Jag tog en paus från jobbet igår och drog till Sollentuna Simhall (hej simhallen!) för att simma ett distanspass på 3000 meter. Gott om plats i bassängen.
Fy satan vad roligt det var. Fick feeling i början och trots att det (som vanligt nu efter sommaren) kändes jäkligt trögt och gick provocerande långsamt att simma utan min superhjältevåtdräkt så bara älskade jag att vara i bassängen! Älskade att voltvända. Älskade att fundera på olika bitar av tekniken. Älskade att vattnet var turkosblått. Älskade kaklet. Linjerna på botten. Allt. Det var så härligt!
Att springa intervaller imorse var inte alls lika härligt. Det har inte blivit så mycket av den varan under sommaren och det tar ett tag att komma in i att gilla att det är svinjobbigt. 6x2 minuter med 2 minuter joggvila blev det för mig. Reka körde minst arton gånger så många och peppade mig hela tiden när hon tyckte det gick för långsamt. Bästa intervallkompisen!
Förresten kan jag meddela att jag mår väldigt bra igen. Det har gått ungefär två veckor sedan jag la om min kost och slutade trycka i mig ohemula mängder fika och choklad, och jag mår så bra. Alltså, SÅ JÄVLA BRA! Kan knappt beskriva hur mycket jag trivs i min kropp just nu, hur fräsch och lätt den känns. Att jag fortfarande hallucinerar och ser cupcakes och kanelbullar dansa framför ögonen när blodsockret sjunker är ett hanterbart problem, så länge jag kan fokusera på den fina känslan i kroppen.
1 kommentar:
Så himla härlig bild på dig och Rekisen! :)
Kan berätta att jag också körde något slags ofrivilligt intervall pass ikväll. För att hinna med färjan var jag tvungen att sprinta så att hjärtat höll på att hoppa ur bröstet på mig. Asjobbigt, men sååå härligt efteråt! Visserligen bara en intervall, men en jävligt jobbig sådan. Maxpuls i typ 10 minuter, hej mjölksyra!!
PS: Jag missade färjan ändå...
Skicka en kommentar