Igår träffade jag Pelle-Paljett för första gången på väldigt länge. Med risk för att låta förvånad, fast jag inte är det, så var det riktigt jättetrevligt! Han verkade må bra och vara tillfreds med livet, och det gjorde mig glad! Han är verkligen en genomgod människa (även om det känns lite omodernt att kalla någon god) och förtjänar ett långt och lyckligt liv!
På vägen hem höll jag på att dö, eftersom bussförarna i Stockholm är idioter. Under färden satt jag och bad för mitt liv samtidigt som jag höll i mig för att inte välta i svängarna. Chauffören ignorerade en stackare som flämtande sprang för att hinna med bussen vid Sveaplan. Istället tryckte han lite hårdare på gasen och passade på att köra mot rött.
När jag klev av bussen på Bergiusvägen, med hjärtat i halsgropen, pinnade jag på för att hinna före bussen över vägen. Gick över gatan ungefär en meter före övergångsstället och plötsligt har jag bussen i nacken. Han var på fullt allvar på väg att köra på mig, och hänvisade genom sitt öppna fönster till att jag inte gick på zebraränderna. Vilken jävla idiot! Inget kan inbilla mig att denna galenpanna någonsin kommer att bli en trevlig och ofarlig medtrafikant. Fifaen. I finkan ska han.
Jag gjorde min samhällsliga plikt och ringde SL's kundtjänst. Har inte särskilt stora förhoppningar om att någon kommer att ta upp händelsen med chauffören, men jag har i alla fall sagt ifrån.
1 kommentar:
Bra där! Heja dig!
Nettan, Klura & Selma
(Hittade hit via Simon)
Skicka en kommentar