Helgens utflykt till Umeå innehöll inte bara hundspannsturen, utan även trevligt umgänge, god mat samt ett dop. Söta Olivia Gerd Nina fick vatten på (sin kvarn?) huvudet och kräktes ner dopkläningen från 1909.
Jag är inte vidare troende och har svårt att ta till mig mycket av det som sägs i kyrkan, men varje besök där sätter alltid igång en massa tankar i mitt huvud. Jag gör ett aktivt val att inte läsa någon trosbekännelse eller bön, och framför allt att inte tro på någon Gud. Det är en lätt sak för mig att välja bort. Men andra frågor dyker upp istället. Religion är inte viktigt för mig, men vilka saker är det istället? När andra tror på en Gud med kärlek och gemenskap, vad tror då jag på? Vad vill jag? Vad gör jag? Vad är viktigt för mig?
Jag vet inte.
Kärlek är viktigt. Omtanke och vänskap. Att ta hand om mig själv och andra.
Men gör jag det?
Jag vet inte.
Den här morgonen gjorde jag i alla fall ett tappert försök. Först skogspromenad med hundarna. Sen simhallen med crawlträning och fokus på att få simningen att kännas bekväm. Sedan en lång stund i bastun. För att ta hand om mig själv. Svettas ut lite av allt det socker jag förgiftat mig med i helgen.
Kände mig lite harmonisk en stund, men efter en lite stressig morgon med konstant ringande telefon på jobbet så har jag tappat lite av harmonin. Kanske får den tillbaka hos tandläkaren i eftermiddag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar