Plötsligt minns jag varför jag behöver vilodagar, varför det ibland är svårt att komma upp ur sängen och iväg på morgonträning. Hur det känns när kroppen är så tung och gör så ont att jag bara vill dra täcket över huvudet och sova fram till nästa sommar ungefär.
Bilden ovan illustrerar hur det kändes på morgonens löppass i Ursvik. Massiv träningsvärk, extremt sega ben. Orkade knappt stå rak. Dessutom var det före frukost. Mental note: gör aldrig saker före frulle.
Försökte ta en bild av hur jag ville att det skulle kännas också, där jag sprang snyggt, men alla bilder såg ut som den här. Fniss.
Anledningen till misären idag är morgonsessionen på gymmet igår. Jag tror att jag tänkte något i stil med att "på hösten ska man bygga muskler". Startade på samma vikter som jag brukade:
10 reps
Öka vikten
8 reps
Öka vikten
6 reps
Öka vikten
4 reps
Ouff
Jag hade svårt att lyfta armarna när jag lämnade gymmet. Huvaligen. Och idag. Aj aj.
Hann med ett kort yogapass på eftermiddagen också och på kvällskvisten drog jag till Vasalundshallen för att simma 3200 meter med Tom-Tom-Tommy. Tisdagskvällar tillbringas där, det är sen gammalt. Kul att träffa Henke igen.
Passet var otroligt långt. Jättejättelångt. Tog aldrig slut. Men det var riktigt bra också. Fick feeling och aha-upplevelse med höften av skidåkaren och jag kunde konstatera att f3 och uppåt fortfarande känns minst sagt rostigt. Är ingen fartdemon just nu.
Huvudserien var på 20x100 meter i f2. 8 st sammansatt, 8 st med paddlar och dolme, 4 st benspark med platta. Försökte hålla vilan till ungefär 20 sekunder.
Allt gick bra fram tills bensparken. Där var det kört, hade inte en chans att orka frisimssparka hela tiden. Istället blev det 12.5 bröstbenspark varje längd också. Tommy sa att det var okej. Eller, egentligen var det hans fel att jag fuskade. Hade aldrig kommit på tanken annars utan hellre drunknat och dött. Tommys fel. Allting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar