Vi var ute på kvällspromp när vi mötte en annan hund som glatt kom svansandes fram till oss. Ena sekunden hälsade hundarna snällt på varandra och nästa sekund hängde den andra hunden i Elsas nacke. Efter vad som kändes som en evighet fick Husse bort hunden från Elsa en kort stund. Sen slet den sig från honom och hoppade på lilla Gris igen.Till slut fick vi isär hundarna och
han fick på kopplet. Elsa satte sig bredvid mig och skakade som en skallerorm. Hon har aldrig varit i slagsmål på det sättet förut och hon verkade helt chockad.Även jag var lite chockad. Hunden vi mötte var en pittbull och i det här läget var även jag, som i normala fall vet bättre, inne på att chablonavliva alla kamphundar. Jag blev som sagt också lite chockad, men även arg på hundägaren. Som tur var tog jag inte bara Elsa och gick därifrån i vredesmod, utan stannade och pratade med honom och lät Elsa lugna sig. Efter en stund fick hundarna hälsa på varandra igen och då var det idel glada miner, lekinbjudningar och svansviftningar. Inga dåliga minnen. Det kändes jättebra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar