torsdag, juni 08, 2017

Big bizniz

Ösbysjön

Juni är en busy månad. Jag har simkurser fyra dagar i veckan, plus ett par PT-pass, och dessutom tydligen någon form av vanligt jobb att sköta. Lägg livets bördor och egen träning på det. Pust!

Tappra kursdeltagare

Jag och pappan

Tur är det väl då att undervisningen är så rolig och energigivande. Två dagar i veckan håller jag kurs i Open Water för Mörbybadet och det är ett riktigt härligt gäng som är med och simmar. En av deltagarna råkar vara min pappa. Han får minsann också gå kurs och betala för sig. Ingen mannamån, lika för alla.

15 grader i vattnet

Vi håller till i Ösbysjön i Danderyd och den här veckan har temperaturen legat på ungefär 15 grader. Kallt att hoppa i, men helt okej efter en stund. Första passet övade vi på navigering och andra på drafting.


Karpar håller sjön öppen

Trots att sjön är bebodd av otäcka figurer så är Ösbysjön riktigt bra för träning. Den är liten, skyddad, inte djupare än att det går att lägga i egna bojar och den har många, olika långa, naturliga sträckor att simma mellan.


I tisdags hade jag själv simträning i Huvudstabadet. Under förra veckans pass gick allt åt helvete. Mentalt var jag inte på topp och jag fick svårt att andas under passet. Sedan jag började äta Clarityn har jag dock inte haft andningsproblem.

I fredags hann jag dessutom klämma in ett PT-pass med Hasse, 45 minuter som väldigt effektivt styrde motivation och självförtroende i rätt riktning igen.

Hjältar!

Simningen kändes helt okej i tisdags, men uppenbarligen står inte allting rätt till i huvudet. Kunde inte hitta min Garmin när jag skulle åka hem. Den låg inte i väskan, inte i omklädningsrummet, inte i våtdräkten eller någon annanstans. Slutligen hittade Tom-Tom-Tommy den på botten av lilla bassängen och Silvia var snäll och hämtade upp den åt mig. Hjältar!

Hur den hamnade där på botten är högst oklart, men Hasse hade tidigare meddelat, just precis där, att han inte kommer fortsätta som Simfröken för träningsgruppen i höst, så jag tappade den väl av ren chock. Nu visste jag visserligen vad han skulle säga redan innan, men uppenbarligen var det ändå traumatiskt.

Inga kommentarer: