I lördags var jag och giggade med Team Snabbare i Högdalen. Först var jag sidekick på ett simpass som Ulf Hausmann ledde. Det är alltid roligt och lärorikt att få undervisa med någon ny person. Inspirerande!
När jag står på kanten vill jag inte vara som någon annan, jag vill skapa min egen stil, men jag vill att den stilen är byggd av klotsar jag hämtat från andra med mer rutin än jag. Försöker därför likt en dementor alltid insupa så mycket jag kan och plocka alla godbitar från de jag instruerar med (eller simmar för).
Efter simningen hade jag fått förtroendet av Pål att hålla passet "Yoga för simmare och triathleter". Jag känner mig oförskämt trygg i rollen som yogalärare. Oklart varför.
Min största nemesis är att spegla. Alltså t ex att lyfta höger hand och samtidigt säga åt deltagarna att lyfta vänster. På yogalärarutbildningen var det någon som tipsade om att man kan skriva vänster på högersidan och vice versa, så det gjorde jag. Hade jag stått still och enbart speglat hade det absolut varit en hjälp, men eftersom jag flyttade mig runt och gjorde rörelserna med "rätt" sida ibland så blev jag ändå förvirrad.
Är ändå nöjd med min insats. Det var roligt och flera sa att det var ett bra pass.
På kvällen var jag i Eriksdalsbadet och tittade på Swim Open. Simning i världsklass! Så roligt!
Var så lyckligt lottad att jag fick hänga med Simfröken Hasse och två crawlkursare på VIP-läktaren. Fri sprit och medicin! Ja eller... du fattar. (Det fanns några reserverade stolar i hörnet.)
Jag känner mig ganska chill på simtävling nu för tiden. Kan njuta av miljön, storslagna insatser och simmarnas helt sjuka tempo utan att nära nog förgås av att ziljarder frågor bubblar upp inom mig. Som det var första gången. Då jag efteråt skickade en hel A4 med frågor till Hasse.
Om lite drygt en månad får jag själv "simtävla" igen, i Medleys Simutmaning. Längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar