Jag tog med mig Trattefnatt och sprang det grönvita spåret i Enebyberg efter jobbet igår.
Ha. Ha. Ha.
Mina ben var ett skämt. De verkade ha checkat ut helt. Det var galet! Jag fick gå i till och med de minsta backarna som knappt var backar! Det var som om om jag gjort något riktigt jobbigt dagarna innan, typ sprungit ett marathon, inte bara lubbat 2.5 km med magkramp. Pfft.
Reka däremot, hon höll familjens fana högt! Fullt ös, off track, dödsintervaller? Yes.
Idag betade jag av ett distanspass i bassängen på 3450 meter. Känslomässigt var det en exakt replika av mitt förra pass. Läs inlägget från igår.
Livet på repeat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar