I morse sprang jag till jobbet för första gången på ett par månader. Det kan verka ologiskt att springa till jobbet varje tisdag i snö och slask, och sedan hålla sig till preparerade vägar i Ursvik när det blir fint väder, men det är inte ologiskt.
Jag funderade nämligen på det här när jag joggade.
I våras var jag upptagen med saker varje kväll, vilket gjorde att jag inte kunde lämna bilen hemma. Alltså kunde jag inte heller springa till jobbet, utan tog bilen till Ursvik och sprang där istället. Hittade en lagom liten runda på 25 minuter som jag sedan har hållt mig till alldeles för länge. För ärligt talat, när klockan ringer 05:30 och motståndet mot löpning är enormt så känns 25 minuter i en trevlig slinga rätt överkomligt i jämförelse med 45 minuter till jobbet med packning på ryggen.
Nu har jag dock äntligen insett att jag inte kan larva runt dessa töntiga 25 minuter längre, utan att jag måste utöka tiden (minns när jag började med löpning och det stora målet var 30 minuter jogging utan att gå!). Sagt och gjort. Numera har jag dessutom två andra bra rundor i Ursvik på 30 respektive 40 minuter, men ingen av dem är lika fin som vägen till jobbet längs med Edsviken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar