Jag susade iväg till Vilundabadet i torsdags för att testa hur det skulle kännas att köra ett pass inomhus, i 25-metersbassäng, som omväxling. Passet jag hade med mig var på 3000 meter och såg ut som följer:
2x100 insim
4x25 ryggsim
4x25 skidåkaren
4x25 fart 1-4
4x100 f3 ss start 2:00 (ca 1:37/100)
100 löst
4x100 f3 pd start 2:00 (ca 1:30/100)
100 löst
4x100 f3 f start 2:00 (ca 1:22/100)
100 löst
4x100 f3 pf start 2:00 (ca 1:18/100)
100 löst
3x(4x25) 5 max/20 löst - 10 max/15 löst - 15 max/10 löst - 20 max/5 löst
varv 1 ss start 1:00
varv 2 f ben m platta start 1:00
varv 3 pf start 0:50
200 avbad
Bassängen var helt tom när jag kom dit och jag kunde i lugn och ro genomföra mitt pass. Jag hade nog hoppats på att simma snabbare än vad jag gjorde, men jag tror också att jag har blivit lite fartblind och tappat greppet om vad som är rimligt. Jag simmade på bra tider.
Och jag blev väldigt, väldigt trött, vilket var huvudsyftet.
Imorse åkte jag och Jonas till Brunnsviken där vi träffade Theresia och Fanny vid Kafé Sjöstugan för att simma till Tivolibryggan och tillbaka. Det blev en härlig tur i lugnt och skönt tempo med flera korta stopp på vägen.
Jag har haft dåligt samvete över att träningen inte blivit som jag tänkt mig den här veckan, men jag måste samtidigt inse att tre pass i vattnet, varav två med hög intensitet, ändå är att betrakta som fullt godkänt.
Den här sommaren har varit min bästa öppet vatten-sommar hittills. Jag har fått feeling i vattnet och upplevt många väldigt fina simningar.
Ändå längtar jag som vanligt lite efter att höstterminen ska dra igång med regelbundenhet, ångestladdade intervallpass, trötthetskänsla, tidiga mornar, sena kvällar, framsteg och motgångar. Det finns stunder när jag hatar träningen men allt som oftast har det ett rosa skimmer av lycka över sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar