Nytt försök med morgonagility. Och träningsvärk.

Lite knäpp är man väl...

Imorse träffades jag och Eva Marie redan 06:30 för morgonagility. Förutsättningarna var betydligt bättre den här gången, det vill säga jag hade ingen jour och inget annat som kunde ta fokus från agilityn än en grym träningsvärk i överkroppen (Tack PT-Tompa!).

På planen stod en klass 3-bana från i tisdags och det var den vi körde. Puh. Jag som brukar blir förvirrad på enkla klass 1-banor där det oftast bara är raka spåret men kanske med en liten extra sväng någonstans. Här svängde det mest hela tiden, fram och tillbaka, ut, in och runt. Var glad när det var två hinder i rad utan någon konstig sväng. Intressant och lärorikt!

Det gick okej för mig. Fick massor av hjälp, tips, förslag och hejarop från EM och jag och Elsa tutade på efter bästa förmåga. Vi har mycket kvar att lära, vilket om inte förr märks när man ser Eva Marie och Ozz swischa fram på banan med världens flyt, hur tajta som helst!

Bland de enklare sakerna som jag hoppas att vi kan ha lärt oss redan till nästa gång hör att inte försöka träna in kontaktfälten igen samtidigt som jag kör bana och att sluta i tid, hur gärna jag än vill avsluta med att sätta den där svårigheten.