torsdag, maj 23, 2019

Öppet vattenkurser i Ösbysjön



Hurra!!! Äntligen är öppet vattenkurserna igång i Ösbysjön och vilken jävla start vi fick!!! Varmt i luften och strålande sol. Temperaturen i vattnet hade stigit från 15 grader i söndags till helt galna 20 grader igår.


Jag kommer att hålla två kurser på onsdagskvällarna de närmsta fem veckorna. En teknikgrupp för de som behöver friska upp kunskaperna eller inte har simmat i öppet vatten förut (kl. 18-19) och en träningsgrupp för de som har vana av öppet vattensimning och har koll på grunderna (kl. 19-20).



Igår var inte bara en underbar kväll, det var också helt fantastiska deltagare. Nivån var generellt hög, men framför allt var det glada, härliga människor som bjöd på sig själva.

Jag tycker att det är en av de viktigaste sakerna när jag håller kurs. Jag älskar när gruppdynamiken är bra och deltagarna är entusiastiska och pushar, lyfter och utmanar varandra. Det ska vara roligt att träna med andra!



Efteråt bjöd jag på fika, bland annat kakor som var exakta kopior av Ösbysjön. Men det såg du förstås utan att jag behövde säga det? Och lite andra godsaker också förstås.

Känns fantastiskt att vi ska få göra det här fem onsdagar till. Vill du vara med? Det går att boka enstaka pass. Det gör du genom att klicka här.

söndag, maj 19, 2019

Öppet vattenpremiär!


Hemma igen, det betyder simträning med Human Ambition. Var härligt att få träffa alla fina simpisar igen, men bassängen i Vårby har av förklarliga skäl svårt att mäta sig med den på Mallorca.

Passet var precis vad jag behövde. Fokus på fart. Nu ska jag bli snabb!


Idag var det även dags för premiär i öppet vatten. Ösbysjön. Regnet hängde i luften och jag kan inte säga att jag var så där värst jättesugen på att hoppa i.


Temperaturen låg på 15 grader så jag drog på mig en långärmad neoprentröja under våtdräkten, samt neoprenpannband under badmössan. Det var lite kallt om ansiktet och händerna först, men inte så farligt. Det räckte med ett par minuter, sen var det all good.


Jontan och Reka var med som strandvakter medan jag simmade fram och tillbaka över sjön. Ösbysjön är inte så äventyrlig att simma i, men eftersom jag har öppet vattenkurser där nästa vecka ville jag kolla läget. För kursverksamhet är den nämligen alldeles utmärkt.


Det var faktiskt superhärligt att simma utomhus igen. Jag hade roligt! Det blev inte mer än 500 meter men sommaren är lång. Och det var faktiskt inte kallt alls på slutet.

torsdag, maj 16, 2019

Sofias vårsimester, del 4


Nej, jag kunde inte åka hem. Jag behövde inte åka hem. Jag behövde vara kvar några dagar till. Så jag bokade om. Jag fick ett bra pris på hotellet och köpte en ny flygbiljett. Så blev det med det. Jättebra.


Det var som att jag höll andan hela fredagsmorgonen. Som om jag förväntade mig att någon skulle komma och tvinga mig hem. Slappnade av igen någon gång under förmiddagens simpass.


Hade tänkt ha vilodag på lördagen men hur det nu kom sig så bokade jag in en timme ändå. Och plötsligt hade den timmen blivit två. Jag hade ingen brådska med något, jag bara simmade. Förlängde passet bit för bit. Efter 5000m fick jag slita mig, fast jag egentligen inte ville. Dricksvattnet var slut och det var ändå vilodag.

På eftermiddagen hyrde jag cykel och tog mig in till Alcudia för att heja på tappra deltagare i Ironman 70.3 Mallorca. Stannade några timmar men längtade mest "hem".


Jag har läst ut fem böcker under resan, lyssnat mycket på musik, drömt mig bort. Simesterlivet är det bästa livet. Simma, vila, läsa, titta på himlen, lära mig spanska ord och äta. Och simma lite till. Yo soy nadadora.

Som jag nämnde tidigare så flyter dagarna ihop. Det alla dagar hade gemensamt var att tiden gick alldeles för snabbt.


El lunes fue aburrido. Jag var trött och känslosam, men hade i alla fall ett riktigt bra simpass där jag som omväxling var väldigt fokuserad. 6000m i tolv olika block flöt på som en dans. Kände mig otrolig stark. Och så har det varit hela tiden. Det är som att passen inte biter på mig.


Under min tre veckor långa simester har jag simmat drygt 90.000 meter. Störst fokus har legat på distans förstås, men jag har kämpat mig igenom en del tuffa serier också. Vet inte exakt hur jag ska förvalta det här inför Vansbrosimningen, men jag tror att det börjar bli läge att lägga in mer fart nu.


Det har på många sätt varit en omtumlande resa till Mallis. Och den har varit så nyttig för mig. Hade jag kunnat hade jag varit kvar lite till, bara för att befästa känslan av välmående. Estoy bien! Jag är livrädd för att ännu en gång glömma bort hur det känns att vara riktigt lycklig.

Risken att komma hem och direkt slira ner i gamla hjulspår är överhängande. Jag vill inte det. Verkligen inte. Det går inte.


Oavsett allt. Om 4 månader, 20 dagar och ungefär 13 timmar är jag tillbaka igen. Happy Place.

fredag, maj 10, 2019

Sofias vårsimester, del 3


Jag måste erkänna att simesterns tredje del är lite mer av ett blur än de två andra. Dagarna flyter ihop mer än förut, och jag har knappt en aning om vilken veckodag det är.

Planen för de återstående dagarna var 3,5 timmar simning varannan dag (två pass) och 2 timmar varannan dag (ett pass).


Simningen har gått hur bra som helst. Jag känner mig så gott som opåverkad av att ha simmat nästan 8000m ena dagen och 5000m andra. Totalt 27600m.

Jag skriver så gott som, för följande har hänt:

1) Solen är jätteljus och jag borde ha tagit mörkare simglajjor med mig. Ont.
2) Jag har haft jättesvårt att äta.


Punkt två är ju en typiskt tråkig sak när man är på sin allra första all inclusive, men framför allt är det dåligt för träningen. Jag har fått i mig lite mat åt gången, men förmodligen inte i närheten av vad jag borde. Men enstaka måltider har det känts okej.


Ur hotellets synvinkel är jag förstås en lysande kund. Dricker ingen alkohol, äter lite, har inte tagit någon glass, kaka eller mellis. Som vildast var jag när jag beställde in två tapasrätter, nachos med gucca och kycklingvingar. Och så har jag druckit en del bubbelvatten och cola till maten.


Ett par gånger har jag träffat Marika för debriefing och promenad. Det har varit trevligt! Annars har jag mest hållit mig på hotellet, strosat på stranden och jobbat på min spanska. Den är så gott som felfri nu.

Dos manzanas rojas. Una camiseta naranja. Mis ojos son azules. Necesito crema de solar. Hoy es nublades.

Jag mår jättebra. Verkligen jättebra! Därför blir det en del 4 av simestern också.

lördag, maj 04, 2019

Sofias vårsimester, del 2



Simesterns andra del har jag tillbringat i Alcudia, på Hotel Zafiro Tropic, tillsammans med Pål, Marika och Team Snabbare på Tri Mallorca. Precis som jag anade innan blev den senaste veckan helt annorlunda mot den första.


Den första skillnaden var att hotellet dumpat nyckelkorten och ersatt dem med ett slags dumt blippband som man skulle ha på armen 24-7. Jag, som nu sitter med ett motsvarande, snajdit All Inclusive-band istället (gah!), vägrade. Vill inte ha prylar på mig när jag solar. Hur de ska gå kommande dagar är för mig en gåta.

Den andra skillnaden var att det hela veckan har vinglat runt två asplakata damer i övre medelåldern på hotellet. Berusningsgraden helt oberoende av tid på dygnet. Halsade vin i hissen och sånt. Ganska tragiskt och sorgligt.



Det bästa med simesterns andra del var att jag fick hänga jättemycket med världens bästa och roligaste Marika. Både hon och Pål McCartney får mig att bli jättemycket Hakuna Matata och det är SÅ bra för mig. Jag har haft det fantastiskt jäkla underbart. Tack, puss, love u both!

Utöver det har hotellet varit fullt av andra triathlonkompisar och en pappa, och det har varit otroligt härligt att få umgås med alla dem igen. Fint folk!



Har fortsatt att gå mina 10000 steg om dagen, men nu nästan uteslutande med sällsis av Markisen. Långa strandpromenader, glittrande turkost hav och massa bra insikter av snacket under dessa promisar.

Jag har också coachat ett par simpass och hållit i ett yoga pass.


Jag har yogat själv och jag har varit på gymmet och kört min rehab. Det är kanske världens tristaste gym men jag kunde göra de flesta av mina övningar ändå så då spelar det ingen roll.


Även om vädret varit lite växlande har jag hunnit ligga åtminstone några timmar vid poolen. Här kom nästa stora skillnad mot Viva Blue. På Zafiro Tropic var barn tillåtna vid relaxpoolen fram till 30/4 men eftersom barnpoolen ligger vägg i vägg med relaxpoolen så blev skillnaden den 1/5 ändå minimal.

Dessutom var barnen okej, värre var deras rökande föräldrar...


Fick till tre simpass också, vilket var precis vad jag planerat. Det första gick fruktansvärt uruselt, det andra något bättre och det sista riktigt bra. Har alltid simmat långsamt i den publica piscinan (det betyder simhall på ett annat språk), men det kom jag inte på förrän jag brutit ihop under första passet.


Sista passet, medleyteknik, var helt utan titt på klockan. Glömde den till och med på hotellet. Men jag simmade fan 4x25m fjäril utan fenor. Som en chef. Hur grymt är inte det!? Var sjukt nöjd efteråt.



Idag var sista dagen och då vandrade vi i bergen. Det var en jättejättefin tur, ca 2 mil, med strålande väder och sällskap. Älskar bergen, älskar havet och älskar kombinationen av dem ännu mer. Var rädd att få ont i ryggen av den långa promenaden men kände mig oerhört stark i kroppen hela tiden.


Fick skjuts av Marika tillbaka till Viva Blue på eftermiddagen. Det kändes både vemodigt och skönt att komma hit. Ibland har trilägret känts lite intensivt, åtminstone när jag umgåtts i större grupper. Här är det lugnare.


Fick återigen ett jättefint rum - en lägenhet trots att jag bokat dubbelrum - av snälla och väldigt trevliga receptions-Sofia. Det är inte en jättedålig sak att tillbringa mycket tid på samma hotell. Dessutom känns det lite som att komma hem.

Imorgon börjar simesterns tredje del. Varannan dag 3,5 timmar och varannan dag 2 timmar simning. Minst tre besök på gymmet. Hurra vad roligt!!!