Elsa travade glatt på i fotgåendet trots att snön räckte henne till magen nästan. Inte undra på att hon var trött sedan. Det måste varit jättejobbigt. Mot slutet blev hon dock lite kall och var väldigt nöjd när jag lyfte upp henne i famnen och lät henne ligga där medan de andra hundarna busade nedanför. Som en liten väskhund.I bilen hem kämpade hon tappert för att hålla sig vaken, och vägrade lägga sig ner. Istället satt hon med slutna ögon och hakan på mitt ryggstöd. Hemma släpade hon sig upp för trappan och när vi kom in verkade hon väldigt kontaktsökande. Jag satte mig på golvet hos henne och då kröp hon upp i min famn och somnade. Min lilla skrutta! Tröttmössan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar