Simningen i Zell am See

Teamie Johannes stod på land och filmade när jag simmade förra helgen, och så har han klippt ihop den här sviiinsnygga filmen.

Spana efter två vita mössor. Den vänstra, med tillhörande arm och lila detaljer på våtdräkten, är jag. Den högra är fötterna jag följde.

Mästerskapsguld igen!

För drygt en vecka sedan stod jag på startlinjen på SM i 44 meter medley. De årliga StockholmsBussmästerskapen hölls detta sportlov i Bad Gastein på Hotell Elisabethpark.

Ytterst få hade lyckats kvala till tävlingen i år, sannolikt pga den ökade svårighetsgraden. Vanligen går mästerskapet på 28 meter, men i år hölls det i en förlängd pool. Alltså, poolen förlängdes inte för evenemanget, den var 11 meter hela tiden, men tävlingen flyttades dit. Vi fick alltså simma 4x11 meter istället för sedvanliga 4x7 meter. En distansskillnad som inte ska underskattas.

Varför tävlingen flyttades är en lång historia. Längre än poolen.

Hur som helst så gick det rätt bra för mig, vilket du säkert lyckats lista ut redan genom att läsa rubriken. Den säger allt. Och det rubriken inte säger ser du i filmen nedan.



Ps. Pappa vann herrklassen. Läs om det här.

Pss. Drar till Maldiverna nu. Adios!

Skriv inget i historieböckerna

Nähäpp, jag orkade tydligen inte vara bra både igår och idag. Men det är okej. Livet sliter oerhört på mig just nu och det är orimligt att jag ska orka allt.

När jag såg att morgonpasset bestod av fyra stationer förstod jag direkt att jag skulle fuska. Det finns förstås riktlinjer på varje station, men med så lösa boliner blir jag omotiverad och slö.



Roligast var det att öva starter. Jag hade en jättebra känsla i några av dem och en lite mindre bra känsla i några. Tyvärr hände en olycka där en av simpisarna slog huvudet hårt i botten under ett av dyken. Blodvite uppstod och han fick åka till sjukhus för att sy. Jag blev väldigt illa berörd och förlorade den lilla yttepytte gnutta motivation jag hade.

Körde en station till efter det, men bara 3x100, och sen fick jag nog. Så jag gick helt enkelt upp. Struntade i bensparken.

Och så var det med det passet.

Kent, kräks och kaos

Jag var på Kents avskedsturné igår. Näst sista konserten ever och nu efteråt önskar jag att jag hade kunnat vara med även ikväll, på den allra sista. Det var så mäktigt!

Älskar stora bildskärmar, strålkastare, ljusshower, enorma högtalare och ett publikhav som dansar i takt. Älskar Kent. Önskar att jag vore Kent! Eller Jocke Berg. Egokicken när en fullsatt Tele2 Arena nästan sprängs av jubel måste vara hyfsat svårslagen.

Det är sorgligt att de lägger av, men jag kan ändå hålla med om att det är dags. De är så gamla nu för tiden! Gubbrockare, det är inte lika gulligt som när de var egensinniga unga popsnören som sa "Tack som fan".

Jag har lyssnat oerhört mycket på Kent. Alltså jätte, jättemycket. Den senaste veckan, som varit så fullständigt nattsvart, har en del av låtarna fått ny innebörd. Det var inte helt utan ansträngning jag klarade av att hålla ihop och sitta kvar på min plats under vissa av dem igår.

- insert bild på hink med kräks och en svettig Sofia på badrumsgolvet med handduk om täcke -

Kanske är det på grund av senaste veckans helvete som mitt immunförsvar för första gången på länge sviker mig. Har precis hämtat mig från förkylningen och i natt vaknade jag, efter att ha legat och frusit en lång stund, med enorma magsmärtor. Kort därpå kräktes jag ut gårdagens middagsburgare, innan jag somnade på badrumsgolvet i en timme.

Sedan var allting över, men jag insåg ju att det inte var läge att åka och simma tre timmar senare. Jag har inte varit i vattnet sen i söndags och jag har sett fram emot dagens Vårbypass så mycket! Schiiit!

Ett foto i timmen-fredag

EFIT står för ett foto i timmen och går ut på just det - att man publicerar ett foto varje timme. Det är rätt kul, så det har jag gjort på Instagram idag.

08:15 - Rise and shine! Sovmorgon idag.

09:15 - Hmm... jobba lite eller kolla Netflix istället?

10:18 - Simtajm! Vilken färg är jag idag?

11:35 - Iiiihhh! Så himla bra simpass. Klädd i svart och silver.

12:34 - Att hänga upp blöta simprylar är det TRÅKIGASTE som finns.

13:30 - Regnig promenad med jyckestycket

14:25 - "Jag vill att det ska synas att jag har kompisar."

15:30 - Fortfarande lunch, fortfarande vänner.

16:21 - Handlar sånt som ser nyttigt ut men har tankarna helt på vilken B&J-smak jag ska välja.

17:45 - Yoga för styrka, rörlighet och inre balans. Namaste!




18:45 - Fick blommor av min manly man.

19:20 - Köttfredag och ett glas rött, men bara ett litet. Simträning imorgon kl. 7.

20:25 - Parkerad i biorummet framför Start Trek.

21:55 - I Star Trek kämpar våra hjältar fortfarande för att rädda... världen? rymden?

22:45 - Tack för idag. Godnatt!

Vilodag och hyllning av mig själv

Jag är i en väldigt bra period just nu. Jag älskar min kropp. Den är stark, uthållig och smidig. Och jag är så glad att jag känner så här.

Senast jag kände mig så vältränad var typ 2005, och jag minns att jag då inte gav mig själv den cred jag förtjänade. Det var först senare, när jag tappat en del av formen, som jag insåg hur bra den hade varit. Jag tänker inte göra samma misstag nu. Vill våga vara stolt över mig själv. Fuck Jante.

De senaste veckorna har jag yogat mycket. Varje pass, varje framsteg och varje ny utmaning får mig att vilja mer. Älskar mjukheten och följsamheten som den typen av träning ger.

Idag har dock varit en välbehövlig vilodag. Ish. Jag räknar inte de få minuterna jag simmade vid Långholmen med Mattias. Det må ha varit ett kort plask, men tillräckligt långt för att jag skulle få ow-feeling mot slutet. Shit vad najs det är att simma med våtdräkt. Våtdräkt och vän. Bra koncept.

Nyslipad japansk kniv

Jag var allt lite spänd och nervös inför dagens träning med Hasse i Vilundabadet. Jag har lyckats bygga upp en svit på ungefär fyrtio tusen miljarder PT-pass där jag har simmat sjukt mycket bättre än jag vågat hoppas, och det gör att jag nu har börjat känna en viss press inför passen. Vill ju inte bryta sviten.

Men det gjorde jag inte. Nepp, idag var jag återigen vass som en nyslipad japansk kniv.

Uppvärmningen på tio minuter skedde under eget ansvar medan dagens testserie var utannonserad sedan länge: 4x100 start 2:15, 4x50 start 1:30 och 4x25 start 1:00.

Jag kan inte minnas att jag, utom vid något enstaka tillfälle, lyckats simma mig till riktigt bra tider i Vilundabadet förut. Det finns andra skäl till att jag gillar den bassängen. Men Hasse påstod att den var erkänt snabb, och jag tänkte att det i så fall var dags för poolen att bekänna färg. Jag flyttade helt enkelt ansvaret för min prestation till vattnet. Kanske borde göra det oftare?

4x100: 1.34.0, 1.34.5, 1.33.0, 1.34.0
4x50: 40.0, 40.5, 41, 40.5
4x25: 17.23, 17.18, 17.59, 17.52

Jävligt bra tider, eller hur! Sjukt vad det har gått framåt för mig på senaste tiden. Så fantastiskt roligt!

Det finns säkert flera anledningar till det, men jag vill tro att det är upplägget vi kört under våren med långsiktig planering och veckocykler som främst ligger bakom. Passar mig, mitt korta attention span och mina förutfattade meningar utmärkt. Varje träningspass är en ny chans, ett oskrivet blad. Inget att jämföra med.

Avslutade dagens pass med att träna startdyk. Från riktiga startpallar, inte småklumparna i Vasalund.

Jag dök, Hasse filmade, jag förmedlade hur det kändes och sedan tittade vi på filmen och Hasse berättade vad som var bra och vad som kunde förbättras. Samtidigt försökte jag mappa det jag hörde och såg mot känslan jag hade när jag dök. Väldigt bra sak att göra.

Det är mycket som är krångligt och frustrerande med startdyk, men jag fick några bra tips att jobba vidare med, och jag tyckte att jag fick till ett par starter med lite mer power än tidigare.

När Simfröken avslutade passet belönades jag med kvarsittning och 20 extra dyk.

Så fort Hasse lämnat lokalen hoppade det dock in en vikarie i form av en man som simmade på banan bredvid. I all vänlighet gav han mig sina bästa tips, kollade hur det såg ut under vattnet och kom med flertalet rekommendationer. Simmare är verkligen ett hyggligt släkte. Så hjälpsamma!

Några av dyken blev bra och något enstaka kändes rent av fantastiskt. Ganska många blev dock mindre bra, vilket syntes på rodnaden på bröst/mage och lår när jag var klar. Men det går ändå framåt, det gäller att komma ihåg det. För bara ett år sedan fick jag psykbryt av enbart tanken på att hoppa i vattnet med huvudet först.


"Bra skjuts och höjd."


"Bra ring."


"Benplask."

SM GULD!!!!

Jag gjorde det igen! Jag fukking gjorde det igen! I stenhård konkurrens tog jag för andra året i rad hem segern i damklassen på SM - StockholmsBussmästerskapen - i 28 meter medley på internationellt vatten. Vinnartiden blev 27:79. Jag är så grym!

Uppladdningen var inte perfekt. Jag råkade under förmiddagen missbruka ett förtroende som tagit 25 år att bygga upp (vilket du kan läsa om här) på grund av att jag överåkte skidor. I skitväder. Knasigt.

Trots det kände jag att jag steppade upp ordentligt i finalen, och det var tur det för Lim flåsade mig i nacken och slutade på fina 29:32. Malin, som gjorde debut i större mästerskap, simmade elegant hem en bronsmedalj på tiden 44:82.

Men inte nog med att jag vann damklassen! Jag vann hela meetinget! Var snabbast av alla herrar, damer, juniorer och minion-juniorer och blev Stormästare 2016! Räknar med att erbjudanden om sponsoravtal och liknande nu kommer hagla över mig.

I herrklassen vann Roger Ström - min dröm - på tiden 28:82. Silvret gick till Ola, 35:55, bronset till Hertz, 36:67 och fjärdeplatsen till Direktör Demnert, 40:66.

Damjunior vanns av Tuva, 44:92 och herrjunior av Albin, 39:67. I minion-juniorklassen vann Max på världsrekordtid!

Jag vill tacka alla mina medtävlande för en god match, min man och min pappa som har stöttat mig under hela tävlingsveckan och mina simpisar i träningsgruppen i Vasalundshallen (med extra tack till Maria och Theresia för bra träningskvällar och Henke som ger oss utrymme). Slutligen ett stort tack till simfröken Hasse som med fingertoppskänsla boostat min form inför detta viktiga mästerskap.

Splittider under loppet:
Fjäril: 6:57
Rygg: 8:00
Bröst: 7:52
Frisim: 5:80

Inför SM i 28m medley

Så här såg det ut i finalen på SM, Stockholmsbuss-Mästerskapen, i 28 meter medley för damer förra året. Tyvärr hade tävlingsledningen sparat in på kostnader i det inhyrda kamerateamet, varför inte hela den spännande finalen rymdes på inspelningsenheten. Det som visas är ett hopklipp från kval- och finaltävlingarna.

Med knappt tre veckor kvar till årets mästerskap är intresset större än någonsin. I damklassen kommer vi att få se Lim, undertecknad samt debutanten Blindmyran att göra upp om segern.

I herrklassen är de tävlande ännu fler. Direktör Demnert, Roger Ström - min dröm, Ola Bandola och fjärilsproffset Hertz förväntas stå på startlinjen.

SM i 28m medley är en mycket prestigefylld tävling och trots att motståndet är tufft tänker jag inte nöja mig med något mindre än en pallplats i år!

Tävlingen sker med "start nerifrån" vilket är tur, eftersom mina startdyk forfarande lämnar mycket att önska. Jag behöver hjälp med hur jag ska gå tillväga för att utvecklas. Är trött på att bara ramla rakt ner från startpallen. Jag vill starta med power!

Som avslutning på passet igår försökte jag mig på just detta, vilket resulterade i fem rejäla lårplask. Aj. Jag vet inte vad jag håller på med. Sa jag att jag behöver hjälp? HJÄLP!

Min utveckling, visuellt

Jag älskar att jämföra tider och se min utveckling i bassängen. Det motiverar mig och driver mig att fortsätta. Men att se precis hur mycket som snyggats till är nästan ännu bättre.

Här är en film som på knappt 90 sekunder visar hur min teknik i bassängen förbättrats under de tre år jag har simmat. Det första klippet är från maj 2013, när jag tränat ungefär 6 månader, och det sista från december 2015. De däremellan är från 2013, 2014 och 2015.

Bäst av allt kanske är att det fortfarande finns SÅ mycket att jobba på. Det blir aldrig tråkigt.