A Christmas Carol

Igår var det dags för en årlig tradition igen. A Christmas Carol på Maxim, som jag och M sett varje jul de senaste... ja kanske tio, åren.

Just igår var det dock väldigt nära att evenemanget ställdes in. Hur det gick under vår italienska middag i lördags framgick i tidigare inlägg. Det blev inget TSM eftersom jag fortfarande vinglade när jag försökte gå upp och äta frukost. Istället blev det sovmorgon och efter några timmars sömn till, en rejäl frukost och en promenad med hundarna tillsammans med Malin & Ola så var jag i utmärkt form igen.

Alltså snörade jag och Jontan på oss löparskorna och gav oss ut på eget långpass med hundarna. Underlaget var vidrigt och fötterna var dyngsura efter tio meter. Vi hade tänkt springa genom skogen runt Rösjön, men efter att ha simmat de första hundra meterna i Rinkebyskogen bytte vi riktning och sprang upp till Skarpäng och tillbaka istället. Fick ihop 11 km i långsamt tempo (6:49 min/km) med låg puls och bra känsla. Blev trött i benen på slutet men var pigg i själen. Framför allt uppskattade jag detta söndagsäventyr tillsammans med flickorna och Jontan. Livskvalitet för mig!

Vid det här laget hade jag lyckats glömma bort vad som väntade under eftermiddagen, och jag var allt annat än nöjd när jag kom på att jag skulle in till stan, istället för att däcka framför en film i biorummet. Funderade på att ställa in men tog mig i kragen och mötte mamma utanför Maxim.

De hade gjort om pjäsen lite mot tidigare år, och det var trots allt lika underhållande som vanligt, så jag är glad att jag åkte. Musiken var fin.

När jag kom hem väntade Jontan med middagen. Härliga, underbara rester från lördagsmiddagen. Sen läste jag ut min bok, Tusenskönor av Kristina Ohlsson. Började bra, upplösningen var så där.