Fint slut på 2011

Vilka fina dagar det varit, idag och igår. Strålande sol, högt vatten och frostigt gräs med några tappra kantareller.

Gott Nytt År!

Bra dag

Klättring med brorsbarnen, te och en bok framför brasan. Bra dag.

Nu är glada julen slut

Vår julegran (inte mycket barr kvar) har dansats ut tillsammans med tomtar, stjärnor och tingeltangel. Nån måtta får det lov att vara. Jag tycker om att ta in julen tidigt och att kasta ut den så snart själva julhelgen har passerat.

Det enda som överlevt utrensningen är vår fina utebelysning, som jag i gengäld planerar att behålla uppe till mars minst. Den är mysig!

Har i övrigt inte gjort så mycket idag. Promenerat, köpt klätterskor och en löparjacka. Ikväll blir det... Tadaa! Film!

Tootsietajm

 

Ja, det blir en del film under julen, och extra många när man är sjuk.

The way back: 4/10 tootsies.
Minuspoäng för att de var så förbannat länge i Gobiöknen.

Catfish: 6/10 tootsies.
En dokumentär, inte en thriller som det står på. Felförväntningarna var inte positiva för betyget.

Skönheten och odjuret: 8/10 tootsies.
Klassiker med härlig sensmoral.

Poseidon: 4/10 tootsies.
Ägnade större delen av filmen åt att försöka slappna av och komma ihåg att JAG faktiskt kunde andas.

Unknown: 7/10 tootsies.
Pluspoäng för att säcken knöts ihop så fint och förhållandevis okomplicerat.

Sherlock Holmes, A game of shadows: 7/10 tootsies.
På bio. Spännande, smålarvig, actionfylld.

Summering av träningsåret

Måste säga att jag är rätt nöjd över att min sjukdom har anpassat sig till helvilan, istället för tvärt om. Mår lite bättre idag, men är fortfarande inte helt pigg. Hade en fantastisk morgonpromenad med tjejerna i solskenet (och blåsten). Kändes som slutet av september snarare än 27 december, solen värmde lite och gräset på ängen var grönt och jag kunde träna med hundarna där. Livskvalitet.

Medan jag njöt av den friska luften låg JG hemma, betydligt sjukare än jag. Misstänker att vi smittats av samma otyg, men jag vill gärna tro att anledningen till att jag var på benen, när han inte var det, är följande:

Under 2011 har jag tränat 17194 minuter, vilket motsvarar 11 dagar, 22 timmar, 33 minuter och 49 sekunder, för att vara så exakt som Funbeat är. Detta fördelat på 273 träningspass över 223 dagar, vilket betyder att jag har tränat på 60,9% av årets dagar.

Jag har sprungit 108 av 366 dagar (29,5%) och i snitt 19,95 km/vecka med en snitthastighet av 6:50 min/km. Den totala sträckan jag har sprungit är 1043,29 km, vilket betyder att jag inte nådde upp till mitt mål på 1500 km i år. Men jag gråter inte för det.

Övrig träning:
90 träningspass har varit styrketräning.
13 gånger har jag klättrat.
17 pass PowerYoga har jag gått på.
8 gånger har jag tränat simning.
8 gånger har jag åkt skidor, utför eller på längden.

Sen finns det lite andra pass, typ "kondition" i gymmet och cykling, som är så få att det inte är värda att nämna.

På det hela taget ett bra år, med få sjukdoms- och skadeperioder. Får hoppas att nästa år blir lika bra. Det finns ingen förebyggande medicin som är bättre än träning.

Helvila

Den här veckan har jag, i enlighet med PT-Tompaträningsmodellen, helvila. I min värld existerar förstås inte någon helvila i dess riktiga bemärkelse, eftersom jag har två flickor som inte alls förstår poängen med något sådant. Så promenerandet blir som vanligt.

I övrigt ska det faktiskt bli rätt skönt att inte träna på en vecka, något jag inte trodde att jag skulle säga.

För att utnyttja vilan till max har jag även passat på att bli lite sjuk. Låg vaken i natt och lyssnade till vinden som slet i taket, samtidigt som jag kände hur halsen blev tjockare och tjockare. Idag känner jag mig rätt risig, orkeslös och lite febrig, så nu blir det eftermiddagshäng i biorummet med Ipren och Rocky Road som gäller.

Krya på mig!

Hipp hurra

Idag är Jontans födelsedag!

Från oss alla till er alla

En riktigt God Jul!

I min familj har vi en tradition. Den går ut på att alla familjer i släkten gör ett långt julrim på julafton, som vi skickar till varandra. Det började när vi inte kunde fira jul tillsammans, och fortsatt sen dess. En mycket underhållande tradition.

Här är årets version från Danderyds-Demnert:

Nu har säkert alla hunnit vakna
Och de tradionsenliga julrimmen börjat sakna

Danderyd siktar på seger i år
Vi tror vi flest, mest och bäst rimrader får

I natt har jultomten varit och hälsat på
Men i strumpan fanns klappar för en, inte två?

Är det någon här som ej varit snäll
Eller var strumpan på väggen av helt fel modell?

Snart ska familjen ut och springa en mil
Varför då undrar ni, vi har ju en bil

Vi kämpar och tränar för att nästa år klara
En i Stockholm historisk jubileumsmara

Dessutom får vi plats för mer julmat i magen
Det är tur, som det ska ätas under dagen!

Till frukost har det ätits gröt med äppelmos
Av både farmor och mormor har vi fått en rejäl dos

Vi ska fira hos Marcus och Kajsa i Hässelby
I villan de har renoverat till ny

Dit kommer många, ja nästan hela släkten
Och förhoppningsvis han den tjocka med röda dräkten

Hundarna får julaftonsdagen föräldrafri
På grund av brorson Albins hundallergi

Men vi är inte borta länge från vår bruna klan
De hinner nog inte ens demolera föräldrarnas gran

Vi hoppas att värdparet god julmat låter oss smaka,
Vi tar med oss en gotländsk saffranspannkaka

Och kanske lite klassiskt choklad- och jordnötsmums
En julgodissort som brukar ta slut nästan bums

I år kommer rimmet också upp på en blogg
Så snart vi har avslutat vår julaftonsjogg

Vi ska snöra skorna och börja kuta
Så det är faktiskt hög tid att sluta

I år behöver ingen lägga ut sand
Det är snö- och isfritt i hela vårt land

Det är inte omöjligt att ni nu står helt stumma
Och känner att era julrim nog är ganska dumma

Så innan ni fula miner i ansiktet får
Önskar vi er en God Jul & Gott Nytt År

Om tomten inte hittar hit

Så har jag ordnat med back up:er. Ingen anledning till oro.

Gym kl. 7 - take it or leave it

Inte nog med att mamsen och papsen har den dåliga (men ändå goda) smaken att hänga på låset till gymmet kl. 7 dagen före julafton (hallå, sovmorgon?).

Mamman går dessutom bananas med smileys i sina sms. Finns det någon ungdom som kan översätta vad tre aliens betyder?

Utfall

Tänk vad lite yoga kan göra!

Det slutade med julgodisbak - Leilas Rocky Road - promenad OCH löptur. Någon sköt fyrverkeri så jag delade på hundarna.

Elsa var så väldigt entusiastisk över att få följa med matte på promenad utan Det Lilla Möglet att hon glömde bort att komma ihåg att vara rädd för de första smällarna vi hörde. På slutet av promenaden mindes hon.

Reka följde med på löpturen istället. 6,3 km i oväntat bra fart med tanke på underlaget (isigt blandat med barmark och snökedjor på skorna) fick vi ihop. De första 4 kilometerna i imponerande jämnt tempo.

Av morgonens trötthet finns inga spår kvar.

Den enes bröd den andres död

Idag har jag varit trött. Riktigt trött. Efter att jag och tjejerna varit i skogen imorse var jag så trött att tanken på att jag skulle ge mig ut på ett intervall- eller fartlekspass fick mig att vilja gråta. Kunde inte ens få upp motivationen genom att erbjuda mig själv ett mysjoggspass.

Men ibland har man tur. I brevlådan låg en PowerYoga-dvd som jag beställde från ginza.se i förrgår. Och yoga, se det kunde jag visst tänka mig. Så jag rullade ut mattan i biorummet och körde igång.

Programmet var okej och det hade definitivt önskad effekt. Fick ny energi och en otroligt stark välbehagskänsla i kroppen. Riktigt härligt!

Så man kanske skulle kuta en sväng ändå? Eller bara dra ut på långprompe med flickorna igen. Men först rimstuga med te och pepparkaka.

Kan inte allt bara vara som det alltid har varit?

Jahapp, igår meddelade Cissi som jag gör mina ögonfransar hos att hon drar till Paris och att salongen pausas på obestämd tid. Måste saker förändras, kan det inte bara vara som det alltid har varit?

Cissi rekommenderade istället puder.se, precis som Sara Rönne gjorde på Twitter. Sofia Bursjöö rekommenderade fancyeyes.se. De verkar ha en salong i Sollentuna, vilket vore jäkligt mycket smidigare än att åka in till stan, men prislappen är ett par hundralappar högre än vad jag betalar nu.

Usch, jag vet inte hur jag ska göra. Det enda jag vet är att jag vägrar sluta med mina Hollywoodfransar!

Fan.

Dagens lokaltidningsbesvikelse

Men snälla Mitt i! Var är nyhetsvärdet i det här? Giriga Ulla-Britt!

Broddpremiär

Imorse var det dags för tisdagslöpning igen med Sara och hundarna i Ursvik. Ett snöigt och lite isigt Ursvik, så det var bra att jag rotade fram snökedjorna innan.

Tyvärr hade de gått sönder i förvaringen under sommaren men de gick att använda ändå. Jag gillar de här broddarna, men hållbarheten är inget vidare och inte löpkänslan heller för den delen. Men fästet är grymt! Känner mig mycket tryggare än med "piggar", och de jag provade fick jag dessutom skavsår ovanpå foten av.

Löpningen gick bra och i ett så lugnt tempo som underlaget krävde. Ansträngningen var inte särskilt stor men sällskapet som vanligt helt utmärkt.

Blev ingen klättring nu på kvällen heller eftersom alla vänner uteblev av olika skäl. Behöver nog skaffa mig ett större förråd av små klättermusar för det här håller inte. Som tröst åkte jag och julhandlade istället och trots att jag nästan dog av den ansträngningen så var det klart värt det! Jag har snackat med Tomten.

Hur funkar äggen?

Titta på bilden. Två till synes likadana ägg, tagna ur samma kartong, kokade i samma kastrull precis lika lång tid och spolade i samma kalla vatten efteråt. Och ändå...

Varför går inte vissa ägg att skala? Man får med sig hela skalet. Det är irriterande och jag vill veta hur det kommer sig. Är det verkligen så stor skillnad på färskheten på äggen i samma kartong?

A Christmas Carol

Igår var det dags för en årlig tradition igen. A Christmas Carol på Maxim, som jag och M sett varje jul de senaste... ja kanske tio, åren.

Just igår var det dock väldigt nära att evenemanget ställdes in. Hur det gick under vår italienska middag i lördags framgick i tidigare inlägg. Det blev inget TSM eftersom jag fortfarande vinglade när jag försökte gå upp och äta frukost. Istället blev det sovmorgon och efter några timmars sömn till, en rejäl frukost och en promenad med hundarna tillsammans med Malin & Ola så var jag i utmärkt form igen.

Alltså snörade jag och Jontan på oss löparskorna och gav oss ut på eget långpass med hundarna. Underlaget var vidrigt och fötterna var dyngsura efter tio meter. Vi hade tänkt springa genom skogen runt Rösjön, men efter att ha simmat de första hundra meterna i Rinkebyskogen bytte vi riktning och sprang upp till Skarpäng och tillbaka istället. Fick ihop 11 km i långsamt tempo (6:49 min/km) med låg puls och bra känsla. Blev trött i benen på slutet men var pigg i själen. Framför allt uppskattade jag detta söndagsäventyr tillsammans med flickorna och Jontan. Livskvalitet för mig!

Vid det här laget hade jag lyckats glömma bort vad som väntade under eftermiddagen, och jag var allt annat än nöjd när jag kom på att jag skulle in till stan, istället för att däcka framför en film i biorummet. Funderade på att ställa in men tog mig i kragen och mötte mamma utanför Maxim.

De hade gjort om pjäsen lite mot tidigare år, och det var trots allt lika underhållande som vanligt, så jag är glad att jag åkte. Musiken var fin.

När jag kom hem väntade Jontan med middagen. Härliga, underbara rester från lördagsmiddagen. Sen läste jag ut min bok, Tusenskönor av Kristina Ohlsson. Började bra, upplösningen var så där.

Inget TSM

Det blir inget TSM idag (imorrn). Har ätit en italiensk middag, som blev väldigt bra, tillsammans med Malin&Ola och Tina&Björn. Och några flaskor vin.

Så det blir sovmorgon imorgon och förhoppningsvis långpass lite senare. Om inte Den Stora Baksmällan slår till.

Jag har blivit en riktig nattsuddare!

Oops....

(Inte helt oväntat var det inte direkt någon gourmettomte.)

Man får göra som man vill

Åtminstone när man har uppnått min aktningsvärda ålder. Jag utnyttjade detta faktum till att köpa en chokladtomte idag. Som jag minns det fick jag inte uppleva glädjen av en chokladtomte särskilt ofta som barn, så nu ska här kompenseras. Självklart ska jag gå och titta längtansfullt på tomten några dagar, innan jag hugger in. Som Nalle Puh en gång sa -"Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre". Det gäller för chokladtomtar också.

Fast jag måste erkänna att jag känner mig ganska värd en chokladtomte just nu. Tränade ett pass med PT-Tompa igår. Ett pass som jag upplevde som förhållandevis lätt och trivsamt. Det var bara en täckmantel. Jag har grym träningsvärk i ryggen idag, och det var endast med stor svårighet som jag lyckades resa mig från stolen efter att ha suttit och jobbat på förmiddagen.

Ikväll är det julfest på jobbet. Vi har redan haft middag med reseledare och chaufförer så den här gången bjöd vi in kreti och pleti - korrekturavdelningen (mamma) och IT-avdelningen (Jontegull) på julbord. Livat!

En riktigt härlig förmiddag!

Den här dagen har börjat helt fantastiskt.

Jag har ringt väldigt många samtal den här förmiddagen och uteslutande blivit bemött av helt och hållet superhärliga människor! Vilken glädje! När jag har sagt att jag vill boka in en bussgrupp har den trötta rösten i andra änden av linjen vaknat till! -"Bussgrupp? Åhåå!!". De har velat hjälpa, kommit med tips, skrattat, spridit glädje och längtat till nästa sommar.

Underbart!

Träningsvärk

Idag har jag träningsvärk i magen och rumpan. I övrigt har jag inget att tillägga. Känner mig inte så kommunikativ.

The Bank Job: 6/10 tootsies

Min exakta position just nu

Sitter på köksgolvet, uppgiven.

Klättringen frös inne för att jag inte stod på mig när JG tvekade, vi kunde inte enas om någon annan aktivitet, jag hade velat springa men har redan sprungit idag och hundarna har varit trötta hela dagen.

Allt är bara aptråkigt och nu har Jontan gått och lagt sig. Vad gör vanligt folk en blåsig, regnig, mörk decembertisdag?

Jag önskar jag hade klättrat.

Luciafika

När jag och Sara sprang imorse berättade hon att de skulle ha lussefika på jobbet efteråt. Jag ville förstås inte vara sämre så på vägen till jobbet inhandlades det lussebullar, som nu har fikats upp ackompanjerade av klassiska jullåtar och julmust.

Härlig start på dagen!

Ensam-TSM och Svansjön på Dansens Hus

Jag kanske inte kan stå för det här inlägget. Min hjärna känns som äppelmos efter en dag av hopplöst pusslande med en resa som jag bara inte får ihop till något bra. Frustration!!

Så nu pausar jag lite och försöker samla ihop tankarna kring TSM igår. Eller Icke-TSM som det blev. Var sena dit och hittade ingen parkering, så det slutade med att jag släppte av Jonas så att han hann i tid, medan jag själv, utan plånbok eller pengar, jagade parkeringsplats i ytterligare 20 minuter. Tanken att springa själv hade slagit mig redan tidigare, när Anna, som jag tänkt springa med, missade tåget och därmed träningen, så det kändes okej.

Gårdagens pass var sista passet i min vilovecka och tanken var att det skulle gå lugnt och fint. Hoppades att jag skulle känna mig lika stark som efter förra viloveckan men det gjorde jag inte. Det rullade ändå på rätt bra, men jag blev trött i benen på slutet. Ångrar nu bittert att jag slarvat med att springa längre distanser under sommaren. Hade velat ha det försprånget nu inser jag, när jag uppenbarligen inte ens kan springa en knapp mil utan att känna mig sliten. Det stör mig också att mitt självförtroende som fram till helt nyligen varit så grymt bra i löpningen, nu är mer eller mindre i botten. Kanske en följd av förra veckans fiasko. Tanken slog mig flera gånger: "Varför ska jag springa marathon igen, och TVÅ stycken till och med, det kommer jag aldrig klara, det är alldeles för långt, jag orkar inte!".

Kände mig i alla fall nöjd efteråt och hade en skön känsla i kroppen när KulturTuben åkte till Dansens Hus för att titta på Benke Rydmans version av Svansjön. Jag ger den 7/10 tootsies, och att betyget inte blev högre var för att jag upplevde det som lite svajigt. När det var bra var det riktigt bra, men sen blev det lite trist emellanåt. Dansarna var hur som helt grymma, speciellt Daniel Koivunen som dansade den svarta Rothbart. Häpnadsväckande!

Det har verkligen varit en högkvalitativ kulturhelg. Nu vill jag bli en superstark akrobat och dansare, inte vara en tråkig resebyråtant som inte ens lyckas få ihop en resa till Hälsingland.

Bilden stulen från dansenshus.se

Det blev en bra dag idag också

Ensam-TSM och Svansjön på Dansens Hus. Mer om det imorgon.

Nu ska jag läsa vidare i Kristina Ohlssons deckare Tusenskönor.

Cirkus Cirkör, Undermän

Var på Södra Teatern ikväll med JG och såg Undermän. Sjukt bra! Kom på mig själv med ett fånigt wow-flin i ansiktet flera gånger under föreställningen, för att de tre killarna på scen var så jävla grymma!! Otroligt begåvade!!

9/10 tootsies, en riktig succé!

Excellent

Så, nu har Reketussen visats upp på hundmässan och blivit bedömd av domaren Kay Eldered.

Tratte skötte sig mycket, mycket bra och fick bedömningen excellent, men inget ck. Kom trea bland juniortikarna, tätt följd av kennelsystern Smila.

Nu ska det okynnesshoppas!

Filmpanelen

Beslutet att inte se film i veckorna verkar ha blivit upplöst. Den här veckan har filmpanelen sett:

Doomsday - mankind has an expiration date: Mycket omotiverat splatter. Ihjälskjutna kaniner där blodet sprutar och sånt. Underhållande! 4/10 tootsies.

Law abiding citizen - a man who has lost everything is capable of anything: Också ganska blodigt men efter en liten tortyr/motorsågsmassakerscen i början lugnade det ner sig en aning. 6/10 tootsies.

Long time no see

Idag tog jag en oansvarigt lång lunch. För ett par veckor sedan sprang jag som hastigast på en gammal klasskompis när jag var på hundpromenad och idag träffades vi och käkade lunch.

Så_fantastiskt_roligt!! Hon var min bästis när vi var små, åtminstone upp i mellanstadiet och kanske lite längre. Vi lekte att vi var hästar som hade guldmanar och sånt. Nu var det 19 år sen vi sågs. Ja, 19 år. Man kan knappt tro att jag ens är så gammal, eller hur?

19 år är ett helt liv sen och ändå var hon precis "som vanligt". Precis som den tjej jag lekte med som liten, fast i en vuxen version. Hon verkade må så bra och vara så trygg i sig själv och det gjorde mig otroligt glad! Det var så intressant att höra vad hon haft för sig och hennes tankar om livet. Och trots att vi egentligen är främlingar för varandra nu så kändes det inte så. Det kändes som att jag träffade någon som känner mig, och i grunden är det nog sant. Hon vet vem jag var när jag var liten, innan livet satte sina spår och någonstans tror jag ändå att den personen finns kvar inom mig.

Jag känner mig upprymd och är obeskrivligt glad över att vi träffades igen!

Vill inte träna

Sen TSM-passet och sömnchocken i söndags har lusten att träna varit ganska obefintlig. Klättringen i tisdags var kul, men styrketräningspasset på gymmet igår morse var ett riktigt skämspass. Jag frågar mig vad poängen är att stiga upp halv sex och gå till gymmet om jag inte tänker göra bättre ifrån mig än vad jag gjorde. Slarvade och hade tråkigt istället för att köra lätt och fokusera på teknik.

Imorse hoppade jag över poweryogan för första gången på länge. I normala fall brukar jag inte fundera på om jag vill gå dit förrän jag sitter på mattan och väntar på att det ska dra igång, och då är det ändå för sent. Men idag funderade jag innan och kom fram till att jag inte ville. Eller att jag inte orkade. Så då lät jag bli.

Jag kämpar med att inte underskatta värdet av en vilovecka och med att tillåta mig att ta det helt lugnt när jag känner mig trött. Brukar vara dålig på det, men den här gången går det rätt bra. Jag lär mig med andra ord! Dessutom är det ofta så att när kraven försvinner så kommer motivationen tillbaka. För det gör den, långsamt krypande. Kanske, kanske betyder det att jag tar med mig hundar och älskling och larvar ut på en liten löprunda ikväll. Eller så börjar jag läsa en ny bok. Eller ser på film.

Världen är full av möjligheter!

Årets julklapp!

Okej, saken är klar. Jag önskar mig inget annat i julklapp än ett Stormtrooper-motorcykelställ.

Beställ här.

Tuffast på moppen i vår!

Stor, stolt och vacker!

Varför är jag tjock? Så lyder rubriken på ett mycket intressant blogginlägg jag läste på Träningsglädje. Även alla länkar i inlägget är bra läsning. Jag ställer mig nämligen inte helt sällan samma fråga. Varför är jag tjock?

Jag kan mycket lätt identifiera mig med Sara som skriver bloggen. Lång, tränar mycket men är vackert kurvig istället för smal som en sticka. Trots stora mängder träning. Vad beror det på? Just nu äter jag rätt mycket kosttillskott i form av skumtomtar, vaniljsockerfyllda saffransbullar (enligt tips från Lindad), julmust och ischoklad, så att jag blir lite extra rund om magen runt jul är fullt förklarligt.

Men även i perioder av bra kost så är jag fortfarande stor. Aldrig smal och liten. Min största anledning till att vilja minska vikten är att ha mindre att släpa på i löpspåret. Att få känna mig lätt och snabb där. Kanske hade jag varit mer motiverad till en viktminskning om jag inte tyckte om mig själv som jag ser ut, men så är inte fallet. Även om jag har dåliga dagar ibland så tycker jag oftast att jag är skitsnygg. Som en grekisk gudinna - lång, muskulös och vacker. (I alla fall om belysningen är skum och jag kisar lite.)

Det finns perioder då jag känner mig "flubbig" och det tycker jag inte om, även om det inte syns någon direkt skillnad utåt, men då är också motivationen att utesluta skräpmat och onyttigheter betydligt större.

Jag ska hur som helst göra en marathon 2012-satsning nästa år när jag får lite draghjälp av att vara trött på all julmat. Till att börja med tre månader av ordning och reda i kosten, färdiga veckomenyer och matlåda. Nyttig kost minst 5 av 7 dagar, men mer om jag vill förstås. Senast jag styrde upp ordentligt var innan årets marathon, och det blev en succé. Nu ska succén upprepas! Sötsug be gone!

En sak är i alla fall klar - jag är hellre tjock och vältränad än smal och otränad.

Idol 2011

Nu har jag hört både Robins och Amandas version av All This Way, vinnarlåten i Idol 2011.

Jag gillar skvalpop och det är precis vad Robins låt är. Glättig och poppig och catchy. Kanske gillar jag den bättre än Amandas version egentligen, men vad gör det. Amanda är en miljard gånger ballare än Robin och hennes röst är så häftig! Jag gillade inte riktigt Robins röst när den kom genom radion. Kändes rätt intetsägande.

Jag satsar en kanna mjölk och tre suddigum på Amanda.

Här kan man (åtminstone för tillfället men sannolikt bara fram till finalen) höra det båda versionerna.

TSM-fiasko och sömnchock

Igår var det långintervaller med TSM på schemat. 5x3min med 1 minuts ståvila mellan. Var verkligen laddad innan passet och såg fram emot att springa, men när vi väl kom iväg fick jag kämpa en smula för att hänga med i tempot redan från start. Bestämde mig då för att dra ner på antalet intervaller.

Vi sprang runt lilla sjön i Stora Skuggan där det är lite lätt kuperat, vilket slet väldigt mycket mer än jag hade kunnat tro. Höll ett tempo strax under 5 min/km och jag bestämde efter första intervallen att tre fick räcka. Bra beslut! Fick verkligen slita stenhårt i de intervaller jag sprang och det kändes som att det var aningen för tufft för mig. Framförallt är det tufft mentalt att springa intervaller i grupp och det mentala är min svagaste sida. Under de två sista intervallerna joggade jag en egen liten sväng istället och slöt upp med gruppen när de var klara. Tur det, för de sista två intervallerna gick enligt Jonas klocka på 4:40 resp. 4:32 min/km. (Tempot vi skulle hålla var 5:00-5:10 i intervallerna.)

Nedjoggen gick rätt raskt även den. När det började gå uppför kände jag att det blev väldigt, väldigt tungt. Jontan hejade på efter bästa förmåga men plötsligt tog det tvärstopp. Jag stannade, hostade lite och försökte andas. Det gick inte. Fick panik och blev jätterädd för det kom bara lite, lite luft åt gången och jag hade velat ha massvis. Efter en stund släppte det och vi började gå tillbaka mot Stadion. Sista biten joggade vi lite lätt och det gick bra. Vad tusan var det som hände???

När jag tittar på vilket tempo vi höll innan jag "kollapsade" så var det ganska ojämnt och bitvis ganska snabbt. Dessutom uppför. Jag klarar inte att springa ens den kortaste bit i 5:30-5:40-tempo i uppförsbacke efter ett intervallpass, så det var kanske inte så konstigt att det blev som det blev.

Ägnade mycket tid igår åt att känna mig dålig, men försöker nu fokusera på hur bra jag är istället. Jag anpassade passet till mig själv på ett bra sätt, jag kämpade jättebra och jag klarade något jag var långt, långt ifrån att klara för ett år sen. Men jag var sliten efteråt.

Hade tänkt att gå en riktigt lång promenad med tjejerna när jag duschat och ätit men det blev bara en halvtimme för jag pallade inte mer. Somnade i biorummet framför slutet av There will be blood (1/10 tootsies) när jag kom hem och sov i två timmar. Gick upp, åt middag och kröp ner i sängen kl. 19. Låg och läste en stund innan jag somnade, och sen sov jag hela natten. Ställde till och med fram klockan imorse och kände mig trött när jag gick upp. Morgonprompen gick i slow motion och jag känner mig fortfarande helt förstörd. Det kommer bli en lång dag.

1-7, inga konstigheter

1) Halvskumt ljus i rummet. Tittar mig i spegeln och tänker "Jävlar, vad snygg jag är!!"

2) Provrumsljus är inte alls lika schysst, men tre snygga reatröjor och en ny pansar-sport-bh som ska provspringas imorgon blev det trots allt.

3) Ser verkligen fram emot att träna med TSM imorgon! Jag är laddad! Snygg, snabb, stark!

4) Har tagit de första stapplande stegen mot att lära Los Trattos en stilig utställningspose. Bättre sent än aldrig.

5) Kronjuvelerna: 3/10 tootsies.

6) Lincoln Lawyer: 7/10 tootsies.

7) Skön lördag! Skogen, shopping, vila, ovanligt smarrig köttfärssås, film och godis. Med Världens Bästa Kille!

Middagsbjudning

Jösses! Så sent som jag var vaken igår och så länge som jag har sovit idag har jag nog inte gjort sen... sen... sen jättelänge.

Jag brukar sällan komma hem efter midnatt (eftersom mina skor förvandlas till pumpor kl. 24), men Anso och Magnus Hult bjöd på en mycket trevlig middag igår, och plötsligt var klockan väldigt mycket (ok, allt är relativt), speciellt med tanke på två små flickor som väntade hemma.

Maten Mankan och Anso bjöd på var en riktig smaksensation, från början till slut. Det var verkligen gott och långt ifrån vad vi själva hade kunnat svänga ihop. Det är det som är roligt med att äta borta. Man har olika kokböcker.

Så tack för igår!

Nu ska jag fånga den här dagen innan det är för sent. Snart blir det ju ta mig tusan mörkt ute!

Naaawh!

Aftonbladet tar i med hårdhandskarna mot klimathotet. Döda babysälar!!

Jag slängde en glasburk i soporna igår. Jag kan ha bidragit till att babysälarna dör. Jag mår illa.

För dåligt uppdaterade bloggar

Det är tråkigt med bloggar som inte uppdateras, speciellt när det är såna man gillar att följa. Hoppet är det sista som överger människan men följande bloggars länkade närvaro på min blogg är nu hotade pga. för dålig uppdatering. Händer det inget snart ryker länkarna till dem och jag ger upp förhoppningarna om att det ska komma några nya, intressanta och inspirerande inlägg.

Kniven mot strupen på:
Anna
Katarina
Martin och Linda

Det skulle kännas tråkigt, mycket tråkigt, att behöva lämna er. Verkligen tråkigt.

Men för att inte bara sprida dålig stämning så vill jag passa på att lägga till en ny blogg i listan:
Dinkelhoppare

Update kl. 15:16: Kniven mot Annas strupe är borttagen. Snyggt räddat!