Alltså, vilken jävla grej! Hur i helskotta hamnade jag där bland rötter och stenar i skogen? På en ny (bättre begagnad) MTB med nya cykelskor, ny hjälm och en betydligt tunnare plånbok? Jag som är rädd för att cykla när det blir lite grus...
I skogen var det galet. GALET! Jag och EM åkte till Lida eftersom vi hört att det var bra nybörjarspår där. Ha! Vilket skämt. Första varvet var det väldigt många ställen cykeln fick ledas istället för cyklas. 4,6 km tog 47 min. Varje uppförsbacke ville cykeln stegra sig, jag körde rakt ut i skogen flera gånger när jag var så paralyserad av skräck (nåja) att jag inte vågade svänga. Pedalerna slog i naturen flera gånger och det här med att mina tassar satt fast i dem...? DAMN!
Efter lite vila, som främst behövdes rent mentalt, så tog vi ett varv till. Och se, nu gick det väldigt mycket bättre! Vi tjöt, skrattade och cyklade (!) oss genom skogen! Plötsligt kändes det bra att fötterna satt fast istället för att halka runt. Visst fick vi gå flera svåra partier men överlag var vi så grymma!!! Det var fruktansvärt roligt! Och nämnde jag hur bra vi var? 39 min för andra varvet.
1 kommentar:
cykling verkar kul./Chefen
Skicka en kommentar