På nytt sätt

Igår lagade jag Linas "varsamt kokta lax md potatis och varm gräslökssås". Fantastiskt! Det var matlagning på ett helt nytt sätt. Aldrig hade jag kunnat tro att en laxsida som bara pluppats ner i vatten som fått koka upp med salt och purjo skulle bli så gott.

När laxen var nerpluppad drog man kastrullen åt sidan och så fick det stå så i 20 min. Sen var den gräddad och klar! Och såsen var också god. Och salladen.

Nu är kockan snart sju, jag har haft sovmorgon idag eftersom jag är ledig, kroppen känns upptajtad efter träningen igår och nu ska jag och E ut och springa. Så snart jag smält frukostmackan.

Det finns alltid bra saker att fokusera på

Bra saker med nya huset:

• Egen parkeringsplats.
• En trappa istället för tre.
• Inga grannar tätt inpå.
  
• Tvättstuga utan tidsbokning.
  
• Större frys.
• Upplysta vägar för kvällsprompe.
  

Bra saker med Jontans och mitt förhållande:

• Inga tvivel.
• Ingen svartsjuka.
• Inga bråk.
• Vi tänker lika.
• Han gör mig lycklig.
• Inget gräs har någonsin känts grönare.

Bra saker med Elsa:

• Har utvecklats jättemycket
  
• Drar inte i kopplet längre
  
• Lugn hemma - energisk ute
• Är en mysig knähund
• Ibland är hon farlig

Jag har inte mycket att klaga på just nu. Dessutom hade jag ett grymt skönt styrketräningspass med Tommy idag. Jag var stark i alla övningar och dessutom utförde jag dem enligt uppgift helt by the book. Så om resebranschen sviker mig kanske jag ska satsa på en karriär som styrketräningsinstruktör.

Detta har hänt

Klockan är inte mer än nio men redan har det varit en händelserik morgon!

• Jag har blivit utskälld av en man som tyckte synd om Elsa
• En cyklist blev påkörd
• Jontan fuskar med bussen

Det enda av ovanstående som inte var underhållande var cyklisten, men han klarade sig och kunde cykla från platsen på egna ben.

Konserten med Ane Brun igår var okej. Inte mer. Jag var jättetrött och låtarna lät betydligt mer lika varandra än jag har upplevt det när jag lyssnat hemma. Men hon sjunger fantastiskt bra, hennes röst är betydligt bättre än hennes klädsmak, och emellanåt vaknade jag till. Man kan säga att det var finstämt men lite tråkigt.

Hemma lagar vi aldrig potatisgratäng

Körde ett kort lunchträningspass med Gris idag. Fotgående, apportering och fjärr. Sen träffade vi en snäll väktarfarbror som varnade oss för att det skulle bli skotträning på planen, och då begav vi oss tillbaka till jobbet. Med oss fick vi några tips om en skotträningsritual med ballonger som jag ska testa.

Ikväll ska jag med Jontan till Cirkus och lyssna på Ane Brun. Det ser jag verkligen fram emot!! Och imorgon blir det sovmorgon.

Pe Ess - höstdepp be gone!

Igår slog stora höstdeppen till. Den kastade sig över mig med ett illvrål under eftermiddagen, när jag tittade ut genom fönstret och insåg att klockan var fem och det var mörkt. Gah! Olycklig och nedslagen åkte jag till klubben i Kista för att prompa Elsa och eventuellt träna lite. Kände mig inte sugen och man ska ju bara träna när det känns kul...

Hur som helst så tog jag väskan och gick ner på planen, eftersom jag ändå var tvungen att fördriva tiden fram till kl. 19 då min tävlingssekreterarutbildning skulle börja...

Träningen gick SÅ bra!! Min lilla bruna guldklimp var laddad till tusen! Skickade henne till rutan på 30 meters håll och hon kutade perfekt in i full fart (fast det var fusk eftersom hon såg mig ställa ut rutan, men ändå)!

Gjorde två inkallningar med apporten. Vid den första fick hon ett klick halvvägs för farten, men vid den andra fick hon fortsätta ända in till sidan med ingång. Det var så snyggt att jag inte vågade göra fler. Perfekt!

Tränade lite med metallapporten också, och några höger och vänster om halt. Allt gick bra. Fasiken vad rolig Grisen är när hon är så här. Världens bästa Elsa!!

PS. Jag har börjat tappa bort saker. Senast korv och en keps.
PS2. Funderar på valp.
PS3. Har det inte regnat väldigt många dagar i sträck?
PS4. Folk är i allmänhet idioter.
PS5. Framgång på post-it-frysningen "the Soffan&Simba"-way!

Helgaktiviteter

Min helg började i fredags med agilitykurs i Kista. Elsa var övertaggad, stressade upp sig, skällde och sprang runt och såg ut som Toker med öronen rätt ut, munnen i ett fånigt flin och tungan utanför. Men hon är duktig, min lilla skrutt. Det kan bli hur bra som helst med agilityn när vi börjar jobba på det ordentligt!

Lördag var jag uppe med tuppen och la ett spår för Stockholmsavdelningens KM i bruks innan jag, JG och Ingbritt åkte till Östervåla. På kvällen blev det lördagsmys med gott vin, böff bårginjång och Pixars film "Up". Fin men lite sorglig. Väldigt söt.

Söndag innebar en tur till gymmet, städning inför visning och tävlinslydnadskurs. Fick ny läxa till nästa gång som är om två veckor:

• Stegförflyttningar höger, vänster och bakåt
• Skicka till rutan på ca 20 meters avstånd
• Vidareutveckla post-itläxan till att involvera vittringspinnar
• Fjärrdirigering, skiftena stå-sitt och sitt-stå

Du är vad du äter - korv

Min gris har enligt uppgift blivit tjock. Inte mindre än två gånger på en vecka har den stackars kraken fått höra att hon är lite rund om magen. Inget svider så mycket som sanningen, och det är faktiskt sant. Hon börjar bli rund. Så nu är det bantning som gäller. Inga extra doggyknölar i måttet och ingen korv annat än vid träning. På vardagspromparna blir det fat-free torrgodis. Min kelpie ska vara en sportmodell, inte en tjockmodell.

Det blir dock ändå en hel del korv, om än i pyttesmå bitar, när vi kämpar med vår post-it läxa. Men nu har vi (läs jag) kört fast en smula. Jag tror att jag är för dålig på att klicka rätt och därför har vi slutat göra framsteg. Att hon skulle dutta nosen på post-iten fattade Elsa direkt, men att hålla kvar någon längre tid är betydligt svårare, förmodligen för att jag inte klickar och belönar tillräckligt exakt. Jag måste försöka snabba på mina klickreflexer, helt enkelt.

Friktionsfritt

Igår bytte jag till vinterdäck. Eftersom de gamla var utslitna fick jag köpa nya och valet (fick bara ett val och kan inget själv) föll på Yokohamas iceGuard studless iG30. Friktionsdäck till bra pris på Däckia tack vare Steffepeffebananas släktband. Och nu är det skiftat och klart. Välkommen snö!

På kvällen hade vi ett friktionsfritt möte med HI-träningsgruppen om inomhusträning i Djurgymnasiets lokaler i vinter. Vi kommer att träna torsdagkvällar kl. 18-22 och har lagt upp det som en studiecirkel med studieplan och välplanerade träffar. Elsa skötte sig efter omständigheterna bra under mötet, men hon var inte helt avspänd med att ha Oliven, Aila och Vazy på besök samtidigt. Tror den här träningen kommer bli jättebra i alla fall och det ska bli skönt att slippa plaska runt i snö och lera åtminstone en dag i veckan.

Ett bra träningspass

Tränade i Kista efter jobbet och tyckte nog att vi hade ett bra träningspass. Började med lite platsliggning med hjälp av Åsah och Vazy. Kastade boll och lät Elsa vänta på varsågod. Funkade bra men generellt kändes hon ändå orolig. Måste nog gå tillbaka ytterligare och träna med henne ensam innan jag lägger på fler störningar så att hon känns trygg.

Sen körde vi ett par vändor på rutan med okej resultat. Bra fart men tveksamt första gångerna.

Fortsatte med inkallning från stå och belöning bakåt för att få upp farten. När vi kört den biten ett par gånger körde vi hela inkallningen med ställande och jag tyckte mig redan se en bättre fart och snabbare ingång. Det var kul.

Avslutade med några höger- och vänster om halt. Gick löjligt bra och det var det som lyfte hela träningspasset! Hon var jätteduktig och jag var jätteduktig. Utvärderade återigen min egen stegsättning, provade nytt och fick resultat! Det är en fin hund jag har.

I natt kom JG hem. Äntligen!


Fin fokus fångad av Jessi.

Älska mig för den jag är

Saker

• Ensam hemma
Det är inte bara negativt att vara ensam hemma. På positiva sidan hamnar att jag kan gå och lägga mig när jag vill. T ex kl. 20:00 om jag är trött då. Ingen klagar.


• Mitt allt
När JG är borta har jag trots allt min lilla luddboll som ständigt sällskap. Hon är ovärdelig.


• Läxa
På kursen igår fick vi läxa till nästa vecka. Då ska Elsa kunna frysa med nosen mot en post-it lapp på väggen i ca fem sekunder. Perfekt inomhusträning! Jag älskar läxor!


• Rutan - att tänka på
Skaffa en större och synligare target, placera ut konerna (gärna för flera rutor) när inte Elsa ser, ibland belöna farten mot rutan och inte bara ställandet, repetera mycket.


• Vedervärdigt
Idag är det verkligen ett otäckt, vedervärdigt höstrusk ute. Fy bubblan för blöta jeans.


• Kul idé
Det är bara två månader kvar tills världens bästa kille (som har allt) fyller år. Och jag har äntligen (!) kommit på en helbra present! Heja mig!


• Sov dåligt
I natt sova jag riktigt dåligt. Hade ont i ryggen, ont i ett ben, låg obekvämt och Elsa var i vägen. Kanske för att jag inte tog min hostmedicin igår. Är nu ganska övertygad om att det är den som totaldäckat mig varje kväll.

Mer än tolv timmar senare

Var riktigt trött igår kväll. Efter tävlingen åkte jag hem till M&D och gick igenom mina saker i deras källare. Hittade motsvarande fyra flyttkartonger att slänga. Slitsamt både mentalt och fysiskt.

När jag kom hem på eftermiddagen la jag mig och läste ett par timmar, åt middag och gick ut med Korven. Sen gick jag helt enkelt och la mig. Klockan var nog bara strax efter åtta och planen var att bara krypa ner i sängen och fortsätta läsa.

Morsning.

Vaknade halv nio imorse med en sprängande huvudvärk, som jag just nu försöker kurera med ipren, te, juice och vatten. Tävlingslydnadskursen på Ekhagens hundskola börjar idag och det tänker jag inte missa!

Funderar på om det är hostmorfinet som gör att jag sover så gott?

Håll näsan högt!

Idag gjorde vi ett andra försök i lydnadsklass 2, den här gången på Järfälla brukshundklubb. Domaren hette Kjelle eller nåt och var trevlig.

Poängen blev:

1. Platsliggning, 0 poäng
2. Fritt följ, 7 poäng
   
3. Läggande, 10 poäng
   
4. Inkallning m. ställande, 9,5 poäng
5. Framåtsändande, 9 poäng
6. Apportering, 7,5 poäng
7. Hopp över hinder, 10 poäng
8. Fjärrdirigering, 6,5 poäng
9. Helhetsintryck, 8,5 poäng

Totalt 133,5 poäng, ett 3:e pris och placering 8 av 12.

Vi nådde alltså inte riktigt upp till min förhoppning på minst 140 poäng, men vi var ändå lite närmare den här gången än förra. Trots detta tycker jag nog att insatsen i Vallentuna var bättre. En stor svårighet idag var dock att det smällde mycket och länge i närheten och det reagerade Elsa starkt på. Ser man till den omständigheten var hennes insats idag egentligen storartad!

Platsliggningen avstod vi den här gången för att inte riskera att förstöra för någon annan. Nästa gång vi tävlar ska hon ligga ner tre minuter om det så slår ner en bomb bakom henne. Nåja... Det känns i alla fall inte som ett misslyckande med en nolla på platsen när man själv har valt den.

Fria följet var sämre idag än förra veckan, men jag tappade henne inte som då. Istället var hon generellt lite okoncentrerad och i dålig position.

Läggande och inkallning med ställande gick jättebra. Tävlingsledaren viskade "jävlar vilket snyggt ställande" till mig efter momentet och det gjorde mig stolt och glad.

Elsa hittade till rutan direkt men var lite okoncentrerad och nosade innan hon kom på plats. Apporteringen var usel som vanligt, men hon travade i alla fall in till skillnad från sist. Gripandet var dock dåligt. Hopp över hinder är som vanligt paradnumret.

Fjärren var en besvikelse. På platsliggningen reser hon sig mer än gärna men i fjärren verkar hon av någon anledning bestämt limma magen till marken. Det blev många DK och jag undrar om vi inte borde fått en nolla egentligen. Skiftena, när de väl kom, var dock riktigt snygga och domaren muttrade lite "varför kunde hon inte bara sätta sig upp" efteråt. Bra fråga.

Trots allt anser jag att dagen var ytterligare en bekräftelse på att vi kan momenten bra och att Elsa inte är helt värdelös som lydnadshund.

Saker vi behöver träna på är:

• Platsliggning
• Apportering, farten från gripande till ingång
• Inkallning med ställande, farten från ställande till ingång
• Fritt följ
• Sitt från ligg

Solokvist

Jontan har dragit till varmare breddgrader. Själv funderar jag på att tillbringa kvällen i M&D's källare med att rensa ut gamla saker.

Först ska jag dock åka och träna lite apportering med Elsa i regnet. Imorgon är det tävling igen. Utan platsliggning för vår del, vilket innebär att vi inte kan få ett 1:a pris. Får vi med oss ett 2:a pris hem kommer jag dock att vara mer än nöjd.

(För dig som inte är insatt i tävlingslydnad måste jag återigen påminna om att man skiljer på 1:a - 2:a - 3:e pris och 1:a - 2:a - 3:e placering. För att bli uppflyttad till nästa klass krävs ett 1:a pris, men man kan t ex få en 1:a placering med ett 3:e pris, om alla ekipage är riktigt usla.)

Hög på cuckilucki

Jag tog en överdos hostmedicin ikväll. Eller så gjorde jag bara misstaget att ta dosen innan jag gick ut på prompe med Elsa. Av detta lär vi oss: alltid horisontalläge efter intag av starka droger.

Först var allt frid och fröjd. Snackade med Soffan i telefon medan jag gick och allt var som vanligt. Sen la vi på, jag gick vidare och efter en stund började det kännas som om jag var berusad. Benen började skaka, hjärtat pumpade och jag var tvungen att fokusera på att gå rakt, sikta hemåt och hålla mig upprätt. Ringde mamsen som fick stödprata mig in i lägenheten där jag kroknade på sängen. Kändes riktigt obehagligt.

När jag fick ligga ner blev det lugnare igen och till slut vågade jag gå upp. Kände mig då extremt hungrig och sötsugen så jag tröst/hets-åt en halvliter glass, drack en kanna te och petade i mig en skål nötter. Nu mår jag illa istället.

Jontegull är på galej. Typiskt honom.

Bonde söker fru igen

Bonde söker fru kommer att följas intensivt även den här säsongen. Det stod klart sedan andra programmet, det med speeddejting, avklarats. Roger la ribban högt.

Jag och JG såg programmet från webben igår. Ångesten låg blytung i luften hemma, håret reste sig på mina armar av obehag, Jontan vrålade - "Jag kan inte titta mer!" och Elsa smög in och la sig på badrumsgolvet. Underhållning när den är som bäst!

Det här kommer bli en toppensäsong!

Jag blev ledsen

Har just läst ut ännu en bok av Åsa Larsson, denna gång "Det blod som spillts". En ganska bra och underhållande bok, precis som det första jag läste av henne. Men den var hemsk i slutet.

Det beskrivs utförligt hur en av personerna i handlingen tar sina fem hundar till veterinären och avlivar dem. Hur veterinären i tur och ordning ger dem lugnande, rakar benet, sätter i kanylen och ger avlivningsvätskan. Hur fort det går och hur hundarna sen somnar bredvid sin matte.

Fy fan. Sista veterinärbesöket med Izza den 25 november 2005 kom plötsligt tillbaka och det var som att allt upprepades igen. Allt jag kände då blev så tydligt när jag läste och tårarna formligen sprutade. Man ska inte vara pessimist men jag vet ju mer än väl att en dag (om förhoppningsvis väldigt många år) kommer jag vara där igen. Med Elsa. Klart man blir ledsen.

Usch.

Jag är inget svin!

Var hos doktorn idag. Utnyttjade min eminenta sjukvårdsförsäkring och fick en tid hos en doktor två timmar senare. Kändes stressigt att ta tiden som erbjöds en timme efter att jag ringde.

Efter lite provtagning med stick i fingret (Ajj!!) konstaterades att jag "bara" har en vanlig förkylning och att jag ska vila en vecka. Fick recept på morfinhostmedicin som är stark nog att sänka en fullvuxen karl (pappa). Cocillana-Etyfin. Man kan bli dåsig och får inte köra bil.

Tog min första minimala dos efter lunch och sen somnade jag. Vet inte om jag känner mig ynklig nu för att det är synd om mig, för att jag har sovit så mycket eller för att jag är sjuk. Orkar inte laga mat i alla fall och JSPG är på den trevliga middag hos hans moster som jag också skulle varit på. Ingen glass har vi hemma heller.

Regn faller inte långsamt ner

Snö däremot, det ramlar långsamt. Genom uteslutningsmetoden kan man därför snabbt inse att det snöar ute idag. Oktober och snö. Pest.

Dessutom hostar jag hysteriskt mycket och känner mig allmänt sjuk.

30 sekunder från en kanonbra insats

I helgen var det tävling igen, den här gången debut i Lydnadsklass 2. Domare var Thomas Lundin (tror jag).

Poängen blev:

1. Platsliggning, 0 poäng
2. Fritt följ, 5 poäng
   
3. Läggande, 7.5 poäng
   
4. Inkallning m. ställande, 9 poäng
5. Framåtsändande, 10 poäng
6. Apportering, 7 poäng
7. Hopp över hinder, 10 poäng
8. Fjärrdirigering, 9 poäng
9. Helhetsintryck, 7,5 poäng

Totalt 130 poäng och ett 3:e pris. Näst sist. Hade vi klarat platsen som vi borde tror jag vi hade vunnit klassen. Men vad hjälper det? Jag kan lära min gris att hoppa, snurra, buga, krypa, stanna, backa, sitta och stå på bakbenen. Men inte fan kan jag lära henne att bara ligga still på samma ställe under tävling. Tror det är nervösklumpen i magen som jag har på tävling som smittar av sig till Elsa. Hur ska jag få fram den i träning?

Med övriga programmet är jag i alla fall jättenöjd! Elsa var lite låg på tävlingen men mycket bättre än vanligt. Den här domaren var dock den första någonsin att kommentera att hon såg ängslig ut.

Oavsett vad poängen på det fria följet visar så gjorde vi vårt absolut bästa tävlingsfotgående någonsin! Ända tills vi närmade oss slutet. Under "språng marsch" försvann Elsa plötsligt och återfanns nosande på marken bakom oss. Då hade vi ungefär fem meter kvar till helt om halt och slutet på momentet. SKIT!!!!

Rutan och hoppet gick kalas. Inkallningen med ställande också, även om ingången blev lite tveksam, vilket drog ner betyget. Hon hade ett jättebra läggande men tyvärr vägrade hon att sätta sig upp igen. Två dubbelkommandon och ändå låg hon kvar. Därav låg poäng. Suck.

Apporteringen vill jag helst inte prata om och betyg 7 måste kommit från jultomten. Elsa kutade ut och grep apporten snabbt, men promenerade tillbaka till mig i sakta mak. Kunde bara skratta. Hon såg ut att tycka apporten vägde 100 kg. Minst!!

Fjärren gick också jättebra och jag fick en fin kommentar "sätter sig otroligt snabbt". Tyvärr var jag tvungen att slänga in ett DK vid ett tillfälle, men fick ändå en generös 9:a.

Som sagt, jag är jättenöjd med vår insats under lydnadsprogrammet och det vi ska göra nu är att fokusera ännu mer på att träna platsliggning. Vi ska öva på att ligga jättelänge, och helst med hundar som springer i cirklar runt henne, folk som tjoar, kastar godis och jag med en pistol mot tinningen så att jag blir nervös och får in rätta tävlingskänslan. Fan. Hur svårt ska det vara???

Stort grattis till Katarina och Fixa som ordnade ett första pris i debuten i klass 2 i helgen med 195,5 poäng. Skönt att ha en instruktör som visar var skåpet ska stå!

August - en ordlös föreställning om ögonblicket

"Hur kan man leka hela havet stormar med en stol för mycket – och ändå hamna utanför? Vad är det som gör att det värsta och det bästa ändå är att känna igen sig? Och visst går det att cykla nedför en stege…eller?

De fyra sorglustiga clownerna i August stretar runt i vardagen på sitt ytterst mänskliga sätt. Med glädje och förundran. Med rädsla och förväntan. I motgång och segerrus."

Så beskrivs pjäsen vi i KulturTuben såg på Stadsteatern igår. Själv skulle jag vilja beskriva det som fyra Linus på Linjen som sprang runt och hittade saker, överreagerade, tittade tomt och mumlade. Fast allt detta på ett trivsamt sätt som fångade nyfikenheten. Den var betydligt bättre än Killinggängets pjäs och betyget blir 3,5 tulpaner.

En extra eloge för att föreställningen var så föredömligt kort, bara lite över en timme, vilket är väldigt skönt när man måste hosta oavbrutet i en tyst teatersalong.

Lite som filmen Yrrol

Igår var jag på Höstmöte på hundklubben i Kista. Goddag yxskaft. Bitvis kändes det som konversationerna var hämtade ur filmen Yrrol:

Man: -"Tar ni taxi in?"
Kvinna: -"Nej, vi tar bussen. Lotta har skrivit upp bussnumret."
Man: -"Ja men se då till att det är samma nummer på bussen som på lappen!"

Det som direkt slår en vid såna där trevliga klubbsammankomster är hur insnöad verksamheten är. "Vi har alltid gjort så här och det tänker vi fortsätta med. Det blir bäst." Och sen en liten dos "skyffla över på andra om du kan"-anda på det. Mysigt!

Innan mötet var det ännu roligare. Hade ett bra träningspass med Elsa där vi bland annat fick till en superlyckad apportering. Förvisso bara en, men det var en fullpoängare och jag har aldrig förut sett henne göra det precis så som jag vill ha det! Snabbt ut, snabbt tillbaka och en skitsnygg ingång! Som en vessla! Jag har tränat lite apportering över hinder (eftersom Elsa gillar att hoppa) och jag tycker det har gett resultat på både fart och ingångar.

Elsa i full fart mot apporten!

Surrogates och Lyxfällan

Var på bio igår och såg Surrogates. Inte nog med att filmen var dålig, det kliade i halsen hela filmen och jag fick kämpa för att inte sitta och hosta oavbrutet. Det enda positiva var att filmen var kort och att jag inte saknade godis tack vare Tasty House's trevliga utbud av torkad frukt.

Hostade hela natten och är hemma idag också. Är ömsom sjuk och har ömsom semester. Kan inte riktigt bestämma mig. Ligger i alla fall nedbäddad i soffan nu och tittar på Lyxfällan, men det blev så pinsamt att jag var tvungen att göra en bloggpaus. Vilka människor!! Puckade, sorgliga och nonschalanta. Och dessutom med ett barn på 3 år som de knappt har råd att mata pga att de köper prylar för alla pengar. Suck. Inför körkort på barn.

Drömmen om Herrön

En utökad KulturTub var på Dramaten igår och såg på Killinggängets "Drömmen om Herrön". Se inte den, det är inte värt pengarna.

I programmet står ett citat från pjäsen -"Kanske är inte roligt roligt längre..." och det är en perfekt och träffande beskrivning. Det är inte roligt längre, det är bara konstigt. Jättekonstigt! Behållningen var att höra några tjejer i 40-års åldern prata om Henrik Schyfferts ben inne på damtoaletten.

Innan detta evenemang åt vi brunch på Villa Källhagen med familjen Hammarlund, vilket var gott, dyrt och trevligt. Carola var där. Kvällen avslutades med middag på Ciao Ciao, där Reine Brynolfsson tidigare setts med ett yngre, kvinnligt sällskap.

Elsa fick tillbringa dagen och natten med Sofia&Simba och när vi kom hem på kvällen kändes det extremt tomt och ensamt hemma. Det är inte sig likt utan ett litet brunt ludd att trängas med i sängen.

Förresten har jag varit hemma från jobbet idag. Sjuk.

Elsa, en lydnadschampion!?

Ja! Men inte om vi presterar som på tävlingen i Enköping igår för det blev verkligen inte något fint betyg att visa upp hemma. Har förgäves försökt ladda upp en film på spektaklet, men efter en natts överföring utan resultat gav jag upp.

Åkte dit full av självförtroende, helt inställd på att göra vår bästa tävling hittills. Det enda moment jag inte trodde vi skulle kunna få 10 poäng på var linförigheten. Haha.

Poängen blev:

1. Platsliggning, 0 poäng
   
2. Tandvisning, 10 poäng
   
3. Linförighet, 6.5 poäng
   
4. Läggande, 0 poäng
5. Inkallande, 5 poäng
6. Ställande, 0 poäng
7. Apportering, 9,5 poäng
8. Hopp över hinder, 10 poäng
9. Helhetsintryck, 7 poäng

Totalt 90,5 poäng och ett 0 pris. Suck.

Varför reste hon sig på platsliggningen? Ingen aning. Vi kan det nu (trodde jag i alla fall) och jag var inte ett dugg orolig innan momentet...

Linförigheten kändes bra! Jag tappade henne strax innan första "helt om" men tyckte hon kom tillbaka och gick jättefint sen. Eftersom jag alltid får sån här poäng på linförigheten så börjar jag fundera på om jag verkligen har rätt målbild. Troligen inte, eftersom det jag tycker är bra verkar vara en 7:a eller max 8:a.

Vad som hände efter linförigheten kan jag inte förklara. Plötsligt ville Elsa inte gå på marken på vissa ställen. Hon gjorde en lov i början av fotgåendet vid läggandet och la sig såklart inte på kommandot. Vid inkallningen gjorde hon också en stor lov fram till mig och domaren kommenterade "märkligt beteende". Vid ställandet fick jag knappt ens med henne från starten.

Sen blev det bättre och vi slutade på topp.

Analys:
När vi kom fram och jag tog ur Elsa ur bilen reagerade hon precis som senast vi var i Enköping (ska för övrigt aldrig mer tävla där, av detta och flera andra orsaker). Svansen åkte ner mellan benen och hon var låg och orolig. Att hon kändes så otrygg gjorde nog att hon reste sig på platsliggningen.

Jag trodde inte vi skulle kunna genomföra lydnadsdelen alls, men trots att hon var låg verkade hon vara med på noterna. Efter genomfört programmet tänkte jag att jag nog hade haft rätt, att jag kanske inte ens borde gått in på planen. Kände mig jäkligt missnöjd men vid gott mod. Kunde inte annat än skratta åt vår insats och pussa Elsa på nosen.

MEN! Sen tittade jag på filmen och kände mig plötsligt väldigt uppåt. Elsa var inte alls så låg som jag trodde utan hon såg bitvis riktigt glad och allert ut. Allt kändes SÅ mycket bättre då! Skiter i om vi får 0 pris, det viktiga är att hon verkar tycka det är kul!

Att sen marken var minerad med något riktigt äckligt kan vi inte göra något åt. Det var minst 5 hundar som hade samma problem som vi och som inte ville gå där det var meningen att vi skulle gå.

Jag hänger alltså inte läpp över resultatet utan försöker fokusera om inför klass 2 (!) nästa helg. Vi kan så mycket bättre än vad poängen visade idag och det finns inget som tyder på att vi kommer göra en lika dålig tävling nästa helg.

Vi är bästa laget!!!

Det är mycket hund just nu

Men hon är ett så jäkla härligt litet ludd! Och det har hänt så mycket med henne på senaste tiden, inte bara med träningen utan med allt! Hon har mognat väldigt mycket och plötsligt blivit en förhållandevis okomplicerad, vuxen hund.

På hösten för 15 år sedan åkte vi till Värmland och hämtade hem familjens första kelpie, Izza, som då var precis i samma ålder som Elsa är nu. En kanontrevlig omplaceringshund som snabbt fann sig till rätta hos oss. Man kan alltså gissa att kelpies blir trevliga i ungefär den åldern, och att man innan dess får räkna med ett mer eller mindre kaos.


Elsa till vänster och Izza till höger.

Hade tänkt ha en lydnadsträningsfri dag idag, men Elsa var så fokuserad i morse att jag körde en lång, tävlingsmässig linförighet. Hon hade jättefin kontakt hela tiden, och om man ska klaga på något så var det att hon kom lite långt ut. Men hellre det än bristande fokus.

Efter detta var jag och sprang på gymmet medan morsan hade PT-dejt. Gick bra och var jätteskönt, men träningsvärk från gårdagens pass börjar smyga sig på, speciellt i ben, rumpa, axlar, rygg och mage...

Som en svamp...

... sög jag i mig Tompas ord under träningspasset idag. Han sa att oavsett vad jag själv tycker så är jag väldigt stark och vältränad med ett bra flås. Det är bara att jag har lagt ribban så högt att jag inte inser det.

Ahh... så det värmde!

Det känns nämligen som att jag sliter med min träning utan att det ger resultat, sannolikt för att byxorna som var för stora förut fortfarande sitter tajt och magen är lika rund som alltid. Men det har ju faktiskt ingenting med styrka eller kondition att göra när allt kommer omkring.

Så heja mig, jag är bra och ska fortsätta kämpa på!

Även bortsett från svampincidenten så var det ett jättekul träningspass. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: personlig träning is da shit!

Ännu en besvikelse

Linas middag igår bjöd på ytterligare en besvikelse. Mera kamutvete (iofs gott) och även detta med något som kändes som ett hopplock av saker som råkat bli över. Jontan har redan börjat fundera över hur länge vi ska fortsätta om det inte blir bättre än så här, men jag känner mig inte redo att svika Lina än. Jag tror det finns hopp och första veckan var toppen.

Blev mera träning med Elsa igår, med några jättebra skick på rutan, lite fotgående och apportering. Det enda vi borde lagt mer tid på inför lördagens tävling är tävlingsträning. Nu är det dock för sent så jag får ta mig i kragen till nästa gång. Tror jag ska spika en fast dag i veckan för det från och med nu. Skärpning!!