söndag, mars 22, 2009

F som i Fiasko

Idag var det tänkt att jag och Elsa skulle göra vår tävlingsdebut i lydnad, och på sätt och vis gjorde vi väl också det. Men den blev inte riktigt som jag hade tänkt.

Började värma upp lite innan platsliggningen och Elsa var glad och pigg. Kanske inte sitt bästa jag, men ändå helt okej. Någonstans mellan denna uppvärmning och lottningen av startordning hände något och jag har ännu inte kommit på vad.

Elsa blev jättenervös, hade svansen mellan benen och ville bara springa och gömma sig. Till slut satte jag henne i bilen för att hon skulle få lugna ner sig. Detta fick till följd att vi höll på att missa vår platsliggning, eftersom samlingen inför den av någon anledning hölls på en annan plats än för övriga. Jag måste helt enkelt missat informationen.

När jag lagt henne på platsliggningen låg hon och skakade ungefär 30 sekunder innan hon, inte helt oväntat, reste sig och sprang hukande av plan med svansen lågt och öronen rakt ut. Hon såg så ynklig ut!! Jag kopplade henne och stod kvar bredvid planen men hon drog bara och ville därifrån. Så jag bröt tävlingen direkt eftersom allt annat kändes poänglöst (precis som vårt första moment ju redan blivit).

Efteråt kände jag mig jäkligt besviken och ledsen. Det blev ju verkligen inte som jag tänkt mig. Jag måste försöka fundera på varför det blev som det blev, vad som hände, hur jag påverkade Elsa och hur vi ska undvika att detta händer igen.

Sofia och Simba körde i alla fall genom sitt program men inte med något lysande resultat. Planen var blöt och geggig och man såg på Simba hur äckligt han tyckte det var att behöva gå där. Han ville inte sitta och inte ligga på hela programmet och poängen blev tyvärr därefter.

Stämningen i bilen hem var väl kanske inte den bästa, men nu får vi väl försöka ta nya tag. Fast det som känns mest lockande just nu är att bara lägga ner allt vad hundträning heter.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej
Vi sågs på klubben igår och nu luskad ejag fram din blogg. Usch vad trost med tävlingen. På min första tävling så ville maja bita domaren och vi blev nästan rapporterade. Jag var sååå ledsen och sprang från plan gråtandes. Man har så mycket förväntninga roch man har tränat så hårt för att tävla och så kommer det något som man inte hade räknat med och förstör allt. Skit!
Men jag är säker på att ni komemr igen. Du har en fin hund och du är också duktig! Sköt om er! Förresten skulle jag gärna ta en lek/träningstur på skuggan någon dag? antar att du bor i dom gula? jag är typ jämt på universitetet:-)
Kram Jenny (helgas kompis du vet)