs så lugnt det går med givna starttider) eller tar i.


Under mina 200 meter insim kände jag mig lite ynklig. Ramlade i trappan hemma i söndags och skrapade knät, vilket var bättre än att dö (kunde hänt), men ändå olyckligt.

Inför simpasset preppade jag med sprayplåster för att inte få bakterier i såret, och det gjorde SÅ INNI JÄVLA ONT att jag vrålade rakt ut av smärta. Varje gång jag böjde knäna i voltvändningarna sträckte det i såret. Men sen släppte det!


Det kan ha varit doping i plåstret för jag bensparkade rekordsnabbt. Brukar landa på 3:18-3:20 på mina 200 meter men igår tjongade jag till med 3:10 båda varven. Plötsligt dök det upp en sub 3-målbild. Välkommen! Träningen kanske inte går så dåligt för mig som jag tror just nu.

Ps. Har ändå beställt nya baddräkter. För säkerhets skull.

söndag, december 16, 2018

Full fräs & champagne!

En vanlig morgon i Spring Village med Theresia.

Veckans dåliga inställning fanns kvar igår morse när klockan ringde för Vårbyträning. Sov dåligt på natten och övervägde att låta bli simningen, men eftersom jag vet att det är bra för mig så fraktade jag mig dit. Det går liksom inte att hänga läpp i det där simgänget!

Att jag var extremt oentusiastisk fick medmänniskorna att inta en rakt motsatt inställning. Push, pepp och uppmuntrande ord haglade. High fives och heja heja! Till och med coachen brast ut i sporrande beröm. Jag vill faktiskt klaga! Det är jävligt svårt att bibehålla sin trötta, bittra attityd under såna omständigheter.

Reclaim Sofias initialer

Efter 20x50m insim och 16x75m tröskel med start 1:30 (oväntat stabilt simmade) så annonserade simfröken 4x50 meter full fart med tidtagning och valfri utrustning. Allt i baren utom Campari!!!

Jag valde Finis agilitypaddlar och fenor till heat 1, bara fenor till heat 2 och 4 samt mina vanliga paddlar och fenor på heat 3. VÄLDIGT nöjd med tiderna.

Hade Fredrik närmast mig i mitt heat och det blev en bra fight. Alltid ett nöje att ha honom i ögonvrån eftersom jag inte kan slacka en sekund. Måste kämpa hårt! Underbart! Ett optimalt scenario hade, baserat på tiderna ovan, varit Per på andra sidan om mig, då jävlar hade det blivit strid på kniven. Next time!!!

När jag åkte från träningspasset var jag varken trött, nedstämd, bitter eller less på simning längre.

Ps. Bilden är ett montage.

Och efter en supertrevlig kväll med champagne (avstod av säkerhetsskäl drinkarna) hos Mattias och Caroline var jag inte heller trött, nedstämd, bitter eller less på livet längre. Energiinjektion.

Typiskt härliga människor.

fredag, december 14, 2018

Åt helvete med simningen! Jävla skitsport.


Träningen har gått svindåligt för mig den här veckan. Jag försöker att tänka positivt, som i tisdags, och yadyada, men det har ändå varit röven. Inget har tamejfan hänt på fem år!!!!

I onsdags körde jag ett pass i Vasalund. Delade bana med en av mina snälla crawlkursare och en snubbe som hela tiden var i vägen, även om han fick en längds försprång och jag bara skulle simma 50 meter. Jag kunde inte hålla min starttid och jag har jättesvårt för såna små rubbningar när jag har en dålig dag. Veckan innan hände något liknande men det var ingen biggie för då mådde jag bättre.

Hämtade mig aldrig från den stökiga starten. Simmade sakta och omotiverat även när det blev mer utrymme i bassängen. Drunkningskänsla.


Lyckades masa mig till simhallen även idag med löfte om ytterligare ett kort och effektivt pass 4x(10x50m @1:00) men det genomfördes återigen med en lam jävla känsla. Kamelpung! PUNG!

Jag vet att det kommer vända, men jag är förbannat sur över att förra veckans förkylning sabbade så mycket. Innan den var jag verkligen på G! Nu måste jag liksom... starta om... IGEN! Jag gör fan inte annat. Helvetespiss. Skitsport. Dra åt helvete. Trött är jag också. Hejdå.

tisdag, december 11, 2018

Hur man hittar motivationen


Idag simmade jag inte med någon av de tre stjärnorna till höger på den här bilden. Inte en enda. Tråkigt.

Men jag simmade i alla fall. Inte helt sällan låter jag bli att träna för att jag inte orkar eller inte är motiverad nog för de distanser jag tycker att jag borde simma. Jättedumt. Allt är förstås bättre än inget.

Så när dagens pass med simpisarna blev inställt så bestämde jag mig, efter mycket om och men, att ett kort pass fick vara okej. 30 ganska kvalitativa minuter senare hade jag en helt fantastisk känsla av välbehag i kroppen.

Lesson learned. Motivation återfinns med blygsamma krav. Och nya baddräkter.

söndag, december 02, 2018

Min hjärna har töjt sig


En bra grej med att ha fredagsholabaloo med simpisarna är att ingen tycker man är dum i huvudet när man vill gå hem och sova vid 21-tiden, eftersom vi alla ska simma kl. 7 följande morgon.

En annan ännu bättre grej är att simpisbrudarna är de bästa, roligaste, härligaste och mest seriöst oseriösa medmänniskorna i världen. Går knappt att ha i möblerade rum!


Trots att det inte blev så sent så kändes det ovanligt märkligt att kliva upp i svinottan. Klockan ringde tidigare än på vardagar till och med och under morgonpromenaden med jyckestycket i mörkret hade jag snöblandat regn vinande i nyllet. Åkte mot Vårby redan innan klockan slagit halv sju.


Som vanligt bjöd Micke på en munter överraskning. Han har ingen som helst jävla känsla för vad som är rimligt och inte. Väldigt ofta tvingas min hjärna töjas oändligt långt för att jag ska kunna genomföra det han begär. Fatta hur givande det är! Jag blir sjukt mentalt starkt!


När jag har fått upplägget anpassar jag för att kunna genomföra på bästa sätt. Hur bestämmer jag innan jag drar igång. Uppgiften den här gången var 28x75m i tröskelfart med start 1:30. Simmade häften sammansatt och hälften med fenor.

Tappade lite på slutet av första halvan när jag blev trött. När jag fick på fenor gick det långsammast i början och fortare när jag fick lite längre vila mellan intervallerna.


Efter den knäppa huvudserien väntade ytterligare 1600 meter, men då kändes jag mig riktigt stark. Jag brukar vanligen känna mig ganska klar när jag tagit mig igenom en stor utmaning, men den här gången fanns krafter kvar.


Följaktligen är det ett framgångskoncept att byta ut fredagssimningen i Vilundabadet mot vinkväll med de här två, plus Theresia och Matilda.

onsdag, november 28, 2018

Testserie 2, försök 1


I förra veckan införde jag som du kanske vet begreppet testfredag. Det kändes som en bra idé att använda kommande fredagar till dedikerade simpass i form av olika testserier. Ända tills det blev lördag morgon och jag befann mig i bassängen i Vårby.

Tydligen var det för mycket begärt att be kroppen kräma ur sig hög fart två dagar i rad. Vill gärna vara lite på hugget på lördagspassen, så jag kände mig nödgad att utföra det införda begreppet testfredag.


Istället blev det testtisdag med Stina i Eriksdalsbadet igår. Efter 600 meter insim var vi redo för testserie 2:

8x50m @1:00, rikttid 45 sekunder
Mina tider: 45, 46, 46, 46, 46, 45, 45, 45

8x50m paddlar/dolme @1:00, rikttid 40-42 sekunder
Mina tider: 40, 40, 40, 41, 40, 41, 41, 40

8x50m fenor @1:00, rikttid 32 sekunder
Mina tider: 36, 36, 35, 36, 35, 36, 35, 35

På den sista omgången missade jag att det skulle vara paddlar också, så där hade jag svårt att matcha rikttiden. Osäkert om jag hade klarat det ändå.


Är ändå oerhört nöjd med den här serien. Hade kanske lite draghjälp av Stina det första varvet, men tycker det är bra siffror ändå. Jämnt och fint, bra ansträngningsnivå och bra mental inställning.

Fick med mig en superfin känsla från det här in i dagens pass som bestod av 2600 meter lätt distans. Det känns som att det börjar gå lite bra nu. Är väldigt glad för det.

fredag, november 23, 2018

Testserie 1, försök 1

Ett av de delmål jag haft i simningen sedan länge är att simma 10x100m på 1:30 (eller mindre).

När väldigt saknade simfröken Hasse slutade förra hösten fick jag sex olika testserier med mig att köra på egen hand. Man kan säga att testerierna kan ge en indikation på hur nära målet jag är.


I bassängen var jag som snabbast under våren 2016 men efter diskbråcket i nacken på hösten tappade jag stor del av den farten. Och sen dess har jag konstant stått med skit till knäna. Jag har inte ens velat ge mig på testserierna eftersom rikttiderna kändes alldeles för avlägsna.

Men idag införde jag ett nytt begrepp - testfredag! Varje fredag framöver ska jag ta mig an en av testserierna, vilket betyder att jag kommer genomföra samma test var sjunde vecka. Oavsett hur formen känns. Jag får ett bra pass samtidigt som jag lätt kan stämma av hur jag utvecklas.


Jag hade ett modigt och obekvämt insim idag med med 8x25m benspark och 8x25m enarmsfjäril/fjäril UTAN fenor. Och förstås testserie 1 med mina tider inom parentes:

4x100m @2:00, rikttid 1:30-1:32,5
Mina tider: 1:33, 1:34, 1:36, 1:36

4x75m @1:30, rikttid 1:07,5
Mina tider: 1:11, 1:12, 1:12, 1:12

4x50m @1:00, rikttid 45
Mina tider: 0:46, 0:48, 0:48, 0:48

4x25m @0:30, rikttid 20,5-21,5
Mina tider: 0:21, 0:23, 0:24, 0:23


Jag är jättenöjd med hur jag tog mig an utmaningen och jag tycker tiderna är helt okej. När någon annan tar tid brukar jag kunna dra av 2 sekunder på klockan och tiderna ovan är på Garmin.

Nästa gång vill jag lägga hundringarna på högst 1:35 och jag vill förstås peta ner övriga tider. Men det här var en bra start. Blir kul att se hur det ser ut om sju veckor.

torsdag, november 22, 2018

Träna med tanke, tävla med känsla


Igår var jag på föreläsning i Folkets Hus i Solna och lyssnade på Johan Plate. Det var Stockholmsidrotten och SISU som bjöd in och temat var inspiration och mental träning.

Jag har varit på en föreläsning med Johan tidigare, en av de bästa under alla mina akademiska år, och även om jag kanske inte lärde mig så mycket nytt igår så är han väldigt intressant att lyssna på. Otroligt kunnig inom idrott generellt och förstås en kung på mental träning. Han har coachat... alla.


Det första Johan nämnde var att den viktigaste mentala träningen är den fysiska. Man måste bli skicklig på sin idrott. Ibland behöver man göra upp med sin egen inre mentala bild av vad som är möjligt och inte möjligt att göra. Vi har ofta inre spärrar - "jag kan inte", "det går inte" som hindrar oss.

Såväl verkliga som tänkta upplevelser skapar grund för kommande prestationer. Hjärnan har svårt att skilja på vad som verkligen har hänt och inte, så genom att visualisera den framgång man vill nå kan man öppna upp vägen dit.

Johan pratade också om vikten av positiv förstärkning. Motgång kan noteras men ska inte värderas. Lyft istället det som var bra (finns alltid något) och förstärk det ytterligare. Positiva tankar kan dessutom göra att du lever längre. 7,8 år faktiskt, enligt en amerikansk studie.

Erkänn aldrig att du kan misslyckas förrän du har gjort det.


Det är många faktorer som ska klaffa för att man ska nå en topprestation. Och det finns ännu fler definitioner av vad som är en topprestation. Det kan bara du själv avgöra.

Johan föreslog att man ska sätta upp ett till tre mål inför varje tillfälle där man vill prestera:
  • Resultatmål - placering i jämförelse med andra
  • Prestationsmål - göra MITT bästa lopp, kanske slå personligt rekord
  • Känslomål - uppnå en viss känsla under eller efter loppet

Träna med tanke - tävla med känsla!

Jag blev glad av citatet ovan när jag såg det, eftersom det satte ord på hur jag själv gör. De senaste åren har jag bara försökt fokusera på känsla när jag simmat lopp, för att få bukt med min prestationsångest. Och det har funkat så himla bra. Istället för att sikta på en snabb tid har jag fokuserat på att simma med hög ansträngning. Det gör mig mer avspänd och tar hänsyn till dagsformen. Hittills har det blivit PB varje gång.

Föreläsningens tre timmar gick fort. Som underhållning betraktat var det en riktigt bra kväll. Värd!

onsdag, november 21, 2018

PT-pass i Vårby


Jag simmade ett PT-pass för Micke i Vårby igår. Ville ha en liten avstämning, input och inspiration.

Hade en jävla skitmorgon innan träningen. Och huvudvärk från helvetet. Trots att jag sett fram emot passet hade jag helst legat kvar hemma på värmemadrassen i fosterställning.

Med dessa förutsättningar var min inledande briljans ganska oväntad. Jag skulle simma 6x100m, och varje hundring skulle gå 3-4 sekunder snabbare än den innan. Vilan var lång, start 3:00.


Som vanligt i såna här sammanhang gick det fortare i början än planerat, men jag höll hela vägen. 1:28,1 på en hundring är det bästa jag har gjort i modern tid. Är jävligt stolt över min serie. Både bra tider och fin känsla. Boost för självförtroendet.

Resten av passet bestod av fjärilssim. Kickar och tajming, med och utan fenor. Har träningsvärk i både rumpa och mage idag, men fick med mig massa bra tips. Micke är en pärla.

Målsättningar:

  • Uthålligare benspark
  • Lägre puls i tröskelfart
  • Stabilare bål i fjärilskicken
  • Bättre tajmning på andra fjärilskicken

lördag, november 17, 2018

En vanlig lördag i Vårby


Vaknade redan strax efter kl. 4 imorse och längtade till Vårby och chansen att sysselsätta mig med något. En kall, smutsig bassäng lockar sällan, men idag var ett undantag. Och jag såg fram emot att få se mina vänners glada nunor.


Inledningen på dagens pass tilltalade mig inte. Ogillade uppvärmningen eftersom bensparken förstörde mitt flyt och att växla rygg/mage gör ofta att jag mår illa. Det blir inte alltid så, men idag var det extremt. Hade svårt att få tempo och rytm på 25:orna men slutade ganska starkt i tröskelsereien.


Jag simmade vare sig bra eller dåligt idag. Försökte vara närvarande men är inte säker på att jag lyckades helt. Genomförde iallafall träningen och ibland är det mer än tillräckligt.


Fikat efteråt klarade jag desto bättre. Som ett proffs, med proffs. Den enda som inte syns bland stjärnorna på bilden är Reka, men hon var också med och lämnade stora tussar med hår på Finefoods idag.

torsdag, november 15, 2018

Fjärilskaraktär


Jag hade ett epic moment som simfröken i måndags. Bästa Simgruppen (tm) hade fjärilssim på schemat och jag är så inni jävla imponerad av dem!

Simning av fjärilskaraktär är verkligen svårt. Det krävs koordination, styrka, tajming och gud vet vad mer. Allt i baren utom Campari.

Skojar inte när jag säger att gänget ovan ejsade träningen! Så snygg simning med fina rörelser och tydliga barskallar. Som kaka på tårtan simmade ALLA ovan 100 meter medley. En gång är ingen gång och två gånger är en vana. Alla gjorde det två gånger. Prova själv om du inte förstår storheten i det.


Tidigare på dagen simmade även jag ett pass med fokus på styrka och fjäril. (Bilden ovan är inte från den träningen utan från Mallorca.) Huvudserien var följande:

5x(200m paddlar/dolme + 8x25m fjäril med fenor @0:40)

Härligt och väldigt jobbigt. Just i måndags var det lite för utmanande för mig så jag fick simma varannan frisim på 25:orna de tre sista varven.

Nästa gång klarar jag fler. I mitt huvud var tanken på 1000m fjäril med starttid fortfarande en smula orimlig. Jag behöver fortsätta tänja mina mentala gränser och sudda bort förutfattade meningar.

söndag, november 11, 2018

Årets pappa 2018

De senaste åren har juryn märkt en nedgång i antalet deltagare i Årets Pappa. Färre har klarat de svåra antagningskraven och en hel del pappor står inte pall för det mediala trycket kring tävlingen.

Men en yngre, starkare generation är på frammarsch, och de kommande åren spår juryn att konkurrensen kommer stiga till hittills oanade nivåer. Det kan också bli förändringar i tävlingens utformning, då önskemål inkommit om att dela in de tävlande i age-groups.

Juryn vill slutligen ge hedersomnämnande till Roger Ström (nybliven pappa) och Johannes Sundlo (småbarnspappa) för mycket fina insatser under året som gått. Men det kan förstås bara finnas en vinnare. Juryns motivering:

"För att han inte bryr sig om hur gammal han är, för att inga utmaningar är för små eller stora och för att han ständigt utvecklas i sin roll som pappa och som människa. För att han kör-bara-kör, för att han aldrig ger upp och för att han struntar i att försöka vara perfekt eller felfri. Den bästa förebilden är den som visar att man duger som man är och en vinnare inte alltid nödvändigtvis kommer först."

Årets Pappa 2018: Göran Demnert



Läs om alla Årets Pappa-tävlingar här. Har du någonsin sett en så här imponerande segersvit?

2006: Pappa Göran
2007: Pappa Göran
2008: Pappa Göran
2009: Pappa Göran
2010: Pappa Göran
2011: Pappa Göran
2012: Pappa Göran
2013: Pappa Göran
2014: Pappa Göran
2015: Pappa Göran
2016: Pappa Göran
2017: Pappa Göran

lördag, november 10, 2018

Tidsjämförelser & träning ger färdighet


Vilken bra simvecka jag har haft! I början av veckan kände jag mig trött och hade ont/träningsvärk i kroppen. Tror det var chocken av yogautmaningen som visade sig.

Det brukar ta ungefär en vecka för mitt fysiska jag att anpassa mig till en ökad eller annorlunda träningsbelastning, och det stämde även den här gången.


Igår simmade jag ett väldigt bra pass i Sollentuna simhall. Det bestod av 200-ingar och jag tog mig an dem på ett föredömligt sätt.

De första fyra, sammansatta, använde jag för att simma mig in i serien (3:27). Nästa tre, med paddlar/dolme/snodd hade jag bra tryck (3:00). Under följande två tvåhundringar med fenor sköt pulsen iväg och jag hade svårt att hitta ett jämnt tempo (2:47/2:42). Den sista med paddlar/fenor tryckte jag på med allt jag hade kvar och slutade på vad som kan vara rekord (2:32).

Kände mig otroligt nöjd (och var helt slut) efter passet.


Var ändå taggad på morgonpasset i Vårby. När jag på vägen dit kom på att Stina och Theresia skulle simma idag blev jag ännu mer peppad och glad! Simpisar for the win!

Trots det tuffa passet igår inledde jag dagens utmanande fartserie 5x(50m hårt @1:00 + 100m också hårt @2:30) superbra! Eftersom det var en ganska lång serie siktade jag på att simma strax över tröskelfart istället för maxfart.

Det glada var att hundringarna gick på 1:33 utan att jag tog i allt jag hade - att jämföra med i början av terminen då jag simmade två hundringar det snabbaste jag kunde (med längre vila) på 1:36 och 1:42.

Utveckling! Belöning för hårt jobb. Tack!

torsdag, november 08, 2018

14-dagars yogautmaning


Jag försöker komma igång med yogan igen. Har helt saknat feeling och det har inte blivit någon yoga överhuvudtaget sedan innan sommaren.

Det har funnits en ständigt närvarande inre stress i mig som gjort tanken på en stund på mattan helt omöjlig. Ja, jag vet. Det är precis därför jag borde yoga. För att reducera spänningen och hitta harmoni. Men stressen och känslan av att vara tjock, svag och stel blev ett för stort hinder.

För en vecka sedan tog jag plötsligt tag i det. Plupp igång ba!


Har återigen satt tänderna i Fiji McAlpines 14-day yoga challenge på DoYogaWithMe.com. Jag har gjort den här många gånger och när jag varit i olika typer av yogaform.

En av de första gångerna var precis som den här - jag svettas floder och tycker passen är så jobbiga att jag vill springa ut i trädgården och skrika. Andra gånger har jag knappt blivit varm och fascinerats över hur jag har kunnat tycka det varit så jobbigt tidigare.

Snart är jag i alla fall halvvägs igenom och längtar efter känslan av att bli yogastark igen.

onsdag, november 07, 2018

Simlinjeassistentutbildning


Jag är utbildad! Nu kan jag presentera mig som Simlinjeassistent! Kanske inte en jätteimponerande titel, men ändå!!

Simlinjen är Svenska simförbundets utbildningstrappa som består av åtta olika steg baserade på ålder och utvecklingsnivå. Efter den här utbildningen är det meningen att jag ska kunna jobba som assisterande tränare i alla fem simidrotter - simning, konstsim, vattenpolo, simhopp och öppet vatten. Högst tveksam till sanningshalten i det...


Innan veckan hos simförbundet var jag hos First Aid Sweden och friskade upp mina kunskaper i HLR och första hjälpen. Så himla nyttigt och viktigt! Jag har gått tre-fyra såna här kurser men jag lär mig något nytt varje gång.


En del av Simlinjeassistentutbildningen bestod av livräddning och jag fick för första gången göra ett livräddningsprov på tid. Provet bestod av att kasta i en livboj, simma 25m med bojen, dyka ner och hämta en docka från botten, lägga en halvt medvetslös kamrat i en livboj och bogsera hen 25m. Maxtiden var 3 minuter och jag klarade det på strax över halva tiden. Efteråt var jag orimligt exalterad över min bedrift, även fast jag var en av de långsammaste i gruppen.


Kursen gick över fyra heldagar och varje dag började med teori och avslutades med ett par timmars praktik i Eriksdalsbadet. Utom sista dagen då vi enbart hade teori. Under kursen fick vi två skriftliga prov av fniss-karaktär. Alla utom jag och en kille till var superengagerade ungdomar i åldern 15-22 år med massor av erfarenhet och kunskap. Det var väldigt inspirerande.



Vi gick igenom de olika simidrotterna, simningens ABC, mekanik, medicin, vattnets påverkan på kroppen, barns utveckling, planering, tränarskap, organisation, kommunikation och landträning. Och självklart de fyra simsätten i både teori och praktik. Även om utbildningen var med fokus på barn är det mesta applicerbart även på vuxna.


Mitt mål är att arbeta mig uppåt och lära mig mer. Det är ju så otroligt roligt att utvecklas och det gynnar förstås även min egen simning. Jag vill för tillfället fortsätta arbeta med vuxna, men den här utbildningen fick mig att tänka att jag kanske även skulle vilja testa att träna ungdomar i framtiden.

måndag, oktober 22, 2018

Sofias höstsimester 2018


Att kunna åka till Mallorca för att simträna en eller ett par gånger om året är en fin jävla lyx. Något jag unnar mig i utbyte mot sena kvällars och tidiga morgnars simcoachande. Jag har lärt mig att jag måste vårda min egen träning och motivation för att orka ge till andra. Inget orimligt i det.


Jag älskar bassängen på Viva Blue i Alcudia. Älskar, älskar, älskar! Älskar solkatterna i vattnet, älskar de majestätiska tallarna på ena kortsidan, älskar den lätta saltsmaken av vattnet. Även när det regnar är den helt fantastisk.


Eftersom träningen har gått lite segt i början på hösten och passen har varit hyfsat korta så var jag ganska modest i min utformning av träningspassen. Jag planerade bara in ett simpass om dagen, och hälften av dem var på bara ungefär 2500 meter.


Ett pass om dagen och kortare distanser gav utrymme att köra några lite tuffare serier.  Det jobbigaste var nog den dagen uppvärmningen bestod av 4x(3x50m fart 1-3 + 2x25m teknik) i alla fyra simsätt. 50 meter fjäril i tröskelfart är inte att leka med. Jag är blown away bara av att jag kunde! Och jag var helt jävla slut efteråt.


Ett av de lite längre passen bestod av fyra varv av min favoritserie. 3600m i riktigt hög intensitet. De två sista varven körde jag med längre starttid, men vet inom mig att jag hade klarat alla fyra varv om jag bestämt mig för det.


Jag hade en vilodag under resan, då mamma och jag åkte på bilutflykt. Detta kompenserades med två pass dagen efter. Hade verkligen inte lust att simma det där andra passet på eftermiddagen, men när jag väl kom i vattnet var det så jävla härligt.


Utöver åtta simpass körde jag tre styrke- och rörlighetspass. Två i gymmet och ett på takterrassen. Jag hoppas att den typen av träning ska ge mig den där extra farten i vattnet som jag saknar.


Totalt simmade jag ihop 26700 meter under simestern och det är jag nöjd med. Ett snitt på drygt 3,3 per dag. Det blev precis den simboost jag hoppats på. Det gick bättre och bättre, jag kände mig starkare och starkare. Att komma igång efter ett långt uppehåll är kämpigt, men nu är jag på rätt spår igen. Så skönt!


De minst jobbiga passen under veckan var de jag körde i bubbelpoolen på taket om kvällarna. Med ett glas billig Cava och jetstrålar i ryggen. Det är viktigt med balans i träningen helt enkelt.