Det må vara rufsigt, stökigt, tunt och okammat. Men det är mitt. Jag älskar det!! Det har gått ett år sen det här. Ett fantastiskt år, fullt av nya möjligheter. Vad som händer i framtiden vet jag inte. De allra flesta som drabbas av min sjukdom får sitt hår tillbaka. Under 20 år var jag inte en av dem, men kanske är jag det nu?
I mitt huvud finns bara det alternativet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar