Min lilla Pärla

För att ni verkligen ska få en känsla för min bil vill jag här dela med mig av fina anekdoter om denna fantastiska lilla kämpe. Anekdoterna kommer från Onkel-G, den första i släkten som någonsin körde pärlan.

Så här säger han:

"Pärlan är verkligen en pärla. Mycket personlighet! Om du tittar någonstans på höger bakflygel bör du förresten hitta en liten, knappt synlig, buckla. Den uppkom när jag någon gång runt 1994 skulle lämna bilen i Sollentuna och skulle parkera framför en buss. Tyvärr svängde jag av någon anledning in en aning för snävt och råkade komma åt bussens vänstra framkant. Ooopsie. Gissa vad det stod på bussen? You know it... StockholmsBuss. Dubbel-oopsie kan man säga...Två flugor på smällen, typ. Och ja, jag har berättat det för D. För typ fem år sedan :-) Men det blev inga skador på bussen, gissa hur nervös jag var när jag undersökte....!!

Om D blir för kaxig eller spelat upprörd när du påminner honom om detta kan du också gärna påminna honom om den gången när han skulle spela Allan och trixa handbromssladd i kurvan på vägen där han bor-<tvärgatan som leder ut till stora vägen>. Fråga hur det slutade. Vänta, jag kan berätta - han fick gå och ringa på hos grannen på hörnan och meddela att han "råkat glida in i hans bil".... Jag vet, jag var med i bilen. :-D

Ack denna bil. Vad den har varit med om. När vi åkte fem stycken glada och harmoniska Handelsstudenter till ett sommarställe utanför Västerås för partyhelg med proppfullt bagageutrymme - väskor, öl och sprit - och hastighetsmätaren var trasig. D hade klistrat en lapp på instrumentpanelen så man kunde liksom gissa farten utifrån varvtalet på varvräknaren. Dock kunde endast föraren se lappen. På motorvägen sa hastighetsmätaren att vi gjorde 180. Dream on ... Men en och annan baksätespassagerare med utsikt över hastighetsmätaren blev lite orolig."

Så nästa gång du känner för att viska hemskheter om denna riddare i bilformat så tänkt dig noga för.