Gotland #2

Idag hade jag och Jontegullesnutt planerat att åka ut till Fårö över dagen. Väl framme vid färjan ändrades dock planerna, eftersom vi inte orkade stå i kön. Istället tog vi en biltur längs Stenkusten, och Pedro fick verkligen plocka fram sin terrängtalang.

Vi tog massor av fina foton, och några kanske publiceras här senare. 

Ikväll ska vi på lammgrillning vid Ihre gård tillammans med hela klanen Demnert. 

Stackars Jonas.

Gotland #1

Är nu på Gotland, där jag och hela min familj med tillhörande Kajsor, barn, hundar och Jontegullisar hyr ett hus på en bondgård. 

Efter den här veckan behöver jag semester!

Position: Kalmar

Jag befinner mig just nu i Kalmar hos Jontans bror med familj. Idag har Elsa simmat för första gången, vi har ätit lurre i stan och hälsat på en farmor som pratade gotländska.

Imorgon åker vi till Gotland.

ÄNTLIGEN är han hemma!!

Och jag ligger så bra till på jobbet! Jag känner mig helt lugn. Helt.

Snart semester!

Utandning

Min stressnivå sjönk kraftigt igår. Jag vet inte hur jag hann med allt, men jag kunde bocka av sak på sak på min "att göra"-lista. Jag skickade katalogen till tryck, pratade med CityMail, skickade program för Gotlandsresan, och brev till resenärerna på en resa som måste ställas in. Jag har skrivit hålltider för alla kommande resor utom en och jag har instruerat min vikarie om vad som händer när jag är borta. Reseledarna på de närmast kommande resorna har fått sina papper också.


Lägenheten är nu helt tömd och klar, och imorgon skrivs kontrakt och jag lämnar ifrån mig nycklarna. Jag har adressändrat, upprättat en möbelförteckning samt kopierat nycklar så att nya hyresgästen får två hela uppsättningar. Hittills har jag bara haft en enda källarnyckel.

Igår kväll hann jag dessutom med picknickmiddag i solen tillsammans med Elsa innan vi träffade Sofia och lydnadstränade.

Det enda som fattas nu är Snuttegull. Som tröst har jag hans hoodie på mig idag. En dag kvar...

Cykelpremiär

Jag cyklade hem från jobbet igår. Det var helt oplanerat och jag gjorde det bara för lilla Bruns skull. Hon har haft två helt värdelöst tråkiga dagar och jag kände att hon började påminna en tickande bomb, av bristen på aktivering.

Planen var egentligen att långsamt vänja henne vid att springa bredvid cykeln, men nu fick det bli som det blev. Och bra träning var det! Hon var duktig och med lite övning tror jag att det kommer gå ännu bättre. Hon verkade gilla konceptet. För min del var det faktiskt inte heller så hemskt som det brukar, eftersom det gick i snigeltempo och varvades med långsam gång för att Elsa skulle få varva ner lite. När vi kom hem gick hon direkt in till sin säng och la sig, och hon snarkade ljudligt kort senare.

Ett år sen jag hämtade Elsa!

Jag saknar Jay-gull!

Livet är mycket roligare när jag får komma hem till en snygg kille efter jobbet. Jag blir glad av att vara med honom.

Tre dagar kvar...

Värre än väntat

Dålig dag.

Jag är trött och har ont i kroppen efter att ha slitit med lägenhetsstädningen hela dagen igår. Jag trodde det skulle gå fort eftersom det är en liten lägenhet, men det gjorde det inte. Tog verkligen hela dagen och jag blev inte ens klar, utan måste tillbaka idag och tvätta fönster och lyfta ut de sista kartongerna.

På jobbet är det oändligt mycket att göra så här sista veckan inför semestern. Fattar inte hur jag ska hinna. Fattar inte hur jag ska orka. Jag känner mig helt matt.

Förlåt, nästan hejdå och russinfingrar

Jag erkänner att jag har ljugit. Det var hemskt av mig och jag ber om ursäkt, men jag menade inget illa. Jag är inte 24 år, och inte fyller jag 25 nästa sommar heller. Det kan vara svårt att tro, men jag har faktiskt fyllt 30. Och imorse ramlade jag i duschen och höll på att dö. Kunde brutit lårbenshalsen eller något ännu värre, men jag klarade mig undan med ett lätt slag i bakhuvudet och ett yttepyttigt sår på armbågen. Det är riktigt tufft att vara gammal och skröplig.

Igår var jag i alla fall på bio och såg Mamma Mia. Jag tyckte filmen var bra men alla i sällskapet delade inte den uppfattningen.

Idag, efter att jag nästan dog, har jag spenderat all tid med att städa ur min lägenhet. Det känns ensamt och jobbigt men det går i alla fall framåt. Badrummet är klart, liksom överskåpen i köket och balkongen. Vore skönt om jag hann bli färdig med den idag, så att jag kan ägna mig åt annat i veckan.

Jag saknar Jontebergsbestigargull!

Inte lika kul varje gång

Idag har jag och Elsa varit på utställning i Köping. Hon skötte sig utmärkt i ringen, bortsett från den lilla detaljen att hon var livrädd för domaren och försökte fly ur ringen när hon skulle kolla tänderna. Inte bra. Det blev ett 2:a pris och jag känner mig besviken.

Kritiken tycker jag ändå var helt godkänd:

Typ och helhetsintryck: Mycket god.

Feminin juniortik som behöver tid till utveckling. För dagen lätt och luftig. Välformat huvud. Bra stop, ögon och öron. Saxbett. Bra hals och överlinje. Tunn benstomme. Knappa vinklar. Något lång i länden. Bra kors och svans. Parallella rörelser men behöver bli mer stabil. Bra päls och färg.

Men nu blir det alltså till att öva tandkontroll så det står härliga till. Och sen blir det mera utställning. För säga vad man vill om såna spektakel, men utmärkt bra social träning är det i alla fall. Och faktiskt ganska kul.

Allt är nästan klart

Jag har flyttat nu, ihop med Jontesnuttegull. Först på någon slags provanställning tror jag, och sen kan det bli tills vidare. Om han sköter sig alltså. T ex stoppar både tandborste och tandkrämstub i tandborstmuggen, inte lämnar saker framme på handfatet, stänger skåpluckorna efter sig och gör te åt mig ibland när jag verkligen berhöver det! Inga orimliga krav alltså.

Sen när vi flyttar till ett hus på en kulle med grässlänt ner till den egna badbryggan kommer kraven eventuellt att höjas. Då måste han kunna laga hus och veta om vi ska ha bergvärme eller värmepanna. Men för tillfället är kraven låga, och han placerar sig långt över nivån för godkänd.

Lite sorgligt känns det dock att flytta ut ur min fina lägenhet.
Jag kommer sakna den.

Internetanvändare rasar mot ComHem

Jag ska aldrig mer i hela mitt liv anlita mig av ComHem för bredband. Inte för att jag har haft några större problem med tjänsten, utan för att de har världens sämsta kundservice. Det ger mig en sträv känsla i fingertopparna att ens referera till det som "service".

Första samtalet, valde befintlig kund, plats 47 i kön. Beräknad väntetid ca 9 min. Faktisk väntetid ca 15 min. Efter dessa 15 min blev jag vidarekopplad till Uppsägningsavdelningen. Plats 6 i kön. Ytterligare ca 10 min väntan, och sen blev allt tyst... och samtalet bröts.

Andra samtalet, valde ny kund, plats 5 i kön. Beräknad väntetid angavs inte. Faktisk väntetid ca 10 min, med kontinuerlig information om köplats. Sedan slutade informationen komma och signal, på signal, på signal gick fram... och samtalet bröts.

Tredje samtalet, valde befintlig kund, plats 57 i kön. La på.

Fjärde samtalet, valde ny kund, plats 6 i kön. Faktisk väntetid ca 10 min. Kopplad till Uppsägningsavdelningen. Plats 10 i kön. Faktisk väntetid 6 min.

Hela tiden medan jag väntade fick jag information om att jag efter samtalet gärna fick delta i en kundundersökning för att de ska kunna förbättra servicen. Toppen tänkte jag, arg som ett bi.

Jag fick svara på fem frågor, där alla rörde personen jag pratat med och ingenting om hur "servicen" i övrigt fungerat. Ingen jag pratade med var otrevlig eller korkad, och det är ju inte deras fel att ComHems växel suger. Jag har enligt deras kundundersökning alltså inget att klaga på, och ändå har de världens sämsta "kundservice". Dessutom var den en kalendermånads uppsägningstid, alltså till sista augusti.

Far åt helvete med er!

Ensammast i världen

Hallå?! Är det någon där?? Vem som helst?!

Jag är ensammast i världen. Jag sitter i en källare. Rosorna utanför fönstret tar bort större delen av ljuset. Brunluddet svarar inte på tilltal. Jag har inga idéer på resmål i oktober. En trist månad för övrigt. November är bättre, då börjar folk vilja åka på julmarknad. Och i december.

I december åker jag också, fast inte på julmarknad. Medan Elsa sannolikt kommer driva mina föräldrar till vansinne så åker jag Sydney-Christchurch-Hongkong under en månad. Det är okej att vara avundsjuk.

Men just nu är jag ensammast i världen. I en källare.

Tillbaka på ruta ett

Tillbaka på jobbet igen. Jag känner mig lite tjurig, jag erkänner det. Det är inte alls kul att vara här. Det var jobbigt att gå upp imorse, mitt skrivbord såg ut som på bilden när jag kom till jobbet och jag hade ingen frukost annat än två torra limpmackor.

Igår var det bättre, bortsett från ångesten över att behöva åka från Trosa. Det gjorde vi hur som helst och först besökte vi Jonas nyavynglade kusin med tillhörande kille, hund och moster.

En kort sväng hem efter det och sen bar det av till Nykvarn för turridning på Basjkirhästar. Det är några år sen jag red senast, men det kändes faktiskt oväntat bra. Jag hade koll. Jonas som red för första gången såg också väldigt säker ut i sadeln. Cowboytalanger där alltså. Som avslutning på utflykten åt vi middag på Taxinge Krog, en supermysig liten restaurang vid Taxinge Slott.

Innan det blev nattinatti såg jag klart på Sweeney Todd. Intressant film (intressant som i onödig), speciellt när man delade upp den i två. Andra halvan bestod i princip bara av sång och avskurna halsar.

Sofia till flygledartornet, KOM.

Det är en helt underbar morgon idag. Det är soligt, varmt och totalt vindstilla.

Gissa vad jag ska göra!

Jag mår som en prinsessa!

Så är man 24 igen då...

Jag hade en supertrevlig dag igår!! På kvällen åt jag middag på Lillstugan tillsammans med familjen (observera att personerna på bilderna nedan inte har något med bloginlägget att göra). Därefter serverades tårta hemma hos M&D, där även Elsa väntade.

Det är kul att fylla år!

Frukost på sängen!

Det här är den sista dagen...

Nu har min minisemester börjat. ÄNTLIGEN!

Ledig från nu till nästa onsdag. Stressen innan jag lämnade jobbet var total, men en och en halv hundträningstimme (med Sofia och Simba) senare så har den värsta stressen släppt.

Trots att jag inte fyller år förrän imorgon så har jag redan mottagit gratulationer, och dessutom med tillhörande presenter av högsta klass! Min nya Sällsismedarbetare Kenth hade lämnat en Grattis-post-it och chokladklubba åt mig när han gick på semester, och min Sällsissommarvikarie Cribban kom med fikabröd och ett stort kit med svenska, ekologiska lyxansiktsproduktsprover idag!

Nu ska jag mojsa ner mig i soffan nära Jontesoffmysargull och djupandas ut de sista resterna av dagens stress.

Helgsammanfattning

Som vanligt nu för tiden så måste helgens alla upplevelser sammanfattas i ett futtigt blogginlägg. En del av mig vill skriva mycket och en del nöjer sig med lite. Så det blir lite. Eller ganska lite i alla fall.

Fredag
World Dog Show på Älvsjömässan. Hur mycket knasiga hundar som helst. Hundar med hårbollar på öronen, hundar med dreads, välkammade hundar, lydiga hundar, stora och små hundar, dansande hundar, bajsande hundar, hundar från polisen, kelpies, hundprylar och massor med folk!! För min del blev det hela en ganska dyr affär.

Lördag
Bröllop för två av Jonas vänner. Vackert brudpar och vacker kyrka, jättegod middag på Cedergrenska tornet och storslagen fest efteråt. När jag gifter mig (anbud mottages) så kommer det inte bli på detta sätt, hur trevligt det än var.

Söndag
Shopping! Och nu är jag pank. Men jag har inrett balkongen med både blommor och spalje, och Jontehandymangull skruvade upp ett nytt fint balkongbord på räcket. Vi har numera även en fett lyxig dusch som man inte behöver tejpa upp duschmunstycket på. Livskvalité!

Fienden är mitt ibland oss.

Alla som håller på Duds klappar nu!

Jag har tappat lusten att blogga. Aftonbladets och Expressens artiklar om Buss-vd:n som hånar chaufförerna har gett en bitter smak i munnen. Även på mig. Det är lagom kul att höra om alla hatmail min gode far får för en förvriden sanning. Hatmail från busschaufförer, just på tal om idioter...

Lite roligare när han får stöd, vilket han också får, men det väger inte riktigt upp för de ohyggligt otrevliga mailen. Skrivna på knagglig svenska. Från dyslexiker, idioter eller bara okunniga. Man blir trött. Mycket, mycket trött. Och lite ledsen också.

Vi skall icke lastas, vi har alibi

För mer vägledning - läs bibeln eller kontakta din lokala kyrka.