Pudelmamma och arrogant satmara

Jag och Elsa har just gått en trevlig skogspromenad i solen. Under denna promenad träffade vi tre hundägare som också var ute och njöt av det fina vädret. Eftersom Elsa är som hon är, dvs. överförtjust i andra hundar, försöker jag undvika att hon får leka med okända hundar när vi är ute. Det räcker gott att hon får leka när hon träffar sina "kompisar".

Vid två av de tre mötena var allt glatt och hundägarna förstod helt och fullt när jag sa att jag inte ville låta hundarna hälsa, eftersom jag och Elsa jobbar på hundmöten.

Den tredje tanten var dock en av de värsta satmaror jag har mött. Hon hade två glada pudlar med sig som ångade runt som vildar i skogen. Elsa var kopplad och hundarna for runt henne. Jag bad lite snällt damen att inte låta sina hundar springa fram till oss, men det var helt utan gehör. Hon var så arrogant och otrevlig att jag sällan sett på maken. Ville jag träna min hund fick jag minsann göra det någon annanstans, och hon var så trött på att folk sa till henne vad hon skulle göra med sina hundar... Man blir nästan mållös.

















Jag vill därför avsluta denna fredagseftermiddag med att önska denna fantastiskt otrevliga tant all världens olycka. Jag hoppas hon halkar i skogen, slår sig illa och blir liggandes länge i en kall och blöt snödriva. Helst tills det blir mörkt. Jag hoppas hennes livsglada hundar får en ny matte som kan matcha deras humör bättre och att surf...an förblir hundlös resten av sitt liv. Amen.