Peppad

Nu är dagens Run Off över och det gick över förväntan bra! Gruppen jag valde kändes helt rätt för mig och 6 km bara försvann med trevligt sällskap av Sara och Angelica.

Det känns verkligen som om jag har något att se fram emot kommande söndagar! Är jättepeppad efter idag!

Grå himmel och regn

Det är vad jag ser när jag tittar ut.  Hua. Idag är det Run off för Team  Stockholm Maraton (TSM) och det är tur att jag har det att se fram emot som lättar upp den totalgrå himlen utanför.

Jag hoppas att inte gårdagens mycket goda och trevliga middag med vin hos T&B påverkar mig allt för mycket. Läste en artikel i fredags om kombinationen av alkohol och träning och tolkar jag den rätt borde jag nog egentligen stanna hemma idag, eller nöja mig med en promenad. Men det kommer förstås inte att hända.

Istället har jag boostat med lite färskpressad apelsinjuice, te, en ostmacka, ett päron, en tallrik gröt och några extra glas vatten. Morgonprompen slipper jag idag eftersom tjejjerna är på landet med M&D. Är tomt och tyst hemma utan två röjande vildar, och jag saknade dem redan när vi kom hem i natt. Får tillbaka dem när jag har sprungit idag, och det är en belöning att se fram emot.

Vinnare av en lång och utdragen kamp

Sopkaoset i Danderyd

Det har pågått en kamp i det tysta hemma under flera dagar. Redan i början på veckan gjorde jag klart för JG att det inte fanns en chans i världen att jag skulle knyta soppåsen IGEN. Jag gör det hela tiden.

Medan mängden sopor ökat (jag tvingades i smyg starta en ny påse on the side) har envisheten testats. Igår kom belöningen för uthålligt kämpande. Jontan bar ut soporna och jag kunde dansa segerdans.

Annat:

• Imorse fördelade jag storkoket av köttfärssås i mindre portionsförpackningar innan jag åt frukost. Med köttfärssåsdoft i näsan blev följden att gröten smakade just köttfärssås. Uack.

• Igår kom pappren om TSM-träningen. Återigen dyker frågan om vad jag har gett mig in på upp, men också positiva tankar som "tänk om jag klarar det här, vad galet duktig jag är då".

• Det var massor av fina kelpies på HI-träningen igår. Kul!

• Styrketräningen imorse gick grymt bra. Och jag som tänkta stanna hemma bara för att det blev inställt med Tompa...

• Äntligen fredag!

Exempel på bra sätt att fortsätta dagen

Är att hänga med sina bästisar, Kråkan och Korven. Och att jobba förstås (chefen läser bloggen). Jobba jättehårt och mycket. Jodå.

På bilderna är girlsen för övrigt lika gamla, ungefär 4 månader.

Matte, du fotar mig i ofördelaktig vinkel! Taskigt!

Jag har inte lika stora öron, jag har inte lika stora öron, nanana!

Exempel på bra sätt att börja dagen

Belöning för väl genomförd dag

Efter en dag då jag:

Promenerat, styrketränat, lärt mig massa nytt på jobbet, tränat mina hundar, sprungit och lagat en god middag (Viktväktarnas kyckling gordon bleu) förtjänar jag inget mindre än det här:

Twin Peaks boxen och ett wienerbröd. Tjohoo!!!

Leonardo Da Demnert

Hittade den här fantastiska teckningen på M&D's kylskåp i morse. Det är brorsonen Albin, 6 år, som har ritat hur Elsa och Reka leker med en boll. Att voffarna ser ut som krokodiler är naturligtvis bara en slump. Och att åskådarna står på tryggt avstånd från leken också. Det har ingenting med verkligheten att göra.

För att det inte ska råda några tvivel om vad på bilden som är vad så har jag lagt till lite vägledande text. Klicka på bilden så blir den större.

Kråkan rockade för övrigt på kursen igår. Jäklar vad duktig hon var. Undrar om Jonas har tjuvtränat (han var inte med på kursen igår) för jag vet inte om jag kan ta på mig cred för hennes prickfria uppförande. Grymt bra liten hund!

Grattis på födelsedagarna

Idag fyller Storebror och hans son (min brorson, du hajjar?) år. Grattis till dem!

Detta firades igår med kalas i Hässelby. Till kalasets snackis utsågs Farbror G (mot sitt vetande) som i veckan lagt upp en bild på sig själv i bloggen, till synes mycket välmående och vältränad. Vi är alla avundsjuka och imponerade.

Själv var jag på gymmet i morse kl. 7 och försökte uppnå samma resultat. Körde ben och bröst, men jag fuskade lite och gjorde utfall utan gummidutten under foten. Dåligt, men jag orkade inte. Det blir så sjukt mycket svårare och tyngre när den främre foten inte har fast mark. Och förstås otroligt mycket bättre träning när den ligger där... Nåja.

I lördags var jag och Rekan på skotträning i Kista. Det var bara en annan person där och jag hängde ju inte på appellplan utan en bit bort i skogen, så det blev bara ett skott tyvärr. Vi hade i alla fall roligt i skogen, letade godis i träden och på marken, lekte och gjorde små kontaktövningar och ingångar.

Min tand e lös, den e jättelös!

Tre tänder fattigare har Lillprutt blivit idag! Stor tjej! Av tandfeen önskar hon sig världens största tuggis.

Lite av varje

• När jag vaknade i morse kände jag mig lite som Max Jerry Horowitz i Max and Mary. Han är med i Anonyma Överätare och älskar chokladvarmkorvar, hans alldeles egna uppfinning. Jag borde också vara med i AÖ. Igår blev det bulle, pizza och godis. Kände mig helt uttänjd i magen när jag vaknade. Puh. Bra att ha såna dagar också. Jag hatar det!

• Idag fick Reka träffa snö för första gången. Hon var helt cool när hon gick ut för morgonkissen, men jag tror att hon inte hade vaknat riktigt. I skogen på morgonprompen fanns inte så mycket snö men när vi kom till jobbet så blev hon alldeles galen. Hon kutade som en galning, runt, runt i snön medan jag och Elsa bara stod och tittade på henne. Skitsöt. 

• Min älskling är inte jättepoppis just nu. Han hälsade på mig på jobbet igår och passade på att göra en insats för att snabba upp min dator genom att ta bort en massa onödiga program. Sånt som jag inte vågar ge mig på. Det var i alla välmening och jag tycker nog att datorn faktiskt går lite bättre nu, MEN det är INTE kul när ljudet plötsligt inte fungerar, saker saknas och jag måste ta bort och installera om iTunes. INTE kul.

• Nu har vi element på övervåningen hemma. Täby Rör var hos oss igår och installerade två stycken. Det var på tiden, för det började bli lite kallt där uppe. I helgen borde vi isolera de fönster på nedervåningen och i källaren som inte är isolerade ännu, och jag gissar att det faller på mig eftersom Jontan är uppslukad av projektet att bygga stans snyggaste och coolaste biorum till oss.

• Idag känns inte som min bästa dag.

Kvällens film: Mary and Max

Söt men deprimerande. Åtta tootsies.

Räkan är bäst på kursen!

Det här är världens längsta inlägg om Reka, så gissningsvis är det bara jag själv, Fia och en och annan hundnörd som orkar läsa... Men det är gott så!

Det är lite djärvt att säga att Räkan är bäst på kursen, men nog är hon och Jonas duktiga i alla fall. I tisdags briljerade de under övningen "gå fint", som verkligen är Räkans starka sida. Hon har lärt mig att dela ut köttbullar varje gång hon går fint vid sidan och tittar upp, och det slår aldrig fel. Hon blir fullkomligt överöst med beröm och godis. Man kan ju hoppas att en polett trillar ner hos draghunden Elsa av det...

I träningen gör vi framsteg och har samtidigt kört fast lite. Jag måste plocka fram klickerträningsbibeln och läsa på vad vi ska gå vidare med. Försöker förlänga tiden hon sitter/ligger innan belöning och ingångar har hon lyckats få till ett par SUPERsnygga även utan pall. Men det återstår en hel del.

Vi har tränat med tass- och nostarget och det är både kul och lätt som en plätt. Sen har det blivit mycket lek, tack-övningar och godislet. Hon leker lika bra med mig som med andra, och hon har en favvolekis som gör henne helt vild och galen. Så jäkla söt! Och som hon låter, den lilla Tigern!

Har haft en period av upprepade kissningar inomhus och har känt mig lätt uppgiven, men de senaste dagarna har det blivit bättre igen, och det handlar nog mest om att jag inte överskattar henne längre utan tar ut henne tillräckligt ofta och efter all form av aktivitet och passivitet.

Vi sover nätterna igenom, men ibland vaknar hon och vill hälsa och då passar hon ofta på att tugga lite på det som finns tillgängligt. Näsan, håret, ögonloben... Aj! På jobbet funkar hon jättebra. Vissa dagar sover hon nästan hela tiden, andra dagar är det mycket bus både inom- och utomhus. Hundarna har jättekul tillsammans, och Elsa är imponerande tålmodig när Reka klänger på henne, hänger i örat, biter i svansen eller ligger tre centimeter från hennes huvud och skäller med gäll röst.

Det är inga problem att ha Reka lös i skogen, hon håller sig till mig (speciellt efter att ha tappat bort mig vid ett tillfälle, då jag senare återfanns bakom ett träd) och kommer när jag ropar. I trädgården kommer hon också nästan alltid, men inte så att jag lätt kan plocka upp henne, om vi t ex ska åka iväg med bilen, utan hon stannar en halvmeter ifrån. Så i vissa lägen gäller det att förekomma henne.

Hon är alltid glad. Alltid, alltid, alltid glad. Utom möjligen när vi torkar tassarna, för det gillar hon inte. Annars går hon runt med viftande svans jämt och tycker att livet leker. Och när man pratar med henne så viftar hela bakkroppen. Det är den här glädjen som gör kelpien till en så underbar hund. Jag är inte så bortskämd med det tidigare, för Elsa är inte den översvallande glada typen, så därför känns det lite extra härligt med Reka.

Vi försöker åka på skotträning en gång i veckan och det är förstås inga problem med skotten. Vi kör cd:n med skott, fyrverkeri och åska då och då och det är inte heller några problem.Tunnelbanan, som var läskig förut, är rätt ball, och stadstrafik, mopeder och cyklar är inte heller så otäcka längre.Liten och kavat med andra ord, och på kursen kan hon vara rätt kaxig mot de andra valparna. I alla fall när hon ligger med en tuggis och någon får för sig att komma fram och vilja ha den. Grr...vaff!

Klorna klipper vi, efter en vild start, numera utan problem. Igår när Elsa hade fått sina klippta (samtidigt som Reka gjorde allt för att vara i vägen) hoppade Reka upp i knät och tyckte att det var hennes tur att bli ompysslad och få äta godis (det ingår nämligen massor av godis när vi klipper klor). Så då okynnesklippte vi lite.

Att sitta lugnt och still i knät och bli gosad med är en annan av Kråkans starka sidor. Ibland tuggar hon lite på tröjan, men ofta sitter hon bara och tittar sig omkring. Underbara lilla skrutt! Att sitta så med Elsa när hon var valp var helt otänkbart. Hon siktade på halspulsådern med sina nålvassa tänder, och röjde runt som en tok.

Reka är som valpen det skrivs om i böcker. Den som sover mycket, är snäll och glad, gosig och luktar gott. Som har en urhärlig valpmage (som man dessutom får klappa på!), som charmar alla och snor skor så fort hon får chansen.Och blir så stolt och nöjd varje gång hon får tag i en att hon knappt vet vad hon ska ta sig till.

Kanske är hon världens bästa valp.
Det finns inga bevis, men jag tror hon kan vara det.

Lunch med Malin

Åt jag för mycket nu igen?

Man tror man är smart

CG's pizza vs. lättpottesallad, kycklingspett, mandariner och en brödbit: 1 - 0.

Jag borde valt pizzan av kcaltekniska skäl (!) men hickoryspetten från Hemköp var faktiskt riktigt bra.

Så här var det

Jag var aldrig orolig. Jontan bjöd på en fantastisk helg på Såstaholm i Vallentuna. Vi kom dit på eftermiddagen, checkade in i vårt rum designat av Joel Kinnaman. Det var ett tvårums-rum (så kallat dubbelrum?) där det ena rummet bestod av en liten biosalong med fyra stolar.

Joels (och vårat) sovrum

När vi checkat in gick vi upp till fikabuffén och åt en oslagbart god kladdkaka, en ännu godare bärpaj och en otroligt välsmakande och äkta vaniljsås. Sedan spelade vi Guitar Hero och gick en romantisk promenad.

På kvällen väntade en bubblande välkomstdrink och en sjukt god skaldjursbuffé som inleddes med en halv hummer och avslutades med en choklad- och äppelgrej med vaniljglass. Det var hysteriskt gott och jag åt nästan oförskämt mycket räkor. Men hummern vann, det är helt klart min grej. Och skaldjur också. Och sova-borta-weekends. Och Jontan.

När vi ätit klart rullade vi ner till rummet igen (via en hård match på Guitar Hero) och tittade på film (Solomon Kane, 6 tootsies). Sov som en liten prinsessa och på morgonen väntade en grymt bra (och enligt uppgift prisbelönt) frukost. Åt så mycket att vi inte behövde äta förrän till middagen. Galet mycket, med andra ord. Man kan säga att helgens mat sopade banan med viktklubb.se...

Jag funderar på att låta Jontans överraskningar bli en regelbundet återkommande tradition.

Jag är INTE besviken!

Överraskningsdag med älsklingen

Jag vet inte mycket, men några saker vet jag. Tyvärr vet jag inte vad av det jag vet som är sant och inte...

Ledtrådar:
- Hundarna sover över på landet
- Champagnen ska flöda
- Det ingår skaldjur
- Joel Kinnaman har gjort något
- Jontan ska kanske ha kavaj
- Jag kanske får chokladsuffle
- Övernattning ingår
- Basse är inte oskyldig
- Vi kommer åka lite bil
- Jag får köpa chokladpraliner
- Det är två event men inget "event"
- Jontan har inte provkört
- Förväntningarna är skyhöga

Mulle skog

Efter ett riktigt skönt och roligt träningspass med Tompa rapporterar jag nu direkt från skogen.

Expeditionens yngsta deltagare har, efter att bilden togs, fått fullständig fnatt och jagar utflyktens näst yngsta medverkande över stock och sten. Samtidigt som hon låter som en inte jättebamsing till björn. Glad är ett ord man kommer att tänka på när man ser henne. Skog är kul.

Nya skor och strumpor

Igår var jag och köpte nya löparskor och strumpor. Skorna blev de vanliga, Asics GT-2150, samma modell som jag haft senaste tre åren. Dessutom köpte jag ett par nya strumpor. Värstingstrumporna (?) Winter Run från X-Socks.

Här är strumpornas features:

• Airconditioning channel
• Achilles' tendon Protector
• Self-adjusting cuff
• AirFlow Ankle Pads
• Unique X-Cross bandage
• Heel Protector
• Traverse AirFlow Channel System
• Asymmetric ToeTip Protector
• AirCool stripes
• Toe Protector
• ToeTip Protector
• Instep Protector
• Silver footbed (99,9% pure silver)

Dessutom är det två års garanti om man registrerar sitt strumpköp online.

Makalöst, eller hur. Hur fantasifull måste man inte vara för att komma på alla de där featuresarna på ett par strumpor? Förstår att de kostade 250 kr. Om de är bra återstår att se, men allt annat känns ju otänkbart. Silver footbed, liksom.

Enmansshow och omysigt

Idag var första gången på flera veckor som jag och girlsen åkte iväg på HI- träning. Vi blev lite tidiga men jag körde igång och varvade övningar mellan hundarna. Ingen annan dök upp men sen insåg jag att jag tog fel på tiden en timme. Så det blev en enmansshow som vanligt... Typiskt.

Nu har vi ätit middag och jag har inget att göra. Har ingenstans att sitta och kura ihop mig med en bok heller. Det är bara skitigt, stökigt och omysigt överallt. Orkar jag städa? Knappast.

Det blir nog att krypa ner under täcket...

Världens bästa familj!

Plötsligt händer det bara

Oj oj oj vad jag är nöjd med agilityträningen igår. Plötsligt hände det som jag har börjat tvivla på att det någonsin ska hända. Allting bara funkade! Det var en rolig, snabb bana med långa avstånd och utan några större trassligheter. Det passade oss perfekt.

Analys, varför det gick bra:

• Jag sprang först banan i full fart, utan Elsa, tills jag var helt säker på den.
• Jag fokuserade på att kuta mitt snabbaste och lita på Elsa, även i de svårare situationerna.
• Jag höll mig till planen med två framförbyten.

Är verkligen helt galet nöjd och glad. Jag hann mina två framförbyten trots att ingen, inte ens jag själv, trodde det skulle gå. Tack vare det blev det kalasfint flyt på allting. Åh vad Elsa och jag var duktiga!!

Träningsglädje?

Det blev löpträning (aka jogging) både lördag och söndag. Vet inte om det var av träningslust eller ren och pur rädsla över vad jag har anmält mig till, men helt okej gick det i alla fall. Har inte tappat alls så mycket som jag trodde, även om jag kanske inte är riktigt redo för TSM-träning ännu. Men det är ju "massor" av veckor kvar så... På söndagen trotsade jag dessutom mitt dåliga samvete och sprang utan att ta med mig Elsa. Det var faktiskt skönt.

Ikväll är det agilityträning igen och jag hoppas att jag överlever det utan att frysa ihjäl. Och att Stor-Stina har någon ork kvar efter allt busande med Lill-Stina. Just nu ligger de under mitt skrivbord och brottas mer eller mindre ljudligt.Bättre när de håller sig utomhus, speciellt när det ringer.

Jag ska giva dig på moppo!

Hittills idag har jag:

1. Sprungit
2. Varit på Hem- och villamässa
3. Planterat blåbärsbuskar
4. Handlat otympligt virke på Bygma
5. Unnat mig ett wienerbröd

Har jag gjort något dumt?

Efter att först blivit inspirerad av Angelica och sedan haft ett övertygande samtal med Sara så var saken klar.

Jag är nu anmäld till Team Stockholm Maraton.

Det finns inga som helst planer på att springa maraton, men att springa med sällskap är trevligt och om träningen kan leda till att jag tycker att en löptur runt Edsviken är lagom lång nästa sommar så är ingen gladare än jag.

Jag sa ju att jag är laddad nu igen!

Nu börjar vi om igen

Tusen ursäkter senare tog jag mig till gymmet imorse. Mest för att det gick ut information igår kväll  (från chefen aka paps) om att det var obligatorisk närvaro. Har inte haft träningslust alls på sista tiden. Har nästan känt mig rädd för att börja träna igen, rädd för att jag ska känna mig svag, orkeslös och oduglig. Fanns ju lite såna tendenser sist jag körde, och 5 veckors vila råder inte bot på den typen av problem.

Körde 15 min Octane, sen lekte jag lite med TRX:en, bollen och bosun. Ingen press, inga tunga, svåra övningar. Det var helt rätt approach och nu är jag laddad igen! Har mejlat Tompa och hoppas kunna boka in pt-pass med honom varannan vecka fram till jul. Och så kanske det blir egen hårdkörning mån-fre i gymmet och/eller löpspåret om motivationen håller i sig. Skistar 2011!

Dags att flexa på!

Har sagt det förr och säger det igen. Ungdomar, glöm för allt i världen inte reflexen när det är mörkt. Reflexer är tuffa och räddar liv!

Jag och voffarna ser ut som julgranar i mörkret. Väst på mig och Elsa, koppelförlängning på Elsa och Reka, halsband på Elsa och blinkis på Reka. Allt i reflex förstås! Vi syntes, var balla och överlevde.

Puss, hej.

Onsdagsmys

Igår efter jobbet åkte jag som vanligt till Kista för att först lydnasträna med Elsa och sen gå skottpromenad med Kråkfot. Elsa var helt ofokuserad och efter två försök till inkallningar och ett skämt till fritt följ så la jag ner istället.

Gick ut på fälten med Reka när skotträningen på SoSu skulle börja men inget pangpang hördes. Till slut gav vi upp det också och började gå tillbaka mot bilen, lätt uppgiven över att inget blev som jag tänkt. Men så satte de igång till slut så vi fick vår onsdagsdos med skott i alla fall. Inte för att jag tror att Kråkfot märkte något. Hon hade fullt upp med att leka sabeltandad tiger och döda en leksak.

Sen åkte jag in till Fridhemsplan för middag på Caliente med bästaste bästa Malin och Tina. Det var god mat och jag valde som omväxling helt rätt: nachos med guacamole, serranoskinka och manchego, tomatsallad med basilikadressing samt två olika grillspett (en fläskfilé och en scampi/champinjon) med friterad potatis och aioli. Till dessert blev det crème brûléeglass på katalanskt vis, eller nåt sånt. Mumselimums.

Det har varit en mentalt jobbig vecka på jobbet och hundaktiviteter varje kväll so far, så istället för HI-träning i regnet ikväll så ska jag åka och till Sollentuna och shoppa lite. Sen blir det parmesangratinerad kycklingfilé till middag (från viktklubb.se) och tidigt i säng. Hundarna verkar också trötta idag. Har sovit nästan hela dagen.

Knuffas inte!!

På valpkurs!

Nu har JG och KF (kråkfot) börjat på valpkurs på Stockholms Hundforum. Jag är med som stöd men tanken är att han i första hand ska få göra övningarna.

Jag vill ju att han ska utbilda Räkan till Räddnings- eller försvarsmaktshund.

Delad säng...

... är hälften så rymlig. Men det är inte så illa att sova skavtass trots allt.

Inte så lattjo på kanelbullens dag

Det är ingen rolig dag idag. Omstrukturering på jobbet, uppsägningar och ledsam stämning. Ingen glad kanelbullens dag. Eller köttbullens dag, som min far råkade kalla den.

För mig innebär det här att jag kommer få ett nytt jobb, plus behålla mitt gamla, mindre fria tider och givetvis betydligt mer att göra. Hur det ska gå vet jag inte än. Jag är ledsen över de som fick gå, och det var hemskt att behöva lämna beskedet, men samtidigt måste jag försöka blicka framåt nu och fokusera på det som komma skall.

Och det kommer att bli bra! Kanske riktigt bra till och med.

Jag ska bara smälta det här, bryta ihop och gå vidare.  
(Tack faster och Kerstin för stöd och goda råd!)

Tillbaka på viktklubb.se

Hamnade i fika- och snabbmatsträsket när jag var ledig med Räkan och även om jag slet hårt i trädgården under tiden och vågen visar ungefär som innan så är det dags för uppryckning. Jag började känna mig äcklig.

Var tillbaka på viktklubb.se i fredags och har hållit mig till kalorierna hela helgen. Trots paj och glass både lördag och söndag. Duktiga jag! Mår redan bättre!

Till middag idag blev det "Korvgryta allt i ett med apelsincreme". Potatisen blev lite sönderkokt men annars var det en höjdare. Mycket mat och spännande smak på apelsincremen. Dessutom var korven vi valde, frukostkorv 80% kött utan E-nr, riktigt bra (och dubbelt så hög fetthalt i mot receptets angivna men wtf).

Prästens lilla Kråka

Helnöjd!

I morse lät lilla Kråkfot mig få sovmorgon ända till strax före 7, bortsett från en mycket blöt och vild hälsningsceremoni vid 6-tiden. Sen somnade hon om och jag kunde till och med gå upp och duscha innan vi gick ut. Det är sånt som kallas vardagslyx.

Efter en god frukost åkte vi till Edsbergs sportfält för promenad och lydnadsträning. Och jäklar vad jag är nöjd med passet!!!

Räkan fick börja med lekövningar, ligg, sitt och ingångar med hjälp av pallen. Hon var så duktig! Lite skäll i början men sen tyst, fint och koncentrerat! Hon tycker pallen är urkul och börjar nu förstå att framtassarna ska stå still och baktassarna trampa på åt sidan.

Elsa fick köra vittringen. En gång på ca 5 meter och en gång på ca 10 meter. Jag tänkte att jag måste testa henne lite, och det gick väldigt bra. Det var första gången på länge vi körde ute och första gången som vi började på den här svårighetsgraden direkt. Galopp ut, kolla pinnarna, greppa rätt och trava in. Lite segt tempo alltså, men det känns okej. Här behöver vi inte hetsa farten.

Blev även lite fritt följ där hon höll jättefin position och hade en kalasbra attityd! Två skick till rutan på ca 20 meters avstånd fick vi också till.

Allt kändes så otroligt bra idag. Båda små kottarna var glada, engagerade och fokuserade. Och jag var också duktig och tålmodig som väntade ut det rätta beteendet från Kråkfot, utan att börja locka och pocka. Det kändes som att det direkt gav resultat.