Jag har fördomar

Det är roligt att åka med kollektivtrafiken. Man blir nästan bekant med de som åker samma buss, varenda eviga dag. Det är en kille som har ett rasande trevligt manér, och som alltid "tvingar" mig att gå på bussen före honom. Det är en mental kamp som han alltid vinner. Me like. Men i den här situationen gör sig mina fördomar påminda. Han är svart.

Jag skiter egentligen i det, men bara att jag tänker tanken är irriterande. Jag är fan dum i huvudet. Och om jag sen säger att han har moppehjälmen bak-och-fram men att man inte får skoja om det för att han dog sen, ja, då är det ingen som tvivlar längre. Sconestricket.

Magnus Hult förstår allt.