tisdag, april 26, 2011

Äventyrslångpass

Igår skjutsade Jontan mig och Sara ut i till Örsta Gård vid Angarn. Målet för långpasset var att springa hem därifrån, längs Roslagsleden. Det kändes lite mentalt tungt först. Vi åkte bil länge. Vi åkte förbi avfarten mot Arninge och körde av mot Åkersberga. Vidare långt, långt bort. Ut i obygden, där vi blev droppade.

Sen var det bara att springa på hemåt. Det var en fantastisk dag, linnepremiär, otroligt vacker natur längs vägen och som vanligt trevligt sällskap. Mitt bästa långpass! Jag älskar att springa i skogen! Vi tuffade på i vårt eget tempo och trots att terrängen var betydligt mer kuperad, med stenar och rötter om vart annat, mot vad vi är vana vid på långpassen så gick det bra. Mina ben klagade inte allt för mycket förrän mot slutet, men då gnällde de desto mer. Fast på ett bättre sätt än vid de vanliga långpassen, eftersom de fått röra sig lite mer omväxlande.

Det kändes som ett riktigt äventyr! Vi sprang lite vilse här och där, men inte mer än att det redde upp sig. Efteråt kände jag mig också piggare än vanligt, och det var skönt att klockan hann bli så mycket när vi kom hem att det inte fanns mycket annat att göra än att äta, titta på film (Welcome to the Rileys, 7 tootsies) och sova.

Totalt var vi ute i 3 timmar och 35 minuter och sträckan vi fick ihop var 24 km. Med tanke på terrängen så var det väldigt bra jobbat och definitivt ett pass som var mentalt bra för mig. Jag packar det i lilla Pepp-ryggsäcken till maraton.

Den här sträckan sprang vi

Start vid Angarn med kisspaus efter 29 sekunder

Efter flera km utan markering av leden hittade vi den igen

10 km avklarade och Sara ser pigg ut

15 km och vätske- och russinpaus vid Vallentunasjön

20 km vid Käringsjön. Solen sänker sig och vi börjar bli slitna.

Vid Rösjön, efter 24 km, ger vi upp och blir hämtade.

5 kommentarer:

Katarina sa...

Wow vad imponerad jag blir! 24 km!? Det tom låter lååååångt!

Gunnika sa...

Shit pommes frites vad bra du är! Om du gillade den där terrängen att springa i så är sträckan från Örsta gård till Brottby på Roslagsleden av likartad karaktär! Hoppas att det var torrare för er än det var för mig när jag cyklade för några veckor sedan! :)

Sandra sa...

Ja, jag är också sjukt imponerad, du är verkligen skitduktig!! Själv joggade jag första passet i år i morse, fick ihop 4,3 km med jogg alternerat med gång...

Sara J. sa...

Bra idé det där med att fotografera varje vätskepaus. :)

Att cykla samma väg som vi sprang låter om möjligt som ett ännu större äventyr, med tanke på hur svårt det ibland var att hålla balansen springandes. ;)

Jenny sa...

Imponerande! Jag blir alldeles stum, två och en halv mil för fasiken. Hujedanemig!