Fysisk aktivitet, vikt och sånt

I början på januari satte jag, vilket du förstås kommer ihåg, upp lite riktlinjer för mig själv. Ett så kallat kortsiktigt mål, i första hand fram tills jag drar till Maldiverna i mars.

Efter några dagar bloggade jag om att det kändes som om jag hållit på i en evighet. Well, nu har det gått en månad vilket är mer likt en evighet än vad några dagar är. Det är alltså på sin plats med en uppföljning av några av målsättningarna.

Mål: äta mera vegetariskt
Det finstilta: fisk och skaldjur är vegetariskt
Resultat: jag äter lax och halloumiburgare. Kanske någon rätt med räkor. Köttlördag när det passar sig och salamismörgås på Gateau när jag glömmer min nya livsstil. Nästan vegetarian.

Mål: äta sundare och inte precis hela tiden
Resultat: jag äter vad jag vill, när jag vill och hur mycket jag vill på lördagar. Alla andra dagar äter jag frukost, lunch, mellanmål och middag. Jag har koll på kalorier in.

De två målen ovan har haft en klar inverkan på vikten. Kurvan är några dagar gammal men jag har gått ner lite mer än 5 kg i vikt sedan jag startade. Det har varit lättare än någonsin. Jag är inte hungrig. Tror en framgångsfaktor är att jag bara äter det jag gillar och blir mätt av. Känner mig nöjd efter varje måltid.

Minus 5 kg på en månad

Mål: röra på mig minst 2h varje dag
Det finstilta: det räcker att göra det 6 av 7 dagar
Resultat: kan ses i bilden nedan. Jag startade den 7 januari och har alltså klarat det mer än väl. Jag färglägger bara 2h/dag även om jag rör mig mer och promenader är alltid utfyllnad. Oftast går jag mer.

Rörelse nästan varje dag

Mål: lufsa, gågga eller jogga 2 ggr per vecka
Resultat: det blev ingen jogg den söndag som inföll på min vilovecka, men i övrigt har det gått bra och jag känner att det ger resultat. Foten gör inte ont alls.

Att ha den här lilla bruna Superstjärnan som sällskap underlättar både vardagsmotionen och träningen. När hon är hos M&D har jag nästan alltid svårt att komma upp i 10.000 steg.

Slutsats: det här är ett väldigt lyckat projekt. Jag tvingar mig upp ur soffan, jag äter bra mat och som bonus yogar jag i princip varje dag, allt från 15-60 minuter. Senaste dagarna har jag haft en svacka och då kör jag bara en kort, lätt morgonyoga så att det ändå blir av.

Ur led är tiden

Jag tror inte på tiden. Jag tror inte att en sekund alltid är en sekund eller att en dag alltid är en dag enligt det sätt vi måste se det. Jag tror att tiden och upplevelsen av den varierar. Den senaste veckan har till exempel i verkligheten varit 3-4 veckor. It's complicated.

Det är därför jag har kommit in i mina nya rutiner så bra. För att jag har gjort det i fyra veckor på en vecka. Fattar du?

Jag äter väldigt mycket mer vegetariskt, jag rör mig två timmar om dagen minst 6 av 7 dagar och jag försöker yoga varje dag. Springa två gånger i veckan. Jag är inte särskilt hungrig och jag mår fysiskt mycket bättre när jag inte matar mig med skräp. Har ju känt efter i nästan en månad!

Eftersom jag tycker om raka linjer, regler, restriktioner, planering och färg så loggar jag min rörelse på en liten färgkarta som gör mig glad.

Träningen består av simning. Med kompisar. Utan kompisar. Fart. Distans. Whatever. Färgglada baddräkter och fokus på att vattnet får mig att känna mig toppen, oavsett vilket tillstånd jag är i när jag hoppar i.

Jag har kommit in i yogaträningen igen. Gör en 30-dagarsutmaning på doyogawithme.com. Nästan alla pass hittills har varit provocerande lugna. Fokus andning och eventuellt sträcka lite i någon stackars muskel. Men det har varit mysigt, det har hjälpt mig att få in rutinerna. Och jag har börjat längta efter nästa pass.

Störst av allt är kanske att jag springer igen. Det går jättesakta och det är jättejättejättejobbigt, men jag springer. Och foten gör inte ont. När det blir uppförsbacke tar det stopp. Jag försöker jogga upp långsamt medan benen protesterar, lungorna protesterar och hela kroppen skriker. Det är så svårt och så jobbigt! Backar jag lätt tassat upp för tidigare ter sig som stora, branta berg nu.

Men jag springer. Jag springer! Typ.

Kanske blir det aldrig mer någon tävling som inkluderar löpning. Kanske är jag nöjd med att det är mysigt att jogga i skogen med Reka. Vi får se. Jag vill i alla fall aldrig mer hamna i samma mentala fälla kring träning och tävling som jag gjorde innan kroppen sa stopp.

Det går bra nu

Det har gått tre dagar sedan min plan för uppsträckning sattes i verket och det går lysande! Framför allt känns det som om jag har varit igång med den i flera veckor. Inte tre yttepytte, ynka, larviga dagar.

Jag har ätit vego två av tre dagar och jag har rört mig minst 2h om dagen tre av tre dagar. Med rörelse menas allt från yoga/meditation och lugn promenad till löpning och simning. Det känns bra, jag mår bra!

Jag joggade 30 min sammanhängade i söndags och 20 min idag. Foten gör inte ont men den usla löpformen värker fruktansvärt. Samtidigt är det lite härligt och en enorm frihetskänsla att kunna kubba i skogen igen.

Jag har yogat tre dagar i rad och ämnar försöka få det till åtminstone 30 dagar i rad. Börjar så smått komma in i det och längtar lite till yogamattan.

Igår simmade jag ett hemsnickrat pass med delar stulna från Human Ambition. Långt och lite tråkigt, men jag tuggade mig igenom 4100m med bra spirit men förhållandevis usel känsla.

Jag försöker korrigera saker i min teknik - jämnare benspark, mindre balanskick, hög armbåge och tidigare catch - och det får simningen att kännas krystad och obekväm. Även om jag inte gör exakt rätt i mina ändringar än (eller så gör jag det, ingen vet) så betyder det känslomässiga skavet att jag i alla fall inte simmar som jag brukar.

Detta om detta. Slut på meddelandet.

En liten plan

Foto: @englundvillfarelser

Jag har en plan. En liten.

Under julen har jag visserligen simmat rätt mycket, men jag har också ätit sinnessjuka mängder choklad, bullar, pommes och bea. Blivit tjock. Märks på byxor, i spegeln och på vågen.

Så nu är det uppsträckning. I solemnly declare, padam padam, att jag ska skärpa mig nu.

Mitt kortsiktiga mål:

• äta mera vegetariskt
• äta sundare och inte precis hela tiden
• röra på mig minst 2h varje dag
• lufsa, gågga eller jogga 2 ggr per vecka
• rensa ut saker jag inte använder
• komma till skott med det jag drömmer om
• älska, skratta och njuta av livet som om det inte finns någon morgondag

Det där sista var pretto, jag vet, men jag önskar att det kunde bli så. Att skriva ner det kan vara ett steg i rätt riktning. Och med det sagt är det dags att rulla upp ärmarna och omedelbums börja ta tag i dessa omöjligheter. Nån som hänger på?

Från vissen till awesome

Jag kände mig lite vissen igår. Slokörad och uppgiven. En del av mig hoppades att Simfröken inte skulle hinna skicka över nya träningspass åt mig i tid, och att jag därmed skulle slippa simma. En annan del av mig ringde istället upp och bad honom skynda sig. Typiskt.

Körde ett pass på 2300 meter och det var ren misär. Usel känsla. Försöker tänka att det beror på att jag knappt simmat i bassäng på en vecka, då brukar första passet vara lite skakigt.

Så bikinin jag tröstshoppade förra veckan, och som dök upp i brevlådan igår, blev verkligen en tröst. Den var jättefin. Är jättefin. Min första simbikini. Så många år har jag sett mig i spegeln och sett en tjockis som aldrig någonsin ens skulle komma på tanken att ha en simbikini. Tills nu, fukk jä!

Jag är stolt över mig själv och min fantastiska kropp! Jag ser något starkt och vackert.

Jo, för kroppen är rätt amazing. I största allmänhet. Igår var åttonde dagen av min 14-days yoga challenge som jag gör på doyogawithme.com. 45 rätt svettiga minuter.

När instruktionen var att krypa in under ena benet och sedan lyfta på foten och rotera runt och under sig själv på nåt sjukt jävla omöjligt vis så gav jag upp. Ingen idé.

Men så ändrade jag mig. Det största misslyckandet vore att inte ens försöka. Och swopp sa det.

Alltså, hur coolt?! Jag vet inte riktigt hur posen ska se ut egentligen, men att komma så långt som på bilden känns som en av mina största yogarelaterade bedrifter. Så jävla grymt!

En bild som tar tid att förändra

Jag vill typ ligga med mig själv när jag ser bilden ovan. Är det okej eller? Har svårt att fatta att det är jag som är så där sjukt snygg och smidig.

När jag tittar på Biggest Loser på TV4 så ser jag mig själv i deltagarna. Tjock, trött, otränad och med dålig självkänsla. Jag tvivlar på att någon kan förstå hur jag kan känna så, baserat på min nuvarande träningsmängd och fysiska status. Jag har aldrig varit så överviktig som tjockisarna i BL, men jag har varit ganska tung, rund och framför allt väldigt otränad.

Även om det var länge sedan jag var så inaktiv så är det den bilden jag har av mig själv, och jag måste ofta korrigera mitt tankemönster och tänka nutid. Nu är jag en person som kan springa jävligt långt och ganska snabbt. Jag är extremt uthållig. Jag kan simma, klättra, paddla, cykla, hoppa och skutta. Jag är smidig och jag är stark.

Jag längtar till dagen den insikten kommer naturligt och inte påtvingat. Undrar hur lång tid som behövs... jag har ju för helvete hållit på så här i tio år nu. Ändå lever det där gamla kvar.

Den här veckan är det vila och återhämtning som gäller, för att bygga upp energin inför kommande veckors träningsläger på Mallorca. Det betyder mycket yoga och minimalt med övrig träning fram till lördag, då jag och Lindad ska köra rogainingtävlingen Ulvjakten. Roganing betyder att vi ska springa och ta så många utspridda kontroller som möjligt på tre timmar. En form av orientering alltså. Sjukt kul. Därefter väntar solsken, löpning, simning och poolhäng på Mallis.

Längtar!

Alpentherme och yogaframsteg med bröstchock

Tänka sig, det blev ingen skidåkning idag heller. Istället blev det en avkopplande och grymt härlig dag på Alpentherme, byns spaanläggning.

Efter att jag fått en inledande massage av Wolfgang, en medelålders man med ishockeyfrisyr och stora glasögon (helt sjukt klyschig) som strök musklerna snarare än knådade dem, så somnade jag och pappan i varsin solstol. När vi vaknade var det dags för lunch. Trevligt!

Sen badade vi runt i de olika bassängerna. Simtränade hela 2x25 meter, varav 25 på rygg (med bevisat dåligt vattenläge), gjorde flytövningar och lattjade i familjepoolen.

Försökte oss även på ett besök i Sauna world, men blev utslängda pga badkläder i bastun. Enligt webbsidan var det optional, men i verkligheten inte. Kände ändå att det var lite för många Österrikiska gubbpungar som spretade på området, så det var inte särskilt obekvämt att gå tillbaka till relax world och testa en ny pool istället.

Efter lite mer än fem timmar lämnade vi spat och satte oss i solen på torget istället. Jag åt en strawberry pancake, synnerligen god, och drack veckans.... tionde...? elfte...? heisse choco mit sahne.

Följde upp med trettio minuter yoga på hotellrummet och klarade en ny cool pose för första gången! Så jävla stolt! Tidigare har jag varit för baktung. Jag vet att det är svårt att fokusera på något annat än min urringning på bilden, men försök. Det råkade bli bröstchock och det är trist om det tar uppmärksamheten från hur badass jag faktiskt är.

Älskar för övrigt Fiji McAlpines Yummy 30 på doyogawithme.com. Rekommenderar verkligen!

Prinsesshelg

Whoa, vilken helg.

Egentligen började lyxlivet redan i fredags, med den härliga simningen i Vilunda, lunch med Boobsy och en intressant temamiddag med Theresia och Karin.

Lördagen inleddes med frukost på Gateau och fransförlängning hos Marie innan jag och mina BFF's drog till Högbo Brukshotell för fikabuffé, spa med ansiktsbehandling (omg!), champagne, tjejsnack och en fyrarätters middag som hotade att spränga magsäcken.

På söndagen tog jag och Malin en mysig morgonjogg längs MTB-spåret Maja innan frukost, och när vi hade ätit blev det en tupplur på maten. Det är bland det bästa jag vet, att äta frukost och sen få gå och somna om en stund till! SÅ lyxigt!

Avslutade vistelsen med en promenad runt i Högbo Bruk och innan vi skiljdes åt här hemma så lyckades vi klämma i oss lite lunch. Det tog ända till halv fyra att bli hungrig efter frukosten...

Vilken helg! Again!!! Älskar att känna mig som en prinsessa.

Simning, löpintervaller och hallucinationer

Jag tog en paus från jobbet igår och drog till Sollentuna Simhall (hej simhallen!) för att simma ett distanspass på 3000 meter. Gott om plats i bassängen.

Fy satan vad roligt det var. Fick feeling i början och trots att det (som vanligt nu efter sommaren) kändes jäkligt trögt och gick provocerande långsamt att simma utan min superhjältevåtdräkt så bara älskade jag att vara i bassängen! Älskade att voltvända. Älskade att fundera på olika bitar av tekniken. Älskade att vattnet var turkosblått. Älskade kaklet. Linjerna på botten. Allt. Det var så härligt!

Att springa intervaller imorse var inte alls lika härligt. Det har inte blivit så mycket av den varan under sommaren och det tar ett tag att komma in i att gilla att det är svinjobbigt. 6x2 minuter med 2 minuter joggvila blev det för mig. Reka körde minst arton gånger så många och peppade mig hela tiden när hon tyckte det gick för långsamt. Bästa intervallkompisen!

Förresten kan jag meddela att jag mår väldigt bra igen. Det har gått ungefär två veckor sedan jag la om min kost och slutade trycka i mig ohemula mängder fika och choklad, och jag mår så bra. Alltså, SÅ JÄVLA BRA! Kan knappt beskriva hur mycket jag trivs i min kropp just nu, hur fräsch och lätt den känns. Att jag fortfarande hallucinerar och ser cupcakes och kanelbullar dansa framför ögonen när blodsockret sjunker är ett hanterbart problem, så länge jag kan fokusera på den fina känslan i kroppen.

Det nya inom spa och skönhet

Jag har egentligen inget att säga. 

Kutade en sväng idag också. Lite längre än igår, och genom skogen. Var nära att lämna Garmin hemma för att inte råka tjuvkika på tempot, men den kom med i sista stund ändå. Bara för att. Men jag tittade inte på vare sig tid eller sträcka utan sprang bara som jag hade lust.

Anledningen till att jag ens hade lust in the first place var att jag, efter en blygsam morgonpromenad med Los Trattos, satt blickstilla och jobbade hela dagen, och fikade ohemula mängder tillbehör till mitt te. Yes, gödningskuren fortsätter. Tur att det redan är augusti och att livet snart återgår i rutiner, regelbunden träning och mellanmål som inte i huvudsak består av socker och smör.

Hundsaliv är förresten det nya inom spa och skönhet har jag hört, och efter löpturen fick jag en gedigen behandling av min bruna lilla terapeut. Så om du tycker att min hud strålar lite extra så vet du varför.