Glöm. Jag nästan dog! Ville åtminstone kräkas.
Försökte hålla igång hemma efter passet och fördriva tiden tills det var dags att åka till Vårby och simma men det slutade ändå med att jag somnade i soffan, helt utsjasad.
På något märkligt vis så kom jag ändå iväg och det blev ett bra simpass med mycket benspark. Trodde aldrig jag skulle säga det, men jag var glad över att slippa använda armarna eftersom de var så trötta att de knappt fungerade.
Hade verkligen sett fram emot att simma intervaller idag, men när jag vaknade var jag SÅ trött och den massiva träningsvärken i hela kroppen ett faktum. Efter lång sconesfrulle och fredagsmys med Reka i soffan tog jag internet till hjälp för att avgöra om jag skulle stanna i horisontalläge eller åka och köra.
SLÖFOCKAR!!! Man kan inte lita på någon nu för tiden! 73% röstade på vila och 27% på simning. Men jag är ju rebell. Gör som jag vill. Så jag simmade ändå. Tihi. Där fick ni.
Egentligen hade jag ju velat simma jättesnabbt och bra idag, men jag valde att släppa förväntningarna och acceptera rådande omständigheter. Det fick bli vad det blev. Och det blev helt okej.
De första 8x100m gick på 1:40 och det är jag nöjd med. Följande 8x100m med paddlar dolme på 1:34 var däremot ingen jättesuccé. Vid det laget hade mina armar checkat ut igen och jag kände mig helt kraftlös.
Men so be it. Nu är jag värd såväl vila som vin och choklad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar