Min bror och jag

Trots varje steg jag tog, i fotspåren efter min bror,
aldrig lika stor.

Min bror och jag, vi har kramats av samma mamma.
Min bror och jag, har gått från vått till torrt och lärt
oss skilja katt från hund.
Min bror och jag.

Det är så skönt

Jag tränade igår igen. Det är verkligen helt underbart! Jag får flashbacks till hur det var när jag höll igång som mest med löpningen och jag saknar det verkligen! Problemet är att det inte är så roligt att springa nu när allt bara är långsamt och jobbigt, men jag kommer ju aldrig bli snabbare om jag inte tränar. Jag måste försöka kämpa!

Ny skärm

Jag har fått en ny, större skärm på jobbet. Hela tillvaron blev lite luftigare och det känns bra. Idag var jag dock inte lika produktiv som igår, men jag tror inte det är skärmens fel.

Så nu tänkte jag gå hem istället.

En helg värdig en kelpie

I helgen blev det lite bättre drag än i veckan för lilla fis-Lisa. Långa promenader och lydnadskursande i flera timmar gjorde henne i alla fall lite trött. Och idag har hon battlat med en katt och förlorat.

Själv har jag slagits med mitt arbete och vunnit! Idag kom dessutom lön för mödan. Ihaaa!

Biibapabodaboo

Idag är jag på jobbet igen, efter två dagars hemmavarande för sjukdom. Det är tråkigt att vara sjuk och Brun-Berta går helt bananas när jag inte orkar aktivera henne. Är fortfarande snörvlig men känner mig i alla fall inte febrig. Pengapungen är så tom att det ekar, och jag vill ha god och tröstande middag med efterföljande Ben&Jerry.

Vänligen skicka ett bidrag.

Genmutation ökar risken för lungcancer

Läste ett inlägg med ovanstående rubrik i Illustrerad vetenskap:

"Hälften av alla människor av europeisk stam har en mutation som inte bara främjar suget efter att röka. Den gör det samtidigt svårare att sluta röka och ökar dessutom risken att drabbas av lungcancer dramatiskt.













Mutationen finns i en gen som kodar för en del av den receptor i hjärnan som stimuleras av nikotin. Rökare med en kopia av mutationen löper 30% risk att drabbas av lungcancer. Har man två kopior - en från modern och en från fadern - ökar risken med 80%, samtidigt som röksuget stimuleras.

Kunskapen om mutationen kan kanske användas för att utveckla ny medicin, som angriper de proteiner som receptorerna byggs upp av"

Är inte det sjukt? Och coolt? Vad händer med en människa som har mutationen men som står emot suget att röka? Förändras mutationen på sikt i en släkt där man inte röker under flera generationer? Hur många procent av t ex Sveriges rökare har den här? Hur många av icke-rökarna har den. Och varför drabbar den just européer?

Frågorna är många...

Varför?

Det är aldrig någon som tar mig på allvar när jag är sjuk. Jag får alltid dåligt samvete när jag går hem från jobbet (alternativt inte går dit alls) för det känns inte som att jag är "tillräckligt" sjuk. Ibland försöker jag hålla god min trots att jag mår bäver, men det är aldrig en bra idé. Friskförklaring direkt!

Kan jag inte bara få vara sjuk?
Kan ni inte bara tycka synd om mig?

Jonas har köpt en lampknapp. En dyr sån. Det är tur att vi inte har gemensam ekonomi för då hade jag fått en allergisk reaktion. Men nya knappen är ju helt klart snyggare än den gamla i alla fall. Tur att Jontes smak inte bara är exklusiv, utan bra också.

Gissa vilken knapp som är ny?
Många hundra VS. gratis?

Svetten lackar!

Att börja jobba igen är ingen barnlek. Jesus.

Motorcykelbrud

Idag har jag åkt motorcykel med Bikergull. Var lite (?!) nervös innan men ändå sugen på att prova. Fick låna utrustning av Fredde och med den på kände jag mig som värsta bodybuildern. Var tvungen att gå sidledes genom dörrarna. Typ.

Väl iväg var det inte alls läskigt!! Det var tvärtom riktigt roligt och jag satt och log för mig själv. Farten var inget problem, det enda som var lite obehagligt var svängarna eftersom det kändes som att hjulen skulle tappa greppet. Fast det blev också bättre efter ett tag. Hela konceptet påminde lite om att rida riktigt fort. Sweet.

Utställning i Nyköping

Min trotsiga lilla bruntuss hade fetvadd i öronen imorse när vi skulle åka på utställning i Nyköping, vilket gjorde att det blev riktigt stressigt dit. Väl där visade det sig att vi hade god tid på oss. Spektaklet började precis när vi kom in på området, och Elsa startade som nummer 8.

Hon skötte sig ganska bra, men ville fortfarande inte att ha något som helst med domaren att göra.

Det blev ytterligare ett 2:a pris med kritiken:
Nice in type but she needs time to get more bone and substance. Very good headshape. Skull a bit round and needs time to get stronger muscle. Good earset. Nice eye. Excellent front and rear. Good length in body. Good coattexture. She is not so happy when you touch her. Very good mover.

Så nu ger jag upp det här för ett tag och låter henne växa till sig. Så får vi se hur det går i vår istället. Skam den som ger upp!

F*ck film2home

Försökte ladda ner film igår via film2home. Det är ju ett bra sätt att se på film när man är på landet och tv-utbudet som vanligt suger.

Men det funkade inte. Min uppkoppling var för långsam och detta valde film2home att kontrollera efter att jag installerat och uppdaterat 14 olika program. Jag ska aldrig använda deras tjänst igen.

Nu är ju all publicitet bra publicitet så här fick de ändå en gratisreklam. Fan.

Semesterns sista dagar...

Är tillbaka på landet igen. Skönt!

Kort och koncist - Aj

Jag gjorde come back på gymmet igår efter en alldeles för lång frånvaro. Misstänkte att min kropp skulle ha synpunkter på träningen i efterhand, så jag tog det väldigt lugnt och försiktigt. Bara två repetitioner.

Men idag är det aj ändå. Väldigt stelt.

Vad som var mest fascinerande var att jag inte alls var så svag som jag trodde. Jag hade förvisso 20 kg mindre vikt i utfallen, men i övrigt var det inte så pjåkigt. Det kändes faktiskt inte som att jag haft en så lång semester från gymmet som jag faktiskt haft.

I alla fall inte om man bortser från att träningslapparna bytt färg från grön till orange och att Friedrich verkar ha lagt ner sin verksamhet i Frescatihallen helt. Snyft...

Prylar är av ondo

Igår städade jag och Gullis i mitt förråd och slängde lådvis med prylar. Det var lite jobbigt men samtidigt en lättnad. Jag inser mer och mer att det mest är en börda att äga saker. Ju mindre man har desto mindre kan man förlora. Jag borde slängt ännu mer saker...

Förutom detta har jag anmält mig och Elsa till en sökkurs som börjar i slutet av september. Tio söndagar mellan kl. 10 och kl. 13:30 är därmed uppbokade. Dessutom blir det tävlingslydnadskurs på torsdagar hela hösten. Det gäller att hålla sig och sin plånbok sysselsatt.

Inte riktigt som det ska

Den här eftermiddagen och kvällen har inte gått så bra för mig.

Det började med att jag backade in Duddys bil i en annan bil. Nu blev det inga skador tack och lov, men det var ändå otrevligt. Sen skulle jag laga middag. Inledde med att bränna falukorven, fortsatte med att göra klister av min stuvning och avslutade med att slänga ner en korvskiva i stuvningen. Vidarebefordringen av min jobbmail har inte funkat heller. Många bäckar små... Skit.

Älsa är i någon ny slags fas igen. Hon är (över)energisk och lite trotsig, och har allt oftare fetvadd i öronen. Det här med semester var inte hennes grej, speciellt inte biten på segelbåten. Hoppas hon ordnar upp sig med lite vardag i kroppen igen.

2008-08-08

Igår var jag på bröllop i Norrköping. Jonas kompis Fredrik gifte sig med Anna och ska nu leva lyckliga i alla sina dar. Det var ett mycket vackert utomhusbröllop, och trots hot om regn så blev det till och med lite sol under ceremonin.

Under middagen hölls anmärkningsvärt många bra tal. Korta, innehållsrika och av utmärkta talare. Det var roligt.

Gårdagens fest följdes upp med brunch på förmiddagen idag, och jag blev stucken av en geting. Den jäveln letade sig upp under min klänning utan att jag märkte något. När jag gjorde det blev vi ovänner och jag blev stucken. Skiit.

På fast mark

Är tillbaka på landet efter seglingen. Skönt att ha stabil mark under fötterna.

Igår var en helt okej dag, lite soligt men ganska vindstilla. Vi tuffade fram långsamt med båten och kom hem till Trosa på eftermiddagen, med stopp för lunch på Sävö Krog.

Elsa började verkligen få myror i brallan på slutet av segelturen och kunde knappt sitta still. När vi gick i land och hon fick lite yta omkring sig blev hon helt vild. I övrigt har hon skött sig utmärkt och hoppat i och ur båten helt utan problem.

Imorgon åker vi till Norrköping på bröllop.

Till havs, till havs på äventyr...

... till havs på äventyr.

Jag sitter i en segelbåt tillsammans med Snuttelull, Mikke och Greta. Regnet vräker ner utanför och nyss såg vi en blixt. Det blåste nästan 18 m/s på vägen hit, när det var som allra värst. Stora vågor, ösregn, vatten som skvätte in i båten och ett rejält gung. Och en liten brun tuss som tyckte uppriktigt illa om både hundvädret och båten. Jag tyckte det var roligt, men oroade mig för tussen och tyckte att det gungade lite väl mycket ibland.

Nu är allt lite bättre. Middagen är snart klar, jag är torr och varm och Elsa sover på sin filt.

Rödlöken sticker i ögonen.

Hoppas jag lever imorgon.

118 100

118 100 har en tjänst där de erbjuder svar via sms på i princip vilken undran som helst. Sms:a in din fråga och få svar direkt. Vilken toppenidé! Hur många gånger har man inte funderat sig blå över ett namn, en låttitel, en skådis etc...? 

Detta hände mig idag - jag funderade mig blå! Hörde en välkänd låt på radio, ni vet den där "If we tolerate this, 

then our children will be next" men kunde INTE komma på vilken grupp som gjort den. Otroligt irri. Ringde mamma som också gick bet. Jontegull var körd redan från början. Bella visste inte.

Då kom jag på 118 100.

Sms:ade min fråga och väntade ivrigt på svar. Efter drygt en timme fick jag veta att det var många frågor att besvara före min, men att jag var placerad i kö.

Jag väntar fortfarande på svar... Jag har väntat så länge att jag har hunnit kolla upp att det var Manic Street Preachers. Helt värdelöst. 

Kan man reklammera ett sms?

Vårt första gemensamma husdjur

Jag och Jontis har köpt vår första pryl tillsammans. Det blev en ko! En svartvit, blank gotlandsko. Hon växte upp på Tajnungs gård i Hangvar och fick dia sin mamma i tio månader. En ko med en lycklig uppväxt och ett lyckligt liv. Framtiden kommer hon att få spendera under mitt och Gullisens vardagsrumsbord som matta. En jättefin matta!

Hon passar perfekt!