Min måndag var jätterolig men också så slitsam att jag inte har orkat skriva om den tidigare.
Det började med en superintensiv morgon på jobbet. Vi har precis släppt en katalog och de första dagarna är alltid smått hysteriska. Dessutom har jag massor att förbereda innan jag åker till Mallis.
Vid lunch drog jag till Vasalundshallen för PT-pass med testserie tillsammans med simfröken Hasse.
Den här gången bestod testserien av en bruten hundring, vilket innebar att han klockade mig på följande:
50 m + voltvändning
vila 20 s
25 m + voltvändning
vila 20 s
25 m
Om man lägger ihop tiderna på de simmade distanserna får man en teoretiskt tid för vad jag skulle kunna göra på 100 meter med rätt formtoppning osv.
Tror någon att 20 sekunder vila känns som vila är det bara att tänka om. HELVETE vad jobbigt det var. Jag var nöjd med totaltiden, 1:19.5, men inte med tiden på min första 50:a. Den slutade på 39.3, vilket inte är jättedåligt men ändå strax över vad jag skulle velat simma på.
Sedan väntade dagens skräckuppdrag - att simcoacha ungdomar i Husby simhall. Jag är rädd för barn. Jag är rädd för Akalla. Att köra Rockman Swimrun två varv hade känts som en lättare uppgift.
Men nu var det så att en av min himmels väldigt klart lysande stjärnor som jag nämnde härom dagen behövde hjälp, och alltså var det bara för mig att frigöra tid och ta det där jätteklivet långt, långt utanför komfortzonen. Gah!
Allting med uppdraget utmanade mina svagaste sidor, kontrollfreak som jag är, men det gick jättebra. Kidsen var superfina! Jättesnälla och duktiga. Jag hade roligt och det verkade som om de också hade det. Trots det var jag helt tom på energi efteråt.
Hann i princip bara hem och vända innan det var dags att åka tillbaka till Vasalundshallen och hålla de sedvanliga crawlkurserna. Fast jag var trött så var det så himla roligt. Älskar de där måndagsgrupperna! Vi fokuserade på grepp och tiden bara försvann.
Efteråt var jag som en urvriden trasa och jag skippade mitt eget simpass och åkte hem till soffa, värmefilt och hund istället. Helt rätt val. Att under rådande omständigheter vistas utanför komfortzonen både fysiskt och psykiskt samma dag var enormt krävande. Men - förstås - också väldigt givande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar