Så nu pausar jag lite och försöker samla ihop tankarna kring TSM igår. Eller Icke-TSM som det blev. Var sena dit och hittade ingen parkering, så det slutade med att jag släppte av Jonas så att han hann i tid, medan jag själv, utan plånbok eller pengar, jagade parkeringsplats i ytterligare 20 minuter. Tanken att springa själv hade slagit mig redan tidigare, när Anna, som jag tänkt springa med, missade tåget och därmed träningen, så det kändes okej.
Gårdagens pass var sista passet i min vilovecka och tanken var att det skulle gå lugnt och fint. Hoppades att jag skulle känna mig lika stark som efter förra viloveckan men det gjorde jag inte. Det rullade ändå på rätt bra, men jag blev trött i benen på slutet. Ångrar nu bittert att jag slarvat med att springa längre distanser under sommaren. Hade velat ha det försprånget nu inser jag, när jag uppenbarligen inte ens kan springa en knapp mil utan att känna mig sliten. Det stör mig också att mitt självförtroende som fram till helt nyligen varit så grymt bra i löpningen, nu är mer eller mindre i botten. Kanske en följd av förra veckans fiasko. Tanken slog mig flera gånger: "Varför ska jag springa marathon igen, och TVÅ stycken till och med, det kommer jag aldrig klara, det är alldeles för långt, jag orkar inte!".
Kände mig i alla fall nöjd efteråt och hade en skön känsla i kroppen när KulturTuben åkte till Dansens Hus för att titta på Benke Rydmans version av Svansjön. Jag ger den 7/10 tootsies, och att betyget inte blev högre var för att jag upplevde det som lite svajigt. När det var bra var det riktigt bra, men sen blev det lite trist emellanåt. Dansarna var hur som helt grymma, speciellt Daniel Koivunen som dansade den svarta Rothbart. Häpnadsväckande!
Det har verkligen varit en högkvalitativ kulturhelg. Nu vill jag bli en superstark akrobat och dansare, inte vara en tråkig resebyråtant som inte ens lyckas få ihop en resa till Hälsingland.
 |
| Bilden stulen från dansenshus.se |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar