Idag var det ängtligen dags - som jag har längtat efter den här femte filmen om allas vår Harry. Givetvis var den en besvikelse, och utan tvekan sämst hittills. Det var för mycket som saknades och den kändes alldeles för tunn. Och dementorerna var som vanligt helt fel.
Till filmen köpte jag en liten påse biogodis som jag snabbt och lätt petade i mig. Jag börjar dock tro att jag är allergisk mot godis. Det är inte första gången det känns som om mina lungor sväller upp och blir svårmanövrerade efter att jag har syndat. Kan nästan inte andas. Nästa gång kanske hela bröstkorgen sprängs i ett inälvsfyrverkeri. Man vet inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar